The thesis is focused on European markets financial instruments directives effective for czech financial market and is divided into three main parts -- a summary of european legislation in the financial markets field, evaluation of the impact of MiFID on the czech financial market and assumption for passing MiFID II with assessing whether new legislation needed. The thesis contains assessments of formation, progress and impact of European law on czech financial market. Evaluation of impacts is not just a description, but the real assessment of impact based on quantitative indicators. Recommendations concerning adoption of a new legislation proceed from lacks and issues found out on czech financial market.

I november 2007 införde politikerna i Bryssel ett direktiv med avsikt att öppna upp för konkurrens och öka transparensen på Europas aktiemarknader. Börsmonopolet bröts upp och aktiemarknaden fragmenterades, det blev då möjligt att handla aktier på andra marknadsplatser än enbart på primärmarknaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fragmenterade handeln påverkar marknadsövervakningen och informationsflöden mellan marknadsplatserna. Är marknadsplatsernas informationssamarbete tillräckligt bra för att skapa en säker och effektiv marknad? Har riskerna för marknadsmissbruk ökat och hur väl står direktivet rustat mot insynspersonshandel? För att få en inblick i ämnet gjordes en litteraturstudie i MiFID och dess påverkan på marknaden. Rapporter, artiklar, lagtexter och direktivets artiklar ligger som grund för utformandet av den empiriska undersökningen som bestod av intervjuer med personer som är väl insatta i ämnet och en enkätundersökning till olika marknadsplatser som handlar med svensknoterade aktier. Resultatet av den empiriska undersökningen visar att det finns stora problem med marknadsövervakningen och informationsflöden på den europeiska aktiemarknaden. Den sammanlagda marknadsövervakningen på den europeiska aktiemarknaden har många brister då de olika marknadsplatserna inte har tillgång till en fullständig handelsbild av marknaden. När övervakningen inte har en fullständig bild av handeln är det svårt att följa upp misstänksamma ordrar och att upptäcka suspekta handelsmönster. Handelsplatser utan bolagsövervakning har små möjligheter att upptäcka hur kursrörelser är knutna till händelser i bolagen vilket gör att insiderinformation lättare kan användas vilket ökar risken för insiderhandel. Även risken för marknadsmanipulation har ökat efter MiFID:s införande eftersom fler marknadsplatser betyder större möjligheter att sprida ut sin handel och “gömma” stora volymer på, vilket gör att varningssystem inte larmar för ovanligt stora volymer. Det har blivit lättare att handla med sig själv vilket både kan skapa en illusion av likviditet i en annars illikvid aktie samt manipulera priset genom att sälja en aktie till ett pris långt över marknadspriset och sedan köpa tillbaks den på en annan marknadsplats. Ett stort problem i dagens övervakningslandskap är då primärmarknaden sänder ut information om handelsstopp till de andra marknadsplatserna som bedriver handel med dess aktier. Vissa handelsplatser ignorerar denna information och låter sina kunder handla i aktien trots att den är handelsstoppad på primärmarknaden. Den sekundära handelsplatsen utsätter då sina kunder för fara då de inte kommer åt bakgrundsinformationen till handelsstoppet eftersom de inte har någon bolagsövervakning. Flödena av handelsinformation mellan marknadsplatserna är mycket begränsad och skapar problem för investerare vid beslutsfattande. Det saknas en standard för hur handelsdata skall sammanfattas och distribueras över marknaden. Samarbetet mellan de olika marknadsplatserna för att skapa ett flöde av information, vilket behövs för att skapa en bra bild av vad som händer på den specifika handelsplatsen och marknaden i stort, har många brister. En konsoliderad bild av handeln på marknaden saknas och i tidningarna får investerare oftast bara se den omsättning som Stockholmsbörsen haft.   För att höja kundnyttan infördes lagen om bästa möjliga orderutförande och mäklarna var tvungna att ge kunden ett avslut på den marknadsplatsen där kunden fick bästa möjliga pris. Sökkostnaden för kunden var något man inte tog hänsyn till när man införde direktivet men som blir uppenbar då det finns fler alternativ av marknader att handla på. Med Smart Order Routing försöker man lösa problematiken med sökkostnad då detta system automatiskt placerar kundens order på den marknadsplats med bäst pris. Vi anser att detta system måste förbättras då en order som läggs på en marknadsplats som vid orderläggningen har det bästa priset inte alltid flyttas ifall prisbilden på marknaden förändras. Dessutom ansluter sig ofta mäklare enbart till marknadsplatser som de anser har tillräckligt hög omsättning vilket bidrar till att kunden inte får bästa möjliga orderutförande på samtliga handelsplatser som handlar med den aktuella aktien, utan bara av de marknadsplatser som mäklaren är ansluten till. En intressekonflikt uppstår även då mäklare ofta är banker som kan äga andelar i vissa marknadsplatser, vilket bidrar till att en skärpt kontroll måste införas. Vi anser att något måste göras för att förbättra dagens situation på en europeiska aktiemarknaden. Den fragmenterade handeln påverkar marknadsövervakning och informationsdistribueringen negativt. Antingen måste ett övergripande organ skapas som är helt fristående från marknadsplatserna och som hanterar övervakningen och informationsdistribuering över hela den europeiska marknaden eller så måste man ge primärmarknaderna större övervakningsrättigheter över dess aktier.

