I denna uppsats undersöks huruvida det finns en anledning att ifrågasätta fördelarna med den relativt nya, men alltmer populära metoden att genom aktieåterköp överföra överskottslikvid från företag till delägare. Uppsatsen utgår från aktieägare med en längre placeringshorisont. Därför väljer författarna att undersöka de eventuella fördelar metoden medför för dessa intressenter, genom att jämföra avkastningen hos företag som tillämpar aktieåterköp, med företag som valt att endast hålla sig till den traditionella metoden, utdelning. Femton företag utvalda från OMX lista som utför återköp av aktier har matchats med närmaste konkurrent inom samma bransch som istället ger utdelning. Därefter har den genomsnittliga avkastningen beräknats under åren 2005-2007. Författarna kommer fram till att företag som utför återköp ger en genomsnittlig högre avkastning under tidsperioden som undersökts. Därtill prövar författarna om återköp och utdelning kan ses som substitut till varandra samt om aktieåterköp kan tillhandahålla aktieägare och marknaden med signaler om företagets framtida utsikter eller nuvarande situation. Författarna finner att utdelning och återköp inte kan ses som varandras substitut, dels för att avkastningen skiljer sig åt mellan grupperna, samt att utdelningsandelen hos de återköpande bolagen inte minskat under de återköpande åren, utan snarare avstannat. Beträffande återköp som ett signaleringsinstrument finner författarna inget samband mellan återköp och bättre förväntade framtida utsikter. Däremot fastställs att det inte går att säkerhetsställa att det just är faktorn återköp som gör att de återköpande bolagen ger en genomsnittligt högre avkastning under tidsperioden utan snarare att kombinationen med utdelningen återspeglas som en högre avkastning. Slutligen drar författarna slutsatsen att det i denna undersökning skulle ge mervärde, i form av högre avkastning, för aktieägarna att i sin portfölj välja aktieåterköpande företag framför företag som ger utdelning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka alla noterade företag på Stockholmsbörsen och därmed finna vilka motiv som påverkar beslutet att köpa tillbaka egna aktier. Studien har delat upp företagen i två grupper, en återköpande grupp och en icke-återköpande grupp. Utifrån dessa grupper har ett ttest och ett Mann-Whitney U-test utförts för att testa eventuella skillnader som finns mellan grupperna. Därefter har en logistisk regression använts för att säkerställa samband. Resultatet visar att företag gör återköp för att distribuera överskottskapital när de anser sig vara undervärderade samt vill uppnå en optimal kapitalstruktur. De samband som kunde urskiljas var att kassaflöde, kassa och tillgångar var positivt korrelerade med återköp medan MKBK, utdelning och skuldkvot var negativt korrelerade. Inget signifikant samband kunde finnas för avkastning.

