Huvudsyftet med uppsatsen är att se hur ett företags annonsering om återköp av aktier påverkar dess börskurs i Sverige. Som delsyfte kommer även en undersökning göras om huruvida reaktionen skiljer sig mellan olika branscher samt om Sveriges reaktion skiljer sig från den tidigare forskningen i USA och i Storbritannien. Undersökningen har genomförts med hjälp av en eventstudie där den abnormala avkastningen beräknas. En intervju utförs för att bekräfta resultatet. Resultatet gav en sammanlagd kumulativ avkastning på 0,57 %. Det visade även att det finns en skillnad mellan olika branschers reaktion på en annonsering av ett återköp. Sveriges reaktion jämförs bäst med Storbritanniens som har en abnormal avkastning på 1,14 % än med USA som har en abnormal avkastning på 3,5 %. / The purpose with this study is to examine how a company’s announcement of a repurchase of stocks affect the stock price in Sweden. There will also be an investigation about how the reaction differ between branches and if the reaction found here in Sweden is different than the ones that has been found in USA and the United Kingdom. The examination has been carried out with an event study where the abnormal return has been calculated. An interview has been performed to confirm the result. The result showed a cumulative abnormal return with 0,57 %. It also showed that there is a difference in reaction between branches. Sweden is more comparable with the United Kingdom who has an abnormal return with 1,14 % than it is with USA which has an abnormal return with 3,5 %.

Företag på den svenska marknaden kan sedan år 2000 välja att återköpa egna aktier. Då ettföretag tar beslutet att ett återköpsprogram ska inledas publiceras det för allmänheten.Tidigare studier har funnit att marknaden reagerar positivt på denna information. Enligtsvensk lag måste offentliggörandet innehålla information om motivet tillåterköpsprogrammet. Detta öppnar upp för en studie om hur olika motiv påverkarmarknadens reaktion när återköpsprogram annonseras. Syftet med studien är att undersökaom det förekommer en positiv avvikelseavkastning vid annonsering av återköpsprogram, ochom det finns skillnader i denna avvikelseavkastning beroende på det motiv som anges liggatill grund för återköpet. Undersökningen utförs genom en eventstudie, däravvikelseavkastning studeras under den period som återköpet annonseras. Resultat frånundersökningen visar att det förekommer en avvikelseavkastning på 1,39 procent då ettåterköpsprogram annonseras. Vidare visas att avvikelseavkastningen är beroende på vilketmotiv som anges och då olika motiv jämförs observeras en signifikant skillnad mellan vissaav dem.

Syftet med denna studie är att undersöka marknadens reaktion vid offentliggörande av aktieåterköp. Vidare undersöks hur marknaden reagerar beroende av bakomliggande motiv som företagen anger i annonseringen. Det har använts en kvantitativ ansats. Urvalet består av börsnoterade företag Nasdaq OMX Stockholm från Small-Mid-Large Cap listor som köper tillbaka sina aktier från den öppna marknaden. Motivet till återköp har hämtas från företagens pressmeddelanden. Resultatet visar att marknaden reagerar positivt vid tillkännagivandet av aktieåterköp. Vidare återfanns att värdet på den positiva avkastningen är olika beroende på motiv till återköp.