Denna uppsats syftar till att förklara och förstå de centrala faktorer som är av betydelse vid en implementering av ett finansiellt regelverk. Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts för att uppnå vårt syfte, genom att intervjua olika respondenter från olika typer av finansiella företag som står inför den kommande förändringen. Genom att kombinera vårt empiriska resultat med den framtagna teorin om implementeringar, har vi kunnat komma fram till faktorer som är av betydelse vid implementeringar av finansiella regelverk.  De mest betydelsefulla faktorerna för en framgångsrik implementering av finansiella regelverk är anpassningsbarhet, analysförmåga och kommunikation. Genom att redan tidigt följa regelverkets utveckling kan organisationen ha en god uppfattning om hur det senare kommer att utformas på en nationell nivå. På detta sätt blir inte implementeringsprocessen lika begränsad av den långa tid som det tar att stifta de nationella regleringarna. Det är väsentligt att organisationerna kan anpassa sin implementeringsmetod utifrån regelverkets innehåll, men även anpassat till dagens moderniseringen av tekniken. När det gäller att implementera regelverk är det oftast direkt kopplat till de utgivna tjänsterna, vilket sätter mer vikt på medarbetarnas kunskap och förståelse vid en sådan implementering. / This study seeks to explain and understand the key factors that are important when implementing a financial regulation.        A qualitative approach has been used to achieve our purpose, by interviewing different respondents from different types of financial companies facing the coming change. By combining our empirical results with the developed theory of implementations, we´ve been able to find factors that are important when implementing financial regulations.  The most important factors for a successful implementation of financial regulations are adaptability, analysis capability and communication. By following up early with the regulatory developments, the organization can have a good idea of ​​what it will look like when it’s finalized on a national level. In this way, the implementation process will not be limited by the long time that it takes to enact the national regulations. It is essential that organizations can adapt their implementation method based on the content of the regulation, but also adapt it to today's modernized technology. When it comes to implementing regulations, it is usually directly related to the services that are being offered, which puts more emphasis on the employees' knowledge and understanding.

<p>MiFID (Markets in Financial Instrument Directive) är ett EU-direktiv som trädde i kraft den 1 november 2007, vilket har för avsikt att avreglera och harmonisera finans¬marknaderna i Europa samt ge investerare ett ökat skydd. MiFID har inneburit förändringar för värdepappershanterande företag som exempelvis de svenska bankerna som handlar med värdepapper och ger råd till kunder i samband med dessa affärer. Utredningens syfte är att undersöka hur Länsförsäkringar och SEB har tolkat MiFID med avseende på skyddet för privata investerare. För att uppfylla syftet har författarna gjort två intervjuer på respektive bank. Den teoretiska referensram som används är Regeringens proposition 2006/07:115 vilken ligger till grund för MiFID:s implementering i svensk lag. Slutsatser som författarna kommer fram till är att bankerna till stor del gjort tolkningar i enlighet med MiFID. Exempel på undantag är gällande tillhandahållandet av tjänster via ett annat företag där båda bankerna tar ett större ansvar i sin roll som förmedlare mot kunder än vad MiFID:s regler kräver. Skillnader finns i bankernas tolkning vid informationsutgivningen där SEB utvecklat ett produktgruppscertifikat och produktgruppsblad samt har ett mer standardiserat system för prövningen om en produkt är lämplig för kunden än Länsförsäkringar har. Bankerna avviker från MiFID:s syfte gällande kundklassificeringen där samtliga privata kunder klassas som icke-professionella. MiFID har inte tolkats av Länsför¬säkringar eller SEB avseende undantag från prövning om en investeringstjänst passar en kund samt informationskrav då situationen inte ansågs aktuell i Sverige.</p>