<p>Den 10 mars år 2000 blev det i Sverigen tillåtet för noterade publika aktiebolag att förvärva och överlåta egna aktier. Ett starkt motiv för att tillåta återköp av aktier var enligt lagstiftarna att företagen skulle få möjlighet att dela ut vinstmedel till aktieägarna och att de skulle få en ökad flexibilitet att skapa en bättre kapitalstruktur.</p><p>Återköpsfenomentet har enligt utländsk förebild snabbt blivit populärt hos svenska företagsledningar. Därför avsåg vi att studera vilken effekt aktieåterköpsprogram har på företagens aktiekurser, på kort och på lång sikt. Vi avsåg även studera vilka motiv som låg bakom återköpsprogrammen.</p><p>I USA har återköpsfenomenet funnits en längre tid och ett flertal studier har genomförts. De amerikanska studierna visar att det uppstår en begränsad kursuppgång i samband med annonseringen. Flertalet studier visar också på att den initiala effekten är ofullständig och att aktierna i de företag som återköper egna aktier uppvisar betydande kursökningar under en 3- 4årsperiod, jämfört med jämförelseindex, efter det att återköpsprogrammen annonserades.</p><p>Vi har studerat kurseffekterna på kort sikt genom att använda oss av eventstudier. För att studera vilken effekt återköpsprogrammen har haft på aktiekurserna under treårsperioden har vi använt oss av metoden holding-period-return. Vi har valt att jämföra tre olika branscher för att undersöka om det går att identifiera några skillnader däremellan. De branscher vi har valt är: Investmentbolag, Fastighetsbolag och Grossistbolag. Vi har utgått ifrån de bolagen som återköpte egna aktier på Stockholmsbörsen under åren 2000 och 2001.</p><p>Vår slutsats är att det på kort sikt uppstår en liten, men en aning osäker, kursstegring vid annonseringsdagen samt den efterföljande dagen. Ökningen var dock inte signifikant för någon av branscherna. Stora variationer förekommer också i avkastning mellan de olika aktierna inom branscherna. Detta faktum gör det svårare att värdera dessa siffror. Den initiala effekten på aktiekurserna efter annonseringstillfället blev följande: investmentbolag 3,12%, fastighetsbolag 1,75% och grossistföretag 0,90%.</p><p>Men vad som står tydligt i vår studie är att de företag som återköpte egna aktier i genomsnitt har haft en bättre kursutveckling än sitt branschindex under en treårsperiod. De studerade investmentbolagens aktier hade en kursutveckling som i snitt var 40,6 % bättre än sitt branchindex, motsvarande siffra för fastighetsbolagen var 19,8% resp 14,1% för grossistföretag. Vi konstaterar därför också att skillnader mellan branscherna på längre sikt, överstiger de initiala skillnaderna mellan branscherna.</p><p>De vanligaste motiven till återköpen var att ledningen ansåg att aktiekursen var undervärderad samt att de såg återköp av egna aktier som en bra investering. Även dessa resultat stämmer väl överens med de amerikanska forskningsresultaten.</p> / <p>On the 10th of March 2000 it became legal in Sweden for publicly traded companies to repurchase its own stocks. A reason for this according to the law writers was to share profit this way, giving greater flexibility and the possibility to create a better capital structure.</p><p>The repurchase phenomena ha increased on popularity in Sweden, following what has previously happened in USA. For this reason, we decided to study the effect that the repurchase has on the share price in the sort term as well as in the long term. We also decided to study the motives that were driving the buy back.</p><p>Stock repurchases has been common in the US for a number of years and several studies exist on the topic. These studies show a limited increase in share price is visible in conjunction with the announcement. Several studies also show that there is a significant long-term increase in stock price compared to relevant indexes following the buyback.</p><p>We have studied the short- and long-term effects by using the event study technique. When studying the long-term effects, 3 years, we have used the holding-period-return method. We have compared three industry segments being Investment companies, Real estate companies and trading companies. Repurchases occurring in these segments during 2000 and 2001 has been studied.</p><p>Our conclusion is that in the short term, a small and varying increase in stock price is occurring. This increase is not considered significant in any of the tree segments. Within each segments, big variations was observed. This fact makes it more difficult to compare the numbers. The initial 2 day effects where: Investment companies +3,2%, Real estate companies +1,75%, and trading companies +0,9%.</p><p>However, in the long-term, the companies buying back its own stock has a significant better development of the share price. The companies in the Investment segment increased 40,6 % more compared to the segment index during three years. Corresponding number or Real estate and Trading companies was 19,8 & and 14,1%. We also conclude that the initial difference between the segments gets emphasized over time.</p><p>The most common motive from the companies’ management was that they perceived the stock being under valued and thus a good investment. Also these reasons are in line with the findings in the US.</p>

<p>Denna studie berör återköp av damtidningar. Frågeställningen syftar till att ta reda på varför kvinnor köper damtidningar. </p><p>Studien använder surveyundersökningar som forskningsstrategi och enkäter och intervjuer för insamling av primärdata. En enkätundersökning har gjorts bland den målgrupp damtidningar vänder sig till. Chefredaktörerna på två stora damtidningar, Amelia och Hennes har intervjuats i djupare intervjuer.</p><p>Teorin om marknadsmixen och dess 4 P används som en av tre teorier. Den andra teorin behandlar mänskligt beteende och den tredje köpbeteende. </p><p>Genom de 4 P.na, Pris, Produkt, Plats och Promotion kan damtidningar som produkter beskrivas. Priset förklaras i relation till produkten. Platsen talar om var och hur tidningarna kommer i kontakt med konsumenterna. Promotion beskriver på vilka sätt och med hjälp av vilka verktyg damtidningarna kommuniceras till konsumenterna.</p><p>Det mänskliga beteendet förklaras med hjälp av två teorier, en om de naturlagar människor följer och ett om människan i vardagen. Dessa två teorier underlättar förståelsen för mänskligt beteende och att förutse den.</p><p>Teorierna om köpbeteende ger en översiktsbild av hur människor resonerar innan ett köp, om de gör det överhuvudtaget. Genom de olika stegen i köpprocessen kan ett köp följas från det att ett behov skapas tills det att ett återköp sker. Dessa teorier visar också hur människor vill ha störst värde till lägsta pris, på kortast tid. </p><p>I empirikapitlet redogörs sammanfattande för de båda intervjuerna samt för enkätundersökningen. Diagram visar bland andra hur många damtidningar kvinnor köper per år. </p><p>Analysen visar att damtidningar är produkter som handlas av impuls. De finns tillgängliga och kostnaden för att nå den är inte stor. De ger också mycket värde för lite pengar. Damtidningar använder flera opersonliga marknadsföringskanaler för att kommunicera med konsumenterna.</p><p>Resultatet är att det finns flera orsaker och inte bara ett grundläggande till varför kvinnor köper damtidningar.</p>