Kommersiella fastigheter har setts som en inflationsskyddad tillgång och en viktig del i densvenska ekonomin. Stigande fastighetspriser och låga finansieringskostnader har varitfördelaktigt för de kommersiella fastighetsbolagen i Sverige. Många bolag har under periodenvarit aktiva på kapitalmarknaden och emitterat skuld till en låg kostnad. Under år 2022–2023har inflationen ökat vilket har genererat i penningpolitiska åtgärder som i sin tur ha genereraten ökad riskfri ränta. Finansieringskostnaden för svenska fastighetssektorn har ökat vilket harbidragit till att många fastighetsbolag har varit tvungna att se över sin finansiering. Obligationersom har emitterats under en period när räntan har varit låg är påväg att löpa ut och detmakroekonomiska händelserna kräver åtgärder från fastighetsbolagens sida. Under det senasteåret har fastighetsbolag genomfört obligationsåterköp som en åtgärd i att stärka den finansiellahälsan. Syftet med uppsatsen är att utvärdera incitamenten och effekterna av obligationsåterköpen somhar genomförts av svenska kommersiella fastighetsbolag. Uppsatsen baseras på branschinsattapersoner som genom sin kunskap och expertis anses ge perspektiv i studien. Utöver intervjuerbaseras uppsatsen på bolag av som har genomfört återköp. I studien framgår attobligationsåterköp genomförs som en rad bland andra åtgärder för att stärka bolagetsfinansieringssituation. Effekterna är starkt beroende av finansieringskällan och incitamenten ärbolagsspecifika. / Commercial real estate has long been regarded as an inflation-safe asset and a crucialcomponent in the Swedish economy. Raising real estate values and low financing costs hasbeen beneficial for Swedish commercial real estate companies. Several companies have beenactive on the capital market and issued bonds at a low cost. The inflation has been rising duringthe year 2022-2023, leading to monetary policy measures that have increased risk-free interestrates. As a result, Swedish commercial real estate has been forced to look over its financingside due to increasing financing costs. Bonds issued during a period of low interest are nowexpiring and the macroeconomic events require measures from the companies side. In the pastyear, several real estate companies have made bond repurchases as a measure to strengthen thefinancing side. This thesis aims to study the incentives and effects of the bond repurchases which have beenmade by Swedish real estate companies. The thesis is based on interviews with persons ofexperience from the commercial real estate and bond market to give perspective to this thesis.Additionally, the thesis is also based on companies that have made bond repurchases. Thefindings reveal that bond repurchases are made as one of other measures to strengthencompanies' financing side. The effects of these repurchases closely tied to the financing formof the repurchases and the incitements are company specific.

<p>Bakgrund: Från och med den 10 mars 2000 är det tillåtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det är intressant att belysa hur möjligheten att återköpa aktier uppfattas i Sverige. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur möjligheten att återköpa egna aktier påverkar ledningen och aktieägarna i ett aktiebolag. </p><p>Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om ämnet återköp. Besöksintervjuer har genomförts på Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets. En kombinerad telefon- och e-mailintervju har genomförts med Finansinspektionen. </p><p>Resultat: Det anses positivt att återköp av egna aktier nu är möjligt i Sverige. De främsta motiven till ett återköp är att hantera ett bolags kapitalstruktur och att använda aktierna för att hantera optionsprogram. Återköp anses som ett flexiblare instrument än inlösen och kompletterar utdelningen. Några större risker för missbruk anses det inte föreligga.</p>

Bakgrund: Från och med den 10 mars 2000 är det tillåtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det är intressant att belysa hur möjligheten att återköpa aktier uppfattas i Sverige. Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur möjligheten att återköpa egna aktier påverkar ledningen och aktieägarna i ett aktiebolag. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om ämnet återköp. Besöksintervjuer har genomförts på Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets. En kombinerad telefon- och e-mailintervju har genomförts med Finansinspektionen. Resultat: Det anses positivt att återköp av egna aktier nu är möjligt i Sverige. De främsta motiven till ett återköp är att hantera ett bolags kapitalstruktur och att använda aktierna för att hantera optionsprogram. Återköp anses som ett flexiblare instrument än inlösen och kompletterar utdelningen. Några större risker för missbruk anses det inte föreligga.

Denna studie visar utbetalningspolitiken hos företag noterade på Stockholmsbörsen år 2000-2015. Svensk utbetalningspolitik skiljer sig från utbetalningspolitiken i USA och inom EU. I Sverige fick återköp som utbetalningsform stor genomslagskraft år 2000 men trots detta är utdelningar fortsatt den dominerande utbetalningsformen idag. Vid en uppdelning i finansiella och industriella företag blir det tydligt att finansiella företag fått en allt mer betydelsefull roll inom svensk utbetalningspolitik. En ökad koncentration av det kassaflöde samtliga företag fördelar till aktieägare tycks inte kunna urskiljas på den svenska marknaden. Skiljer man på finansiella och industriella företag går det att se en ökad koncentration av det kassaflöde som fördelas av finansiella företag. År 2015 finns en stor andel mogna företag på Stockholmsbörsen vilket förklarar att total utbetalning av företag har ökat sedan 2000. Det framkommer genom att studera företagens kapitalstruktur och fas i den ekonomiska livscykeln. / This paper depicts payout policies of companies listed on the Stockholm Stock Exchange (SSE) 2000-2015. Payout policy in Sweden differs significantly from policy in the U.S. and the rest of the EU. In Sweden open market stock repurchases (OMR) came to be the dominant method of payout back in 2000. However, since then dividends have taken over the scene. Comparing financial and industrial corporations, makes it evident that financial corporations have come to gain prominence when it comes to shaping payout policy. It is not possible to entail an increasing concentration of cash flow that companies distribute to shareholders, when investigating the entire Swedish stock market. Dividing between the two sectors proves a heightened concentration of payouts among financial corporations. In 2015 mature companies have come to gain a greater share of SSE, which explains the increased number of dividend paying corporations since 2000. This becomes evident when examining the capital structure of the companies and their phase in the economic lifecycle.

