No description available.

Teknisk utveckling av aktiebörser skapar en effektivare marknad där bolags likviditet kan påverkas positivt. Likviditet har påvisats ha en kausal effekt på företags prestationer. Trots den utveckling som skett har mindre bolag påträffat svårigheter att etablera sig på den svenska marknaden. Syftet med vår studie är att undersöka om den tekniska utvecklingen påverkat bolag i olika utsträckningar beroende på storlek. Undersökningen består av tio bolag från Stockholmsbörsens Large Cap samt tio bolag från Small Cap. Perioden för denna studie är mellan år 2001-2015. Tre likviditetsmått testar utvecklingen av de olika bolagens likviditet för att påvisa om de två segmenten blivit effektivare genom den tekniska utvecklingen. Olika hypoteser testas för att komma fram till slutsatser med anknytning till problemet. Teorier som kan förklara hur marknaden påverkats av teknisk utveckling är teorin om marknadens mikrostruktur, transaktionskostnadsteorin samt teorin om economies of scale. Resultatet av studien visade att likviditet skiljer sig avsevärt mellan större och mindre bolag. Båda segmenten har påvisat positiv utveckling av likviditet under 15-årsperioden. Dock kan vi inte statistiskt säkerställa att utvecklingen för Large Cap varit högre än utvecklingen i Small Cap. Genom den tekniska utvecklingen har den totala handelsvolymen ökat och transaktionskostnaderna minskat i båda segmenten. Studiens slutsats är att bolagen i Large Cap kan utnyttja fördelarna av den tekniska utvecklingen i högre utsträckning än bolagen i Small Cap men det kan dock inte statistiskt säkerställas skillnader i utvecklingen.

<p> <strong>Sammanfattning</strong></p><p> </p><p><strong>Titel: </strong>Likviditetshanteringen i industriföretag</p><p> </p><p><strong>Kurs: </strong>Kandidatuppsats i företagsekonomi</p><p> </p><p><strong>Författare: </strong>Carl-Henrik Önnerberg, Jerry Roth, Tobias Bergenmo</p><p> </p><p><strong>Handledare: </strong>Per Janze</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Kassaflöde, Likviditet, Likviditetshantering</p><p> </p><p><strong>Bakgrund: </strong>Kassaflödet har blivit alltmer viktigt i dagens samhälle, då in- och utbetalningar sker löpande i företagen. Detta för att tidigare kunna upptäcka ett ojämnt flöde av likvida medel. Om likviditeten är dålig en period är det akut för företaget att skaffa fram likvida medel annars kan inga utbetalningar ske. Att ha en god likviditet är något alltfler företag eftersträvar och ser som en positiv egenskap hos bolaget.</p><p> </p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur industriföretag genomför sin likviditetshantering av in- och utbetalningar på kort sikt samt undersöka om det finns förslag till förändringar.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi utförde en explanativ fallstudie om två industriföretag i Mälardalen. Intervjuer genomfördes med respektive ekonomiansvarig. Teoretiska kunskaper om likviditetshantering skaffades via litteratur och internetkällor.</p><p> </p><p><strong>Slutsats: </strong>Efter fallstudien på Stamo och EXOS har vi fått en uppfattning om att likviditetshanteringen består till stor del av förhandlingar av betalningsvillkor. Då företagen gynnas av långa ledtider på utbetalningar och korta ledtider på inbetalningar<strong>. </strong>Båda företagen har god översikt på sin likviditetshantering. De följer upp prognoser och likviditetsbudgeten vilket skapar bra översyn på flödet mellan in- och utbetalningar. Dock kan vi anse att de borde börja med en uppföljning av kassaflödet genom att börja upprätta en kassaflödesanalys.</p> / <p> <strong>Abstract</strong></p><p> </p><p><strong>Title:</strong><strong> </strong>Cash management in industrial companies</p><p> </p><p><strong>Course:</strong><strong> </strong>Bachelor in business administration with a major in financial accounting</p><p> </p><p><strong>Author: </strong>Carl-Henrik Önnerberg, Jerry Roth, Tobias Bergenmo</p><p> </p><p><strong>Tutor: </strong>Per Janze</p><p> </p><p><strong>Key words: </strong>Cash Flow, Cash Management, Liquidity</p><p> </p><p><strong>Background:</strong><strong> </strong>Cash flow has become increasingly important in today's society, as incoming and outgoing payments happens continuously in companies. This to enable earlier detection of an uneven cash flow. If liquidity is poor during a period, it is urgent for the company to raise cash or otherwise there will be no payments. To have a good liquidity is something more and more companies are seeking and see as a positive quality of the company.</p><p> </p><p><strong>Purpose:</strong><strong> </strong>The purpose<strong> </strong>of this paper is to describe how the industrial companies fulfill their cash management of incoming and outgoing payments in the short term, and examine whether there are any possible improvements.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong><strong> </strong>We conducted an explanatory case study of two industrial companies in Mälardalen. Interviews were conducted with the financial directors. Theoretical knowledge of cash management procured through literature and Internet sources.</p><p> </p><p><strong>Conclusion:</strong><strong> </strong>After the case study on Stamo and EXOS we have belief that the cash management is largely composed of negotiation of payment terms. Since companies benefit from long lead times of outgoing payments and short lead times on incoming payments. Both companies have good overview of its cash management. They follow up the budget forecasting which creates a good review on the flow between the incoming and outgoing payments. However, we think that they should start to establish a cash flow statement for economic review.</p>

