<p>Since the year of 2000 it has been legal for companies in Sweden to repurchases their own stocks. The purpose of this study is to examine if it has been possible to make a positive abnormal return in Stockholmsbörsen by buying stocks in companies that has announced a buyback program. Our study includes 59 companies that have accomplished a buyback program throw the years of 2000 to 2006. To calculate the abnormal return we use the BHAR method with Affärsvärldens generalindex and branchindex as benchmarks. The result shows a significant positive abnormal return of 23,56 percent the first 12 month after the announcement with Affärsvärldens generalindex as benchmark. When the branchindex is used as benchmark the result shows a positive abnormal return of 10,96 percent under the first 12 month. Furthermore we consider that our result support the Underreactionhypothesis because the positive abnormal return has a tendency to grow exponential.</p>

<p>I den här rapporten undersöks med utgångspunkt från empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning på Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker även för vilka tidshorisonter som effekten är starkast, samt vilken påverkan transaktionskostnader och riskjustering har på överavkastningen. Resultatet visar på en statistiskt säkerställd överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingått i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt säkerställd överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder på 3-6 månader, vilket är inom det intervall på 3-12 månader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie. Slutsatsen är att Stockholmsbörsens Large Cap-lista inte uppfyller kraven för en svagt effektiv marknad. Den effektiva marknadshypotesen kan utifrån detta ifrågasättas.</p>

I den här rapporten undersöks med utgångspunkt från empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning på Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker även för vilka tidshorisonter som effekten är starkast, samt vilken påverkan transaktionskostnader och riskjustering har på överavkastningen. Resultatet visar på en statistiskt säkerställd överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingått i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt säkerställd överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder på 3-6 månader, vilket är inom det intervall på 3-12 månader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie. Slutsatsen är att Stockholmsbörsens Large Cap-lista inte uppfyller kraven för en svagt effektiv marknad. Den effektiva marknadshypotesen kan utifrån detta ifrågasättas.

Since the year of 2000 it has been legal for companies in Sweden to repurchases their own stocks. The purpose of this study is to examine if it has been possible to make a positive abnormal return in Stockholmsbörsen by buying stocks in companies that has announced a buyback program. Our study includes 59 companies that have accomplished a buyback program throw the years of 2000 to 2006. To calculate the abnormal return we use the BHAR method with Affärsvärldens generalindex and branchindex as benchmarks. The result shows a significant positive abnormal return of 23,56 percent the first 12 month after the announcement with Affärsvärldens generalindex as benchmark. When the branchindex is used as benchmark the result shows a positive abnormal return of 10,96 percent under the first 12 month. Furthermore we consider that our result support the Underreactionhypothesis because the positive abnormal return has a tendency to grow exponential.

Från år 2005 är det obligatoriskt för börsnoterade bolag i Sverige att tillämpa IFRS-reglerna. Enligt de nya reglerna IFRS 3 och IAS 36 får goodwill inte längre skrivas av utan ska istället nedskrivningsprövas minst en gång per år. Huruvida de nya reglerna har gjort det lättare eller svårare för analytiker och investerare att tolka de bakomliggande orsakerna till en goodwillnedskrivning är flitigt omdebatterat. Studier på den amerikanska marknaden har visat att en nedskrivning av goodwill har en begränsad effekt på bolagens börskurser. Studiens syfte är att undersöka goodwillnedskrivningars effekt på den svenska aktiemarknaden. Frågeställningen som avses besvaras lyder ”Påverkar en nedskrivning av goodwill svenska företags aktiekurs, och har i så fall företagets resultat, storlek och branschtillhörighet någon betydelse för hur börskursen påverkas?”

This study has been conducted in order to determine the existence of predictability for the Stockholm stock exchange. With this purpose the random walk theory has been raised against the theory of mean reversion in order to determine which theory is the most substantial. Data has been collected from Nasdaq OMX Nordic and furtherly been processed using the statistical software EViews. Swedish listed companies’ daily share values between 2000-2014 have been analyzed using two tests; an Augmented Dickey Fuller test and a Variance Ratio test. The results show generally that the null hypothesis - and thus the random walk - is rejected in the short term. This means that both on an aggregated level and on an individual level, the Stockholm stock exchange is predictable in the short term - in the form of mean reversion - and that it is most evident in small cap firms.

Denna uppsats undersöker hur tillkännagivandet av ett byte av verkställande direktör påverkar bolagets aktiekurs samt vilka bakomliggande faktorer som har en påverkan på denna reaktion. Undersökningen har genomförts med hjälp av en eventstudie där den abnormala avkastningen till följd av 582 vd-byten som skett i aktiebolag  noterade på börsen Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2001 och 2015. Studien finner att vd-bytet inte påverkar aktiekursen i en specifik riktning, samt att variationen mellan de enskilda observationerna är hög. Däremot påvisas signifikanta negativa förändringar i  bolagets aktiekurs vd-byten i de fall där vd blir avskedad, och positiva sådana där vd avgår frivilligt. Investerarna reagerar även positivt på bytet om det finns en ersättare till vd:n vid tillkännagivandet av bytet. Reaktionen för vd-bytet sker oftast på tillkännagivelsedagen, vilket stöder den effektiva marknadshypotesens medelstarka form.