Följande uppsats undersöker hur svensk utbetalningspolitik har utvecklats under åren 1992-2012. Urvalet består av de företag som under våren 2014 var noterade på Stockholmsbörsens “Large”, “Mid” eller “Small Cap” lista. Återköpens andel av den totala utbetalningsandelen visar sig inte vara lika hög som andra internationella studier har visat. Det är istället utdelningarna som utgör merparten av de totala utbetalningarna. Däremot så har andelen företag som enbart delar ut minskat trots att utdelningarna ökat, vilket också styrks av resultat från tidigare studier. Lägre nettoresultat under finanskrisen följs av minskade utbetalningar under 2008-2009. Återköpen minskar under denna period markant till att i stort sätt utebli, vilket bekräftar tidigare studier. / This paper provides evidence on Swedish payout policy during the past 20 years (1992-2012). The sample data consists of companies that were listed on Stockholm Stock Exchange (SSE) “Large”, “Mid” or “Small Cap” list during spring 2014. We show that repurchases of shares still represents a small proportion of the total payout, which contradicts results from other international studies. The dividends therefore still constitute the bulk of the total payments. We document a drop in net income during the financial crisis followed by reduced payments during 2008-2009. Repurchases decrease significantly during this period to virtually absent; confirming previous studies that argue that repurchases are a more flexible payout method than dividends.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka värden som på längre sikt har avgörande betydelse för att engagera en kund med avseende på lojalitetsprogram. Metod: I studien användes en kvantitativ metod där en enkät med stängda svarsalternativ skickades ut till ca 30 000 respondenter. Till enkäten användes ordinal- och nominalskala för att möjliggöra Spearman’s rho korrelationsanalys med hjälp av statistiska mjukvaran IBM SPSS. Analyserna användes sedan för acceptera eller förkasta de hypoteser som deducerats från teorin. Resultat: Resultatet visade att trots en pågående negativ trend för lojalitetsprogram så skapar de engagemang och är betydande för kunden. Det värde som visade sig ha signifikant betydelse för engagemanget var kundens mervärde. Kundens mervärde leder till upprepade köp och har en direkt påverkan på kundens lojalitet och kundens uppfattning av programmet som påverkar engagemanget. Resultatet av studien kan därför ses som en pågående interaktionsprocess där företagets aktiviteter påverkar kundens engagemang både i och utanför lojalitetsprogrammet. Ett ökat mervärde i interaktionsprocessen till följd av företagets aktiviteter och kundens värdering av varumärket, ökar kundens engagemang, vilket möjliggör att lojalitet kan skapas genom program på längre sikt. Förslag till fortsatta studier: Syftet med studien är att öka förståelsen för de värden som engagerar kunden med avseende på lojalitetsprogram. Författarnas ambition är att vidare forskning ska ta avstamp i studiens resultat och den modell som utvecklats. Förhoppningen är att studien ska ligga till grund för empirisk tillämpning inom servicenäringen samt utgöra underlag vid strategiska beslut och marknadsundersökningar.