<p>Målet med denna rapport är att skapa en marknadsmässig prisjustering av en aktieoption som uppvisar en sämre likviditet under en viss tidshorisont. Likviditetsrisken mäts genom att studera skillnaden vid prisbildningen av aktiederivatets olika budsidor. Denna risk ska jämföras med ett rådande marknadspris för varje uppmätning så att en procentuell prisavvikelse erhålls. I den statistiska modellen för en aktieoptions framtida risker studeras flera olika lösenpriser där det existerar omsättning, därmed täcks alla optionsprisers framtida likviditetsrisker. Modellen är uppbyggd med antaganden från den svenska derivatmarknaden för handel. Genomsnittliga värden räknas ut och prisavvikelser för historisk likviditet uppdelas till olika optionsprisnivåer. Modellen kräver vissa antaganden och integreras senare med optionsprismodellen vilket påverkar vissa tekniska aspekter för optionsprisanpassningen. En prisjusteringsmodell med binomialträdets egenskaper för optionsprissättning skapas med antaganden om likviditet och hänsyn till olika optionsprisnivåer. Modellen klarar sedan av att prisjustera en option där en historisk likviditet har uppmätts enligt uppsatta önskemål. Vidare är modellen dynamisk och anpassningsbar för olika derivat gällande marknadens effektivitet, d.v.s. marknadens egenskaper speglas för varje undersökt option. Modellen klarar av olika tidshorisonter. Kritik och diskussion kring vilka effekter som givna antaganden ger upphov till diskuteras och analyseras.</p>

Sammanfattning   Titel: Likviditetshanteringen i industriföretag   Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi   Författare: Carl-Henrik Önnerberg, Jerry Roth, Tobias Bergenmo   Handledare: Per Janze   Nyckelord: Kassaflöde, Likviditet, Likviditetshantering   Bakgrund: Kassaflödet har blivit alltmer viktigt i dagens samhälle, då in- och utbetalningar sker löpande i företagen. Detta för att tidigare kunna upptäcka ett ojämnt flöde av likvida medel. Om likviditeten är dålig en period är det akut för företaget att skaffa fram likvida medel annars kan inga utbetalningar ske. Att ha en god likviditet är något alltfler företag eftersträvar och ser som en positiv egenskap hos bolaget.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur industriföretag genomför sin likviditetshantering av in- och utbetalningar på kort sikt samt undersöka om det finns förslag till förändringar.   Metod: Vi utförde en explanativ fallstudie om två industriföretag i Mälardalen. Intervjuer genomfördes med respektive ekonomiansvarig. Teoretiska kunskaper om likviditetshantering skaffades via litteratur och internetkällor.   Slutsats: Efter fallstudien på Stamo och EXOS har vi fått en uppfattning om att likviditetshanteringen består till stor del av förhandlingar av betalningsvillkor. Då företagen gynnas av långa ledtider på utbetalningar och korta ledtider på inbetalningar. Båda företagen har god översikt på sin likviditetshantering. De följer upp prognoser och likviditetsbudgeten vilket skapar bra översyn på flödet mellan in- och utbetalningar. Dock kan vi anse att de borde börja med en uppföljning av kassaflödet genom att börja upprätta en kassaflödesanalys. / Abstract   Title: Cash management in industrial companies   Course: Bachelor in business administration with a major in financial accounting   Author: Carl-Henrik Önnerberg, Jerry Roth, Tobias Bergenmo   Tutor: Per Janze   Key words: Cash Flow, Cash Management, Liquidity   Background: Cash flow has become increasingly important in today's society, as incoming and outgoing payments happens continuously in companies. This to enable earlier detection of an uneven cash flow. If liquidity is poor during a period, it is urgent for the company to raise cash or otherwise there will be no payments. To have a good liquidity is something more and more companies are seeking and see as a positive quality of the company.   Purpose: The purpose of this paper is to describe how the industrial companies fulfill their cash management of incoming and outgoing payments in the short term, and examine whether there are any possible improvements.   Method: We conducted an explanatory case study of two industrial companies in Mälardalen. Interviews were conducted with the financial directors. Theoretical knowledge of cash management procured through literature and Internet sources.   Conclusion: After the case study on Stamo and EXOS we have belief that the cash management is largely composed of negotiation of payment terms. Since companies benefit from long lead times of outgoing payments and short lead times on incoming payments. Both companies have good overview of its cash management. They follow up the budget forecasting which creates a good review on the flow between the incoming and outgoing payments. However, we think that they should start to establish a cash flow statement for economic review.