No description available.

<p>I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning som aktieåterköp använts hos svenska publika företag under åren 2001 till 2008 för att sedan se hur pass avgörande kassaflödet är för motiven bakom valet av utbetalningsmetod. Vi finner att återköp står för en liten del av företagens totala utbetalningar men att återköpen är mer volatila än utdelningarna. För analys av kassaflödena så jämför vi grupper bestående av återköpande och utdelningsökande företag mot varandra med hjälp av olika mått på operativt kassaflöde. Vi finner stöd för att kassaflödena är mer permanenta vid utdelningar medan återköp är förknippat med mer tillfälliga kassaflöden. Att tillfälliga kassaflöden är vanligare vid återköp beror förmodligen på flexibiliteten hos återköp som i motsatsen till utdelningar inte skapar förväntningar om återkommande framtida utdelningar.</p>

Den 10 mars år 2000 blev det i Sverigen tillåtet för noterade publika aktiebolag att förvärva och överlåta egna aktier. Ett starkt motiv för att tillåta återköp av aktier var enligt lagstiftarna att företagen skulle få möjlighet att dela ut vinstmedel till aktieägarna och att de skulle få en ökad flexibilitet att skapa en bättre kapitalstruktur. Återköpsfenomentet har enligt utländsk förebild snabbt blivit populärt hos svenska företagsledningar. Därför avsåg vi att studera vilken effekt aktieåterköpsprogram har på företagens aktiekurser, på kort och på lång sikt. Vi avsåg även studera vilka motiv som låg bakom återköpsprogrammen. I USA har återköpsfenomenet funnits en längre tid och ett flertal studier har genomförts. De amerikanska studierna visar att det uppstår en begränsad kursuppgång i samband med annonseringen. Flertalet studier visar också på att den initiala effekten är ofullständig och att aktierna i de företag som återköper egna aktier uppvisar betydande kursökningar under en 3- 4årsperiod, jämfört med jämförelseindex, efter det att återköpsprogrammen annonserades. Vi har studerat kurseffekterna på kort sikt genom att använda oss av eventstudier. För att studera vilken effekt återköpsprogrammen har haft på aktiekurserna under treårsperioden har vi använt oss av metoden holding-period-return. Vi har valt att jämföra tre olika branscher för att undersöka om det går att identifiera några skillnader däremellan. De branscher vi har valt är: Investmentbolag, Fastighetsbolag och Grossistbolag. Vi har utgått ifrån de bolagen som återköpte egna aktier på Stockholmsbörsen under åren 2000 och 2001. Vår slutsats är att det på kort sikt uppstår en liten, men en aning osäker, kursstegring vid annonseringsdagen samt den efterföljande dagen. Ökningen var dock inte signifikant för någon av branscherna. Stora variationer förekommer också i avkastning mellan de olika aktierna inom branscherna. Detta faktum gör det svårare att värdera dessa siffror. Den initiala effekten på aktiekurserna efter annonseringstillfället blev följande: investmentbolag 3,12%, fastighetsbolag 1,75% och grossistföretag 0,90%. Men vad som står tydligt i vår studie är att de företag som återköpte egna aktier i genomsnitt har haft en bättre kursutveckling än sitt branschindex under en treårsperiod. De studerade investmentbolagens aktier hade en kursutveckling som i snitt var 40,6 % bättre än sitt branchindex, motsvarande siffra för fastighetsbolagen var 19,8% resp 14,1% för grossistföretag. Vi konstaterar därför också att skillnader mellan branscherna på längre sikt, överstiger de initiala skillnaderna mellan branscherna. De vanligaste motiven till återköpen var att ledningen ansåg att aktiekursen var undervärderad samt att de såg återköp av egna aktier som en bra investering. Även dessa resultat stämmer väl överens med de amerikanska forskningsresultaten. / On the 10th of March 2000 it became legal in Sweden for publicly traded companies to repurchase its own stocks. A reason for this according to the law writers was to share profit this way, giving greater flexibility and the possibility to create a better capital structure. The repurchase phenomena ha increased on popularity in Sweden, following what has previously happened in USA. For this reason, we decided to study the effect that the repurchase has on the share price in the sort term as well as in the long term. We also decided to study the motives that were driving the buy back. Stock repurchases has been common in the US for a number of years and several studies exist on the topic. These studies show a limited increase in share price is visible in conjunction with the announcement. Several studies also show that there is a significant long-term increase in stock price compared to relevant indexes following the buyback. We have studied the short- and long-term effects by using the event study technique. When studying the long-term effects, 3 years, we have used the holding-period-return method. We have compared three industry segments being Investment companies, Real estate companies and trading companies. Repurchases occurring in these segments during 2000 and 2001 has been studied. Our conclusion is that in the short term, a small and varying increase in stock price is occurring. This increase is not considered significant in any of the tree segments. Within each segments, big variations was observed. This fact makes it more difficult to compare the numbers. The initial 2 day effects where: Investment companies +3,2%, Real estate companies +1,75%, and trading companies +0,9%. However, in the long-term, the companies buying back its own stock has a significant better development of the share price. The companies in the Investment segment increased 40,6 % more compared to the segment index during three years. Corresponding number or Real estate and Trading companies was 19,8 &amp; and 14,1%. We also conclude that the initial difference between the segments gets emphasized over time. The most common motive from the companies’ management was that they perceived the stock being under valued and thus a good investment. Also these reasons are in line with the findings in the US.