Teknisk utveckling av aktiebörser skapar en effektivare marknad där bolags likviditet kan påverkas positivt. Likviditet har påvisats ha en kausal effekt på företags prestationer. Trots den utveckling som skett har mindre bolag påträffat svårigheter att etablera sig på den svenska marknaden. Syftet med vår studie är att undersöka om den tekniska utvecklingen påverkat bolag i olika utsträckningar beroende på storlek. Undersökningen består av tio bolag från Stockholmsbörsens Large Cap samt tio bolag från Small Cap. Perioden för denna studie är mellan år 2001-2015. Tre likviditetsmått testar utvecklingen av de olika bolagens likviditet för att påvisa om de två segmenten blivit effektivare genom den tekniska utvecklingen. Olika hypoteser testas för att komma fram till slutsatser med anknytning till problemet. Teorier som kan förklara hur marknaden påverkats av teknisk utveckling är teorin om marknadens mikrostruktur, transaktionskostnadsteorin samt teorin om economies of scale. Resultatet av studien visade att likviditet skiljer sig avsevärt mellan större och mindre bolag. Båda segmenten har påvisat positiv utveckling av likviditet under 15-årsperioden. Dock kan vi inte statistiskt säkerställa att utvecklingen för Large Cap varit högre än utvecklingen i Small Cap. Genom den tekniska utvecklingen har den totala handelsvolymen ökat och transaktionskostnaderna minskat i båda segmenten. Studiens slutsats är att bolagen i Large Cap kan utnyttja fördelarna av den tekniska utvecklingen i högre utsträckning än bolagen i Small Cap men det kan dock inte statistiskt säkerställas skillnader i utvecklingen.

Problematiken kring insiders och deras fördel genom sitt informationsövertag har varit ett flitigt diskuterat ämne sedan handeln med finansiella instrument påbörjades. Tidigare studier om insiders agerande och avkastning talar för att de uppnår en överavkastning i förhållande till sitt jämförelseindex. Studieobjekten i tidigare forskning inom ämnet har uteslutande behandlat de primära insynspersonerna, det vill säga ledningen och styrelsen i bolaget, alternativt samtliga insynsregistrerade personer i företaget. Denna studie ämnar däremot undersöka hur närstående till insiders, så kallade sekundära insiders, handlar och huruvida de överavkastar marknaden. Närståendekategorin delas in i fyra underkategorier: Barn, Make/Maka, Anhörig och Sambo. Utifrån problembakgrunden formulerades följande frågeställning:– Hur ser aktiehandeln ut hos närstående till insiders i det egna bolaget och vilken avkastning presterar de jämfört med marknadsindex?Studien utgår från teorier om marknadens beteende och dess effektivitet, samt hur och varför investerare väljer att köpa eller sälja en aktie. Exempel på dessa skäl kan vara skattemässiga, diversifieringsmässiga och personliga preferenser. Anledningarna till att investerare väljer att handla en viss aktie kan även appliceras på insiders och varför de köper och säljer aktier i insiderbolaget.Inom varje kategori slumpades 15 köp- respektive säljtransaktioner fram, utförda mellan 2006-04-01 och 2015-04-01, i bolag som för närvarande är noterade på Stockholmsbörsens Small-, Mid-, och Large Cap-listor. En kvantitativ forskningsmetod användes i form av en eventstudie. Med hjälp av en justerad marknadsmodell beräknades eventuell överavkastning i jämförelse med jämförelseindexet OMXSPI med en horisont på 20, 60 samt 240 handelsdagar. Vid en försäljning antas en noll-avkastning fram till respektive tidsperiod medan för köp beräknas eventuell överavkastning i skillnaden mellan aktien och jämförelseindexet. För att kunna dra slutsatser om observerad data genomfördes sedan statistiska test på respektive kategori och för gruppen närstående som helhet samt för köp respektive sälj var för sig.Resultatet från studien indikerar att köptransaktionerna genererar en överavkastning mot index medan sälj snarare tyder på en underavkastning. Indikationerna på överavkastningen kunde däremot inte säkerställas genom statistisk signifikans. Studiens slutsats blir således att det inte kan uteslutas att närstående till insynspersoner överavkastar marknaden genom sina köp, men att inga statistiskt fastställda slutsatser kan dras utifrån det studerade materialet.

<p>Aktiebolagsformen är i dagsläget den klart vanligaste företagsformen på den svenska marknaden. Aktiemarknaden har till uppgift att bland annat bistå med riskkapital för framtida finansiering av expansion och utveckling. En form att bistå bolagen med riskkapital är genom nyemission, vilket är av stor betydelse för förnyande och utveckling av näringslivet samt för en fortsatt god välfärdsutveckling. De olika företagen har alla sin anledning till att vilja utföra nyemission. Med avseende på anledning för nyemission kommer givetvis företagens aktiekurs att förändras olika. Syftet med uppsatsen är att empiriskt testa hur börskursen utvecklar sig vid nyemissionsmeddelande. Den undersökta populationen i studien är de företag som är noterade på den svenska börsen vilket har utfört nyemission mellan åren 2000 och 2004. Märk väl att det som är av intresse i denna undersökning är när företagen flaggar för nyemission och inte då själva nyemissionen utförs vilket normalt brukar ske en tid senare. Marknadens förväntningar om företagens kapacitet att förränta det planerade erhållna riskkapitalet kommer speglas i aktiekurserna då nyemissionen meddelas. Resultaten av undersökningen visar att i de flesta fall leder ett nyemissionsmeddelande till att aktiekurserna sjunker oavsett anledning för nyemission. Enda undantaget är de nyemissioner som utförs med avsikt att förvärva andra företag.</p>