<p>Den första november 2007 implementerades ett EU-direktiv i samtliga av EU:smedlemsländer. Direktivet benämndes Market in Financial Instruments Directive, MiFID ochhade som syfte att harmonisera regelverket på värdepappersmarknaden över Europas gränser.Direktivet ska bland annat skapa en mer konkurrensutsatt värdepappersmarknad samt skyddakunderna. Så som lagförslaget är formulerat bör det skapa möjligheter för nya aktörer attetablera sig på marknaden. Det vill säga konkurrensen på värdepappersmarknaden bör stärkas.Tanken med vår studie är därför att utvärdera direktivet. Har det fått den effekt somlagstiftarna hoppats på? Mot bakgrund av detta formulerade författarnaproblemformuleringen: hur har MiFID förändrat konkurrensen på värdepappersmarknaden?Syftet med uppsatsen är att utvärdera MiFIDs kortsiktiga effekter på konkurrensen mellanhandelsplatser inom värdepappersmarknaden.Utvärderingen har gjorts med en kvalitativ metod ur ett positivistiskt perspektiv. Den baseraspå intervjuer och dokumentstudie av handelsplatsernas agerande sedan MiFIDimplementerades. Författarna har utvärdera lagen ur ett branschperspektiv. Detta har gjort attde centrala teorierna i arbetet fokuserar kring hur en ökad konkurrens påverkar företagen i enbransch. Teorierna behandlar hur konkurrensen förändrar både den dynamiska och statiskakonkurrensen inom värdepappersbranschen. För att identifiera dessa faktorer gjordes enkvalitativ undersökning på de svenska handelsplatserna inom värdepappersmarknaden.Studien visar att MiFID har påverkat konkurrensen på värdepappersmarknaden. Det framgårockså att implementeringen av MiFID i organisationerna var förknippat med vissa kostnader.Ur ett längre perspektiv tror författarna att fördelarna med lagförslaget kommer synliggörasmer och mer. Utvärderingen förklarar också att en avreglering på värdepappersmarknadendelvis ger upphov till koncentrationstendenser som kan skapa stordriftsfördelar och nischadehandelsplatser. En annan slutsats av studien är att nya handelsplatser startas i Europa och tarandelar från de nationella börserna. Handeln av värdepapper i Europa verkar med andra ordfragmenteras.</p>

MiFID (Markets in Financial Instrument Directive) är ett EU-direktiv som trädde i kraft den 1 november 2007, vilket har för avsikt att avreglera och harmonisera finans¬marknaderna i Europa samt ge investerare ett ökat skydd. MiFID har inneburit förändringar för värdepappershanterande företag som exempelvis de svenska bankerna som handlar med värdepapper och ger råd till kunder i samband med dessa affärer. Utredningens syfte är att undersöka hur Länsförsäkringar och SEB har tolkat MiFID med avseende på skyddet för privata investerare. För att uppfylla syftet har författarna gjort två intervjuer på respektive bank. Den teoretiska referensram som används är Regeringens proposition 2006/07:115 vilken ligger till grund för MiFID:s implementering i svensk lag. Slutsatser som författarna kommer fram till är att bankerna till stor del gjort tolkningar i enlighet med MiFID. Exempel på undantag är gällande tillhandahållandet av tjänster via ett annat företag där båda bankerna tar ett större ansvar i sin roll som förmedlare mot kunder än vad MiFID:s regler kräver. Skillnader finns i bankernas tolkning vid informationsutgivningen där SEB utvecklat ett produktgruppscertifikat och produktgruppsblad samt har ett mer standardiserat system för prövningen om en produkt är lämplig för kunden än Länsförsäkringar har. Bankerna avviker från MiFID:s syfte gällande kundklassificeringen där samtliga privata kunder klassas som icke-professionella. MiFID har inte tolkats av Länsför¬säkringar eller SEB avseende undantag från prövning om en investeringstjänst passar en kund samt informationskrav då situationen inte ansågs aktuell i Sverige.