Målet med denna rapport är att skapa en marknadsmässig prisjustering av en aktieoption som uppvisar en sämre likviditet under en viss tidshorisont. Likviditetsrisken mäts genom att studera skillnaden vid prisbildningen av aktiederivatets olika budsidor. Denna risk ska jämföras med ett rådande marknadspris för varje uppmätning så att en procentuell prisavvikelse erhålls. I den statistiska modellen för en aktieoptions framtida risker studeras flera olika lösenpriser där det existerar omsättning, därmed täcks alla optionsprisers framtida likviditetsrisker. Modellen är uppbyggd med antaganden från den svenska derivatmarknaden för handel. Genomsnittliga värden räknas ut och prisavvikelser för historisk likviditet uppdelas till olika optionsprisnivåer. Modellen kräver vissa antaganden och integreras senare med optionsprismodellen vilket påverkar vissa tekniska aspekter för optionsprisanpassningen. En prisjusteringsmodell med binomialträdets egenskaper för optionsprissättning skapas med antaganden om likviditet och hänsyn till olika optionsprisnivåer. Modellen klarar sedan av att prisjustera en option där en historisk likviditet har uppmätts enligt uppsatta önskemål. Vidare är modellen dynamisk och anpassningsbar för olika derivat gällande marknadens effektivitet, d.v.s. marknadens egenskaper speglas för varje undersökt option. Modellen klarar av olika tidshorisonter. Kritik och diskussion kring vilka effekter som givna antaganden ger upphov till diskuteras och analyseras.

Prissättningsteorier och modeller som the capital asset pricing model (CAPM) förutsätter en friktionslös marknad som är hundra procent likvid. Då verkligen inte lever upp till dessa förutsättningar har forskare inom det finansiella området sökt efter förklaringar, utöver marknadsrisk, till tvärsnittsskillnader i aktiers avkastning. Banz (1981) visar att skillnader i avkastning kan förklaras av bolagens börsvärde och att småbolag systematiskt sett överpresterar i förhållande till större. Bolagets storlek i sig kan dock inte antas vara förklaringen till detta faktum, utan snarare okända faktorer korrelerade med storlek. Frågan är inte om småbolag avkastar bättre, utan snarare varför! En vanlig förklaring ligger i skillnader i transaktionskostnader och likviditet mellan stora och små bolag. / Standard Asset Pricing theories and models like the capital asset pricing model (CAPM) assume that markets are frictionless and a hundred percent liquid. Since the market in reality does not live up to these assumptions, scientists within the field of finance have sought for explanations, other than market risk, to cross-sectional differences in stock returns. Banz (1981) shows that differences in stock returns can be explained by the market capitalization of the stock and that small stocks systematically outperform larger ones. However, this fact cannot be contributed to the size of the company itself, but rather to unknown factors correlated with size. The question is not if small cap companies generate higher returns, but rather why! A common explanation lies within the cross-sectional differences in transaction costs and liquidity of small- and large cap stocks.

Den svenska marknaden för företagsobligationer har vuxit i både volym och antal emittenter sedan finanskrisen 2007/2008. Marknaden genomgår fundamentala förändringar som kan påverka intresset för företagsobligationer bland marknadens aktörer. I februari 2015 trädde Finansinspektionens praxis för ökad transparens och öppenhet på marknaden för företagsobligationer i kraft. Litteraturstudien som genomförts inför uppsatsen uppmärksammade att utifrån ett teoretiskt perspektiv är det oklart vilken påverkan ökad transparens får på variabler som intresse, likviditet, konkurrens och kostnader. Syftet med denna uppsats är att beskriva samband mellan transparens och likviditet på den svenska marknaden för företagsobligationer. I en kvalitativ studie har 13 intervjuer med olika aktörer på företagsobligationsmarknaden analyserats med hjälp av teori skriven i ämnet. Generellt tycks marknadens aktörer eniga om att transparens är positivt, dock råder det delade meningar om vilken grad av transparens som är lämplig samt vilken påverkan transparens får på marknaden. Marknaden bör vara tillräckligt transparent för att investerare ska ha en tilltro att handla men graden av transparens ska inte heller missgynna market makers som ställer priser. / The Swedish corporate bond market has grown in both volume and number of issuers since the financial crisis in 2007/2008. The market is undergoing fundamental changes that may affect the attractiveness of corporate bonds among market participants. In February 2015 came the Swedish Financial Supervisory practices in force for increased transparency and openness in the corporate bond market. The literature review conducted for the paper indicates that, from a theoretical perspective it is unclear what impact increased transparency will have for variables such as interest, liquidity, competition and costs. The purpose of this paper is to describe the relationship between transparency and liquidity in the Swedish market for corporate bonds. In a qualitative study, 13 interviews with various actors in the corporate bond market has been analyzed by using the theory written on the subject. In general, market participants seem to agree that transparency is positive, however, there are divided opinions on the appropriate degree of transparency and what impact transparency will have on the market. The market must be sufficiently transparent for investors to be confident to participate but the degree of transparency should not disfavor market makers whom set prices.

<p>En viktig strategisk aspekt för företag är valet av kapitalstruktur som kan vara avgörande för företagets värdering och fortsatta överlevnad. Den del av företagets tillgångar som hålls som likvida medel används delvis i den dagliga verksamheten men också för att genomföra investeringar. Att använda likvida medel vid investeringar kan för många företag vara det enda möjliga alternativet då kostnaden för extern finansiering kan vara mycket hög.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mycket företag investerar på företagsförvärv och om storleken på likvida tillgångar samt rådande konjunktur påverkar.</p><p> </p><p>Uppsatsen bygger på teorier om kapitalstruktur, informationsasymmetri, agentteori samt teorier kring likvida medel. Dessutom ligger statistiska regressionsmodeller som grund för metoden.</p><p> </p><p>I den empiriska studien genomförs regressioner på samtliga svenska börsnoterade företag mellan 1988-2008.  Variablerna har tagits fram utifrån teorin och data är hämtat ifrån databasen Datastream.</p><p> </p><p>Resultatet från denna undersökning visar inget samband mellan varken förvärv och likviditet eller förvärv och de valda makroekonomiska variablerna. Dock finner vi stöd för den tidigare ekonomiska forskningen av företagens val av storlek på andelen likvida medel. Det enda resultat som talar emot den tidigare forskningen är att utdelningar påverkar andelen likvida medel hos traditionella företag positivt. Sambandet är dock svagt och kan delvis förklaras av den valda uppdelningen av bolag.</p>

Den 1 augusti 2012 infördes en skatt på finansiella transaktioner i Frankrike. Detta är ett av många exempel, nuvarande och i planeringsstadiet, på fenomenet där ekonomiska marknader beläggs med skatt. Hur detta påverkar marknaden är vad denna uppsats ämnar studera då tidigare teori och empiri pekar åt olika håll. För att uppnå detta syfte undersöks hur likviditeten och volatiliteten påverkades i anslutning till skattens införande i Frankrike. Likviditeten uppskattas genom spreaden samt handelsvolymen. Hypotesprövning samt poolad regression utförs för att utröna effekten och fynden indikerar på en minskning i likviditet associerad med skattens införande. Volatiliteten förblir opåverkad av införandet vilket går emot vad både förespråkare och motståndare till skatten påstår.