I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning som aktieåterköp använts hos svenska publika företag under åren 2001 till 2008 för att sedan se hur pass avgörande kassaflödet är för motiven bakom valet av utbetalningsmetod. Vi finner att återköp står för en liten del av företagens totala utbetalningar men att återköpen är mer volatila än utdelningarna. För analys av kassaflödena så jämför vi grupper bestående av återköpande och utdelningsökande företag mot varandra med hjälp av olika mått på operativt kassaflöde. Vi finner stöd för att kassaflödena är mer permanenta vid utdelningar medan återköp är förknippat med mer tillfälliga kassaflöden. Att tillfälliga kassaflöden är vanligare vid återköp beror förmodligen på flexibiliteten hos återköp som i motsatsen till utdelningar inte skapar förväntningar om återkommande framtida utdelningar.

No description available.

Denna studie berör återköp av damtidningar. Frågeställningen syftar till att ta reda på varför kvinnor köper damtidningar. Studien använder surveyundersökningar som forskningsstrategi och enkäter och intervjuer för insamling av primärdata. En enkätundersökning har gjorts bland den målgrupp damtidningar vänder sig till. Chefredaktörerna på två stora damtidningar, Amelia och Hennes har intervjuats i djupare intervjuer. Teorin om marknadsmixen och dess 4 P används som en av tre teorier. Den andra teorin behandlar mänskligt beteende och den tredje köpbeteende. Genom de 4 P.na, Pris, Produkt, Plats och Promotion kan damtidningar som produkter beskrivas. Priset förklaras i relation till produkten. Platsen talar om var och hur tidningarna kommer i kontakt med konsumenterna. Promotion beskriver på vilka sätt och med hjälp av vilka verktyg damtidningarna kommuniceras till konsumenterna. Det mänskliga beteendet förklaras med hjälp av två teorier, en om de naturlagar människor följer och ett om människan i vardagen. Dessa två teorier underlättar förståelsen för mänskligt beteende och att förutse den. Teorierna om köpbeteende ger en översiktsbild av hur människor resonerar innan ett köp, om de gör det överhuvudtaget. Genom de olika stegen i köpprocessen kan ett köp följas från det att ett behov skapas tills det att ett återköp sker. Dessa teorier visar också hur människor vill ha störst värde till lägsta pris, på kortast tid. I empirikapitlet redogörs sammanfattande för de båda intervjuerna samt för enkätundersökningen. Diagram visar bland andra hur många damtidningar kvinnor köper per år. Analysen visar att damtidningar är produkter som handlas av impuls. De finns tillgängliga och kostnaden för att nå den är inte stor. De ger också mycket värde för lite pengar. Damtidningar använder flera opersonliga marknadsföringskanaler för att kommunicera med konsumenterna. Resultatet är att det finns flera orsaker och inte bara ett grundläggande till varför kvinnor köper damtidningar.