Den första november 2007 implementerades ett EU-direktiv i samtliga av EU:smedlemsländer. Direktivet benämndes Market in Financial Instruments Directive, MiFID ochhade som syfte att harmonisera regelverket på värdepappersmarknaden över Europas gränser.Direktivet ska bland annat skapa en mer konkurrensutsatt värdepappersmarknad samt skyddakunderna. Så som lagförslaget är formulerat bör det skapa möjligheter för nya aktörer attetablera sig på marknaden. Det vill säga konkurrensen på värdepappersmarknaden bör stärkas.Tanken med vår studie är därför att utvärdera direktivet. Har det fått den effekt somlagstiftarna hoppats på? Mot bakgrund av detta formulerade författarnaproblemformuleringen: hur har MiFID förändrat konkurrensen på värdepappersmarknaden?Syftet med uppsatsen är att utvärdera MiFIDs kortsiktiga effekter på konkurrensen mellanhandelsplatser inom värdepappersmarknaden.Utvärderingen har gjorts med en kvalitativ metod ur ett positivistiskt perspektiv. Den baseraspå intervjuer och dokumentstudie av handelsplatsernas agerande sedan MiFIDimplementerades. Författarna har utvärdera lagen ur ett branschperspektiv. Detta har gjort attde centrala teorierna i arbetet fokuserar kring hur en ökad konkurrens påverkar företagen i enbransch. Teorierna behandlar hur konkurrensen förändrar både den dynamiska och statiskakonkurrensen inom värdepappersbranschen. För att identifiera dessa faktorer gjordes enkvalitativ undersökning på de svenska handelsplatserna inom värdepappersmarknaden.Studien visar att MiFID har påverkat konkurrensen på värdepappersmarknaden. Det framgårockså att implementeringen av MiFID i organisationerna var förknippat med vissa kostnader.Ur ett längre perspektiv tror författarna att fördelarna med lagförslaget kommer synliggörasmer och mer. Utvärderingen förklarar också att en avreglering på värdepappersmarknadendelvis ger upphov till koncentrationstendenser som kan skapa stordriftsfördelar och nischadehandelsplatser. En annan slutsats av studien är att nya handelsplatser startas i Europa och tarandelar från de nationella börserna. Handeln av värdepapper i Europa verkar med andra ordfragmenteras.

Bakgrund: MiFID II implementerades 3:e januari 2018 med syftet att öka skyddet för investerare. Institutioner, myndigheter och kommissioner har tidigare belyst vikten av det nya direktivet. Det har i tidigare studier inte analyserats hur rådgivarna upplever effekterna av direktivets införande eller hur direktivet kan underlätta investerares beslutsfattande. Vidare finns ingen forskning på om och i så fall hur direktivet ämnar reducera den kunskaps- och informationsasymmetri som ofta råder i relationen mellan investerare och rådgivare. Syfte: Studiens syfte är att ge en djupare förståelse för vilka rådgivarna upplever är de viktigaste aspekterna av MiFID II, och hur dessa påverkat rådgivarrollen. Vidare ämnar studien undersöka och analysera hur rådgivarna upplever investerarens beslutsfattande efter införandet och se hur effekterna av regleringen har påverkat informations- och kunskapsasymmetrin mellan rådgivaren och investeraren. Genomförande: En kvalitativ metod används för att besvara studiens utforskande syfte. Vidare har studien ett deduktivt förhållningssätt där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna fånga studiens fenomenologiska perspektiv och besvara studiens forskningsfrågor. Slutsats: Studien visar att flera delar av MiFID II har påverkat rådgivarrollen och gett effekter för deras dagliga arbete, då de upplever ett mer tidskrävande och inramat arbete. Dessutom visar studien att direktivet kan ha minskat informationsasymmetrin då mer och tydligare information ges, vilket minskar risken för opportunism i den principal-agent problematik som råder i relationen mellan rådgivare och investerare. Vad gäller de asymmetrier som råder dem emellan, konstateras det att dessa inte kommer att utjämnas fullt ut till följd av införandet. En upplevd ökad paketering av investerare och produkter, bristfälliga bedömningsvertyg och majoriteten av rådgivarnas okunskap om beteendeekonomiska biases medför att investerarens risktolerans kan missbedömas, vilket får konsekvenser för beslutsfattandet. / Background: MiFID II was implemented on 3 January 2018 with the aim of increasing investor protection. Institutions, authorities and commissions have previously highlighted the importance of the new directive. In previous studies, it has not been analyzed how advisors perceive the effects on the directive's introduction or how the directive could facilitate investor decision-making. Furthermore, there is no research on whether and, if so, how the Directive aims to reduce the knowledge and information asymmetry often found in the relationship between investors and advisors Aim: The purpose of the study is to provide a deeper understanding of what the advisors perceive are the most important aspects of MiFID II and how it has influenced the role of the advisor. Furthermore, the study intends to investigate and analyze how advisors perceive the investor's decision-making after the introduction and see how the effects of the regulation have affected information and knowledge asymmetry between the advisor and the investor. Completion: A qualitative method is used to answer the study's exploratory purpose. Furthermore, the study has a deductive approach in which seven semi-structured interviews were conducted to answer the research questions of the study. Conclusion: The study shows that several parts of MiFID II have influenced the advisory role and given effects for their daily work, as they experience more time-consuming and framed work. In addition, the study shows that the directive may have reduced information asymmetries as more and more transparent information is given, which might reduce the risk of opportunism in the principal agent related issues between advisors and investors. As far as the asymmetries between them are concerned, it is stated that these will not be fully equalized as a consequence of the introduction. An experienced increased packaging of investors and products, inadequate tools for assessment and the majority of advisors' ignorance of behavioral biases, implies that the investor's risk tolerance can be misjudged, which has consequences for decision making.

<p>Sammanfattning</p><p>MiFID, direktiv om marknader för finansiella instrument är ett nytt europeiskt regelverk för den finansiella sektorn som träder i kraft den 1: a november 2007. Direktivet syftar till att förstärka konkurrenskraften för den finansiella sektorn, förbättra konsumentskyddet samt inkludera hela utbudet av finansiella tjänster och produkter. Då MiFID: s införlivande i svenska lag försenades fick de svenska värdepappersföretagen under 2007 en relativt kort tidsperiod på sig att anpassa sina verksamheter till de nya bestämmelserna. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter tre svenska värdepappersföretag erfarit vid arbetet med att anpassa deras verksamheter till de nya bestämmelserna i MiFID. Vi har studerat direktivet och jämfört med nuvarande regleringar samt genomfört fyra intervjuer, varav tre med svenska värdepappersföretag av varierande storlek. Genom vår undersökning har vi funnit att särskilt två områden varit besvärliga för våra respondenter, orderhanteringen och kundkategoriseringen.</p><p>Abstract</p><p>MiFID, the Markets in Financial Instruments Directive is a new European regulation for the financial service industry which comes in to effect on 1 November 2007. The purpose of the directive is to strengthen the competitiveness of the financial sector, improve consumer protection and include all financial services and products. Because the implementation of MiFID into Swedish law was delayed the Swedish securities firms were given a relatively short period of time during 2007 to adapt their businesses to the regulations in MiFID.</p><p>The purpose of our thesis is to examine what difficulties three Swedish securities firms have experienced making their businesses compliant with the new regulations in MiFID. We have studied MiFID and compared it with Swedish regulations and carried through four interviews, three with Swedish securities firms of different size. Through our research we have found that client order handling and client categorisation were experienced as troublesome areas.</p>

Sammanfattning MiFID, direktiv om marknader för finansiella instrument är ett nytt europeiskt regelverk för den finansiella sektorn som träder i kraft den 1: a november 2007. Direktivet syftar till att förstärka konkurrenskraften för den finansiella sektorn, förbättra konsumentskyddet samt inkludera hela utbudet av finansiella tjänster och produkter. Då MiFID: s införlivande i svenska lag försenades fick de svenska värdepappersföretagen under 2007 en relativt kort tidsperiod på sig att anpassa sina verksamheter till de nya bestämmelserna. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter tre svenska värdepappersföretag erfarit vid arbetet med att anpassa deras verksamheter till de nya bestämmelserna i MiFID. Vi har studerat direktivet och jämfört med nuvarande regleringar samt genomfört fyra intervjuer, varav tre med svenska värdepappersföretag av varierande storlek. Genom vår undersökning har vi funnit att särskilt två områden varit besvärliga för våra respondenter, orderhanteringen och kundkategoriseringen. Abstract MiFID, the Markets in Financial Instruments Directive is a new European regulation for the financial service industry which comes in to effect on 1 November 2007. The purpose of the directive is to strengthen the competitiveness of the financial sector, improve consumer protection and include all financial services and products. Because the implementation of MiFID into Swedish law was delayed the Swedish securities firms were given a relatively short period of time during 2007 to adapt their businesses to the regulations in MiFID. The purpose of our thesis is to examine what difficulties three Swedish securities firms have experienced making their businesses compliant with the new regulations in MiFID. We have studied MiFID and compared it with Swedish regulations and carried through four interviews, three with Swedish securities firms of different size. Through our research we have found that client order handling and client categorisation were experienced as troublesome areas.