Syfte: Tidigare forskning visar på en positiv abnormal avkastning på företagets aktiekurs vid återköp av aktier. Få studier har vidare undersökt om denna avkastning skiljer sig beroende på frekvensen av återköp. Området kring återköp av aktier är relativt outforskat i Sverige och sedan återköp blev tillåtet år 2000 har det varit en finanskris. Denna studie syftar därmed till att fylla ut forskningsgapet i Sverige med att studera återköp och dess påverkan på avkastningen på den svenska aktiemarknaden, med hänsyn till återköpsfrekvens. Studien är avgränsad till lågkonjunkturen mellan åren 2010-2014 för att se eventuell skillnad från tiden före finanskrisen. Metod: För att besvara studiens syfte har en eventstudie genomförts. Aktiekursdata för de företag som genomfört återköpsprogram under de studerade åren har samlats in från Nasdaq OMX Stockholm. Av dessa aktiekursdata har kumulativ abnormal avkastning beräknats för att jämföras mellan grupper och andra studier samt genomföra t-test och envägs-ANOVA. Studiens data består av 68 återköpsprogram fördelat på 41 företag som har delats in i frekvensbaserade grupper på ”1”, ”2-3” och ”4-5” stycken återköpsprogram. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat stödjer den tidigare forskningen om att återköp ger en positiv abnormal avkastning. Resultatet stödjer även signaleringsteorin om att återköp signalerar undervärdering vilket leder till att investerare pressar upp aktiepriset. Resultatet visar däremot inget stöd till de studier som har visat på att återköpsfrekvensen ska ha betydelse för avkastningen eller att avkastningen skulle ha varit högre under lågkonjunktur. På grund av få och motsägande forskning kring detta behövs det mer forskning som kan förtydliga frekvensen och lågkonjunkturens påverkan på avkastningen. Examensarbetets bidrag: Det är intressant ur företagsekonomisk synpunkt att se vilken effekt återköp får på aktiepriset när företag funderar på att utnyttja bemyndigande om återköpsprogram. Denna studie visar att företag i Sverige kan förvänta sig en positiv abnormal avkastning vid annonsering av ett återköpsprogram, i likhet med andra miljöer. Studien visar även att frekvensens och lågkonjunkturens betydelse fortfarande är oviss. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom studien endast har undersökt den kortsiktiga avkastningen vid återköp av aktier vore mer forskning kring den långsiktiga avkastningen intressant. Studien har inte heller studerat egenskaper hos företagen som gör återköp. Eventuella skillnader mellan företag som gör enstaka respektive frekventa återköp vore intressant att se. / Aim: Previous research has indicated that share repurchases result in a positive abnormal return on company's share price but only a few studies have examined further if return on share price differs depending on frequency of share repurchases. In Sweden share repurchases are quite unresearched field of study and after share repurchases became legal in 2000 there has been a financial crisis. This study aims to fulfil the research gap in Sweden and examine share repurchases' effect to return on share prices depending on frequency of share repurchase on Swedish stock market. Time period of the study has narrowed down to recession between years 2010-2014 to see eventual difference from time before recession. Method: To fulfil the aim of the study event study methodology has been used. The share data for companies that have repurchased shares in chosen time period has been collected from Nasdaq OMX Stockholm. Based on share data cumulative abnormal returns for every share repurchase group have been calculated to compare groups and different time periods. Cumulative abnormal returns are even used to accomplish t-test and one-way ANOVA. Data of the study consist of 68 share repurchase programs that were announced by 41 companies. Those 68 repurchase programs were distributed to three frequency based groups that were ”1”, ”2-3” and ”4-5” share repurchase programs. Result &amp; Conclusions: Results of the study are consistent with the previous research about share repurchases resulting in a positive abnormal return. The results are also consistent with the previous research about repurchases signaling an undervalued stock which leads to an increase in interests from the investors. On the contrary this study is not consistent with the previous research about repurchase frequency and recession's impact to return. Because there are only a few studies about repurchasing frequency and recession's impact to return and the results of studies are contradictory, more research needs to be done. Contribution of the thesis: It is interesting to see which kind of effect share repurchases result in share price when company is utilizing authorization of share repurchase program. This study indicates that a company in Sweden can predict a positive abnormal return by announcing about repurchase program. The study indicates even that repurchase frequency and recession's impact to return are still uncertain. Suggestions for future research: As this study has only examined share repurchases' short-term effect to return on share price, it would be interesting to research long-term effect to return on share price. Also characteristics of companies that repurchase shares and eventual differences between companies that repurchase shares frequent and infrequent would be interesting to see.