<p>Sammanfattning</p><p>MiFID, direktiv om marknader för finansiella instrument är ett nytt europeiskt regelverk för den finansiella sektorn som träder i kraft den 1: a november 2007. Direktivet syftar till att förstärka konkurrenskraften för den finansiella sektorn, förbättra konsumentskyddet samt inkludera hela utbudet av finansiella tjänster och produkter. Då MiFID: s införlivande i svenska lag försenades fick de svenska värdepappersföretagen under 2007 en relativt kort tidsperiod på sig att anpassa sina verksamheter till de nya bestämmelserna. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter tre svenska värdepappersföretag erfarit vid arbetet med att anpassa deras verksamheter till de nya bestämmelserna i MiFID. Vi har studerat direktivet och jämfört med nuvarande regleringar samt genomfört fyra intervjuer, varav tre med svenska värdepappersföretag av varierande storlek. Genom vår undersökning har vi funnit att särskilt två områden varit besvärliga för våra respondenter, orderhanteringen och kundkategoriseringen.</p><p>Abstract</p><p>MiFID, the Markets in Financial Instruments Directive is a new European regulation for the financial service industry which comes in to effect on 1 November 2007. The purpose of the directive is to strengthen the competitiveness of the financial sector, improve consumer protection and include all financial services and products. Because the implementation of MiFID into Swedish law was delayed the Swedish securities firms were given a relatively short period of time during 2007 to adapt their businesses to the regulations in MiFID.</p><p>The purpose of our thesis is to examine what difficulties three Swedish securities firms have experienced making their businesses compliant with the new regulations in MiFID. We have studied MiFID and compared it with Swedish regulations and carried through four interviews, three with Swedish securities firms of different size. Through our research we have found that client order handling and client categorisation were experienced as troublesome areas.</p>

Sammanfattning MiFID, direktiv om marknader för finansiella instrument är ett nytt europeiskt regelverk för den finansiella sektorn som träder i kraft den 1: a november 2007. Direktivet syftar till att förstärka konkurrenskraften för den finansiella sektorn, förbättra konsumentskyddet samt inkludera hela utbudet av finansiella tjänster och produkter. Då MiFID: s införlivande i svenska lag försenades fick de svenska värdepappersföretagen under 2007 en relativt kort tidsperiod på sig att anpassa sina verksamheter till de nya bestämmelserna. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter tre svenska värdepappersföretag erfarit vid arbetet med att anpassa deras verksamheter till de nya bestämmelserna i MiFID. Vi har studerat direktivet och jämfört med nuvarande regleringar samt genomfört fyra intervjuer, varav tre med svenska värdepappersföretag av varierande storlek. Genom vår undersökning har vi funnit att särskilt två områden varit besvärliga för våra respondenter, orderhanteringen och kundkategoriseringen. Abstract MiFID, the Markets in Financial Instruments Directive is a new European regulation for the financial service industry which comes in to effect on 1 November 2007. The purpose of the directive is to strengthen the competitiveness of the financial sector, improve consumer protection and include all financial services and products. Because the implementation of MiFID into Swedish law was delayed the Swedish securities firms were given a relatively short period of time during 2007 to adapt their businesses to the regulations in MiFID. The purpose of our thesis is to examine what difficulties three Swedish securities firms have experienced making their businesses compliant with the new regulations in MiFID. We have studied MiFID and compared it with Swedish regulations and carried through four interviews, three with Swedish securities firms of different size. Through our research we have found that client order handling and client categorisation were experienced as troublesome areas.

För en icke-finansiell värdepappersrörelse föreligger det en ovisshet avseende hur, när och på vilket sätt en gränsdragning mellan handel med- och förvaltning av värdepapper ska företas. Problematiken grundar sig i att en värdepappersrörelses värdepapper presumeras utgöra lagertillgångar istället för, som i normalfallet, kapitaltillgångar. För en icke-finansiell värdepappersrörelse, dvs. ett bolag som huvudsakligen handlar med värdepapper för egen räkning, yttrar sig gränsdragningsproblematiken t.ex. då bolaget även företar riskkapitalistinvesteringar. Frågan som uppkommer vid en sådan blandad verksamhet är således om riskkapitalistinvesteringarna ”smittas” av rörelseverksamheten eller om de kan, separat, klassificeras som kapitaltillgångar i form av näringsbetingade andelar. Genom en analys av förarbeten och rättspraxis kan det klargöras att innehav i dotter- och intressebolag samt innehav som betingas av organisatoriska skäl skatterättsligt ska klassificeras som kapitaltillgångar. Det föreligger dock en osäkerhet avseende när kravet på organisatoriska skäl ska anses uppfyllt, vilket ytterligare försvårar en bedömning. För innehav som inte betingas av organisatoriska skäl har det genom rättspraxis utarbetats ett flertal bedömningsgrunder, kriterier, vilka ska ligga till grund för en bedömning avseende om en värdepappersrörelses innehav skatterättsligt ska anses utgöra en lager- eller en kapitaltillgång. Vidare har det framkommit att en bedömning ska ske in casu. Det har i rättspraxis däremot inte utarbetats någon enhetlig linje för hur kriterierna ska tillämpas vid en helhetsbedömning. Ur en icke-finansiell värdepappersrörelses perspektiv torde dock ett långsiktigt innehav, en avsaknad av varaktig och regelbunden handel och en skillnad i omfattningen av innehaven tyda på att värdepapperna utgör kapitaltillgångar vilka kan komma att klassificeras som näringsbetingade andelar. Avslutningsvis kan det dock konstateras att den rådande osäkerheten avseende komplexiteten och avsaknaden av tydliga riktlinjer som fastställer hur en gränsdragning mellan värdepappershandel och värdepappersförvaltning bör företas medför att icke-finansiella värdepappersrörelser inte bara spekulerar i värdepapper utan även i den skattemässiga klassificeringen av dess tillgångar.

Inom skatterätten sökes ständigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmåner. Ett sådant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen är paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpå andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet är att de avyttrade andelarna ska klassificeras som näringsbetingade vilket innebär att kapitalvinsten därmed är skattefri. En förutsättning för att uppnå dessa skattekonsekvenser är dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgångar. Klassificeras istället andelarna som lagertillgångar kan bestämmelserna om näringsbetingade andelar inte tillämpas och avyttringen beskattas istället som rörelseintäkt.   Förfarandet ansågs länge okontroversiellt och föranledde heller ingen inkomstbeskattning. I två underinstansdomar under 2011