Högfrekvenshandel är en växande handelsteknik på de finansiella marknaderna i både Sverige och USA. Genom införandet av EU-direktivet MiFID II i svensk rätt, kommer denna handelsteknik att regleras för första gången i Sverige. Även i USA finns ett regleringsförslag som väntar på att införas. Högfrekvenshandel är något nytt, teknologiskt och kontroversiellt på den finansiella marknaden och dess fördelar och nackdelar debatteras flitigt. I denna uppsats utreds vad högfrekvenshandel egentligen är, hur sådan handel kommer att definieras i lagtext, vilka för- och nackdelar som finns, samt vad de nya regleringarna kommer att innebära. En av de frågor som besvaras i uppsatsen är huruvida ett förbud mot högfrekvenshandel bör införas på den svenska marknaden. Svaret på den frågan är nekande. Om ett förbud mot högfrekvenshandel skulle införas, skulle det innebära ett steg tillbaka i såväl den tekniska som den ekonomiska utvecklingen. Den nya svenska regleringen angående högfrekvenshandel är ett viktigt steg för att lagstiftningen ska följa den tekniska utvecklingen. Regleringen kommer dock inte att medföra några nya regler för aktörerna på den finansiella marknaden, utan medför endast att de regler angående högfrekvenshandel som redan finns genom börsernas självreglering blir svensk lag. I denna uppsats presenteras både den svenska och den amerikanska finansiella marknaden, anledningen till detta är att skapa en djupare förståelse för den svenska regleringen och utvecklingen på den svenska finansiella marknaden. Den andra frågan som besvaras i uppsatsen har ett komparativt ändamål och tar sikte på vilka skillnader som finns mellan den svenska och den amerikanska marknaden vad gäller högfrekvens- och algoritmhandel. Den andra frågan besvaras löpande i uppsatsen genom jämförelse mellan de aktuella marknaderna. Enligt min åsikt är det inte många skillnader angående högfrekvenshandel på de två olika marknaderna. Till exempel är de risker med högfrekvenshandel som framställs för den svenska marknaden i stor utsträckning samma risker som framställs för den amerikanska marknaden. Jag kan även konstatera att högfrekvenshandel möjliggjordes på liknande sätt på både den svenska och den amerikanska marknaden, nämligen genom regelförändringar som främjade teknologisk utveckling på de finansiella marknaderna.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Högfrekvenshandeln är ett mycket uppmärksammat och aktuellt fenomen. Många är skeptiska till högfrekvenshandeln vilket delvis kan bero på hur media har framställt det. Allmänheten känner en viss oro till högfrekvenshandelns och dess samband till marknadsmissbruk. Handeln sker på en fragmenterad marknad som gör det svårt med en hundraprocentig insyn på de svenska börserna. Därför vill författarna undersöka om regleringar bör introduceras för att skapa en säker och kontrollerad marknad i syfte av att undvika framtida krascher.Studiens primärdata har samlats in genom tre semi-strukturerade intervjuer med respondenter som är bekanta med högfrekvenshandel. Dessa intervjuer genererade värdefull information som sedan jämfördes med den insamlade referensramen.Författarna fann att högfrekvenshandel är en del av den tekniska utvecklingen och bidrar till en ökad likviditet och lägre volatilitet på marknaden. De fann att exempel på regleringar som kan införas är en ökning i tick–size och transparens i dark pools för att stabilisera ökningen av mängden marknadsdata.Författarna vill där med dra slutsatserna om att regleringar bör införas i de fall där det absolut är nödvändigt och aktuellt. I de fall där det råder osäkerhet om utvecklingen och konsekvenserna av högfrekvenshandeln bör Finansinspektionen och andra övervakare istället avvakta och hålla det under kontroll och uppsyn.   Nyckelord: Högfrekvenshandel, Krascher, Risker, Strategier och Regleringar.

Syfte: Högfrekvenshandel har på senare år varit ett omdiskuterat och kontroversiellt ämne. Fenomenet har genomgått omfattande granskning och åsikterna kring dess påverkan på marknaden och dess aktörer går isär. Då tidigare forskning främst genomförts på den amerikanska marknaden är syftet med den här studien att bistå med en djupare insikt kring denna typ av handel och dess avtryck på den svenska finansmarknaden. Metod: För att behandla syftet har en kvalitativ studie av högfrekvenshandel med en deduktiv ansats genomförts. Teori: Studien utgår från Rational Choice Theory, Effektiva marknadshypotesen och tidigare forskning inom ämnet. Med hjälp av det teoretiska ramverket har studien analyserat det empiriska underlaget. Relevanta aspekter har identifierats som kan förklara varför studiens respondenter har ett specifikt förhållningssätt gentemot högfrekvenshandel. Empiri: Studien består av en dokumentstudie och fyra semistrukturerade intervjuer med intressenter på den svenska finansmarknaden. Intervjuerna ämnar identifiera de olika intressenternas förhållningssätt gentemot högfrekvenshandel och dess bakomliggande orsaker. Slutsats: Studien har kommit fram till att förhållningssättet gentemot högfrekvenshandel står i relation till vilken typ av verksamhet som intressenten bedriver. Vidare kan det konstateras att tidigare forskning till stor del går att applicera på den svenska marknaden. / Purpose: In recent years, High Frequency Trading has been a widely debated and controversial topic. The phenomenon has been subject to extensive examination and the opinions regarding its effect on the financial markets are inconsistent. Previous research has foremost been conducted on the American financial market. Thus the purpose of this thesis is to contribute with deeper insight regarding this kind of trading and its impact on the Swedish financial market. Method: To address the purpose of this thesis, a qualitative study with a deductive approach has been conducted. Theory: The thesis emanates from Rational Choice Theory, The Efficient Market Hypothesis and previous research within the field. Using the theoretical framework, the thesis has analyzed the empirical data. Relevant aspects has been identified which can explain why the thesis’ respondents has a specific approach towards High Frequency Trading. Empirics: The thesis consists of a document study and four semi structured interviews with stakeholders on the Swedish financial market. Through these interviews, the thesis aims to identify the stakeholders’ different approaches towards High Frequency Trading and what might cause this particular point of view. Conclusion: The thesis can conclude that the approach towards High Frequency Trading is correlated to the type of operation conducted by the respondent. Furthermore, it can be concluded that previous research in general is applicable on the Swedish financial market.

This paper studies how high-frequency trading (HFT) affects the Swedish stock market quality based on volatility and liquidity measures. Previous studies show ambiguous results where a few propose that HFT deteriorates market quality by increasing volatility and decreasing liquidity while some studies point in the opposite direction.By setting up a simultaneous equations system with instrumental variables and estimating the parameters with Generalized Methods of Moments (GMM), this paper finds that in the majority of the investigated stocks high-frequency trading activity reduces bid ask spreads and therefore increases liquidity, i.e. enhancing market quality. Additionally, the results also show that the volatility decreases through high-frequency trading activity. Hence, both measures are indicating that the market quality is positively affected by high-frequency trading.However, interesting is the analysis and discussion on whether high-frequency trading strategies such as spoofing and layering potentially can contribute to false liquidity. This would mean that the market quality is impaired due to HFT. This paper also examines the reversed relationship, how the liquidity and volatility affect HFT activity and conclude that HFT is not affected by how liquid or volatile the market is.

Titel:  Flash-krascher – ett allvarligt problem på Stockholmsbörsen? Författare:  Madelene Söderström & Sebastian Roth Handledare: Bo Sjö Ämne:  Nationalekonomi – Kandidatuppsats inom finans Syfte:  Syftet med arbetet är att fördjupa förståelsen kring flash-krascher och vilken påverkan dessa har på handeln av värdepapper som sker på Stockholmsbörsen. Vi hoppas också att studien ger en klarare bild av hur flash-krascher påverkar olika aktörer med koppling till aktiehandeln i Sverige. Metod:  Uppsatsen är baserad på en kvalitativ studie utförd med intervjurespondenter med varierande koppling till Stockholmsbörsen och den svenska finansmarknaden. Teori:  Uppsatsen utgår främst från tidigare forskning inom ämnet bestående av studier baserade på händelser och data från USA. Annan ekonomisk teori som presenteras i studien är adverse selection. Empiri:  Uppsatsen är bestående av sju semistrukturerade intervjuer med aktörer på finansmarknaden. Intervjuerna jämförs med tidigare inträffade händelser i USA för att diskutera möjliga slutsatser om flash-krascher på Stockholmsbörsen. Slutsats:  Studien kommer fram till att det är osannolikt att flash-krascher av den magnituden som inträffat i USA 6 maj 2010 inträffar på Stockholmsbörsen idag. Vidare så verkar flash-krascher inte ha särskilt stor påverkan på aktörer på Stockholmsbörsen, däremot kan det finnas en viss oros- och förtroendeproblematik kopplad till flash-krascher som bör tas på allvar. I studien av tidigare forskning finner vi intressanta teorier för hur flash-krascher kan förutses. Vi kan däremot inte dra några slutsatser kring dessa teorier kopplat till Stockholmsbörsen. / Title:  Flash crashes – a severe problem at Nasdaq OMX Stockholm? Authors:  Madelene Söderström & Sebastian Roth Advisor:  Bo Sjö Subject:  Bachelor thesis in finance Purpose:  The purpose of this study is to understand and critically examine the impact flash crashes might have on the market for securities at Nasdaq OMX Stockholm. Our goal is to provide a clearer view on how flash crashes affect the trade and the market participants. Method:  This thesis is a qualitative study based on interviews with respondents with different approach to both Nasdaq OMX Stockholm and the financial market in Sweden. Theory:  The thesis is based on earlier studies within the subject made from data and events from United States of America. Other economic theories that the thesis involve is adverse selection. Empirics:  The study is predicated around seven semi structured interviews with participants on the financial market in Sweden. The interviews are compared with the earlier events from USA to make for conclusions about flash crashes on Nasdaq OMX Stockholm. Conclusion:  We find that it is unlikely that a flash crash of the same magnitude as the May 6, 2010 flash crash will occur on the Nasdaq OMX Stockholm exchange today. Furthermore, flash crashes appear to have little impact on the market participants at Nasdaq OMX Stockholm, though there may be concerns about trust issues following flash crashes that should be considered. While studying some of the earlier research we find interesting theories about ways to predict flash crashes before they have occurred, we can’t make any conclusions about these theories connected to Nasdaq OMX Stockholm though.

Högfrekvenshandel har de senaste åren växt till att bli en betydande kraft på de finansiella marknaderna och således även fått mycket medial uppmärksamhet. Den här medieuppmärksamheten intensifierades den 6: e maj 2010 då "Flash-krashen" inträffade på Dow Jones indexet i New York och påverkade marknader över hela världen. Vår avsikt med den här kandidatuppsatsen är att kritiskt granska högfrekvenshandeln som fenomen samt den diskussion som förs angående ytterligare reglering av handeln. Detta görs genom en inledande period av litteraturstudier som kompletteras med djupintervjuer av olika aktörer på marknaden. Våra resultat visar att högfrekvenshandeln inte för med sig så stora negativa effekter som media målar upp, och att den forskning som gjorts på ämnet indikerar att handeln främst tillför positiva effekter i form av ökad likviditet och minskad volatilitet. Uppsatsen behandlar även dagens regleringssituation och analyserar de förslag på åtgärder som har lagts fram på EU-nivå. Vår analys visar att många av de förslag som diskuteras är direkt missriktade och inte adresserar det egentliga problemet – en situation som kantas av oklara roller gällande tillsyn och övervakning. / High frequency trading has during the last couple of years grown to become a significant force in the financial markets, and therefore it has also gotten a lot of media attention. This media attention intensified on the 6 th of May 2010 when the so called "Flash Crash" occurred at the Dow Jones index in New York and affected markets all over the world. Our intention with this bachelor thesis is to critically examine high frequency trading as a phenomenon and the discussion that is taking place concerning further regulation of the trading. This will be done through an initial period of literature studies that will be complemented with in-depth interviews with different players in the market. Our results show that high frequency trading doesn´t come with such great negative effects as media would like to imply. The research that has been done on the subject indicates that the trading mainly adds positive effects in the form of increased liquidity and decreased volatility. The thesis will also address todays regulatory situation and analyse the proposals for additional regulation that has been discussed on an EU-level. Our analysis shows that many of the discussed proposals are directly misguided and doesn´t address the real problem – a situation that is struggling with unclear roles concerning supervision and monitoring.

High frequency trading, a version of algorithmic trading, has in recent years increased, and now represents a significant part of the trading. It has occasionally upset the public, due to its connections to events that brought negative publicity in media. Because of the complicated structure that high frequency trading have, it makes it difficult for the common man to fully understand its nature. My purpose of this work is to give a clearer picture of the various less desirable market strategies that is currently being used, and what the situation is regarding regulations. The focus is thus not on high frequency trading as a whole, nor, consequently, on the potential benefits it can bring. The approach has been to use qualitative information in the form of interviews combined with literature studies to generate a clearer picture of the current situation. The conclusion is that the development of technology has led to a situation which is not optimal regarding high frequency trading. Market confidence has been affected and its competitive neutrality has been questioned. Regulations are unfortunately lagging, relative to the market situation. Despite this, my assessment, drawn from the interviews, is that it will get better. / Högfrekvenshandel, som är en variant av algoritmhandel, har under de senaste åren ökat, och står numera för en betydande del av dagens handel. Med tiden har högfrekvenshandeln stundtals upprört allmänheten, i samband med händelser som givit negativt publicitet i media. På grund av högfrekvenshandelns komplicerade uppbyggnad har det dock varit svårt för mindre insatta att utläsa dess egentliga egenskaper. Mitt syfte med arbetet är att förmedla en tydligare bild av de olika mindre önskvärda marknadsstrategier som idag används, och hur situationen ser ut med regleringar. Fokus läggs således ej på högfrekvenshandel i sin helhet, det vill säga inte de potentiella fördelar den kan medföra. Tillvägagångssättet har varit att med kvalitativ information i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier skapa en tydligare bild av nuvarande situation. Slutsatsen som dras är att den tekniska utvecklingen som lett fram till dagens situation inte är optimal avseende högfrekvenshandeln. Marknadens förtroende har påverkats och dess konkurrensneutralitet ifrågasatts. Regleringarna är i förhållande till marknadssituation dessvärre eftersläpande. Trots detta är min bedömning utifrån gjorda intervjuer att det kommer att bli bättre.

Market making – the process of simultaneously and continuously providing buy and sell prices in a financial asset – is rather complicated to optimize. Applying reinforcement learning (RL) to infer optimal market making strategies is a relatively uncharted and novel research area. Most published articles in the field are notably opaque concerning most aspects, including precise methods, parameters, and results. This thesis attempts to explore and shed some light on the techniques, problem formulations, algorithms, and hyperparameters used to construct RL-derived strategies for market making. First, a simple probabilistic model of a limit order book is used to compare analytical and RL-derived strategies. Second, a market making agent is trained on a more complex Markov chain model of a limit order book using tabular Q-learning and deep reinforcement learning with double deep Q-learning. Results and strategies are analyzed, compared, and discussed. Finally, we propose some exciting extensions and directions for future work in this research field. / Likviditetsgarantering (eng. ”market making”) – processen att simultant och kontinuerligt kvotera köp- och säljpriser i en finansiell tillgång – är förhållandevis komplicerat att optimera. Att använda förstärkningsinlärning (eng. ”reinforcement learning”) för att härleda optimala strategier för likviditetsgarantering är ett relativt outrett och nytt forskningsområde. De flesta publicerade artiklarna inom området är anmärkningsvärt återhållsamma gällande detaljer om de tekniker, problemformuleringar, algoritmer och hyperparametrar som används för att framställa förstärkningsinlärningsbaserade strategier. I detta examensarbete så gör vi ett försök på att utforska och bringa klarhet över dessa punkter. Först används en rudimentär probabilistisk modell av en limitorderbok som underlag för att jämföra analytiska och förstärkningsinlärda strategier. Därefter brukas en mer sofistikerad Markovkedjemodell av en limitorderbok för att jämföra tabulära och djupa inlärningsmetoder. Till sist presenteras även spännande utökningar och direktiv för framtida arbeten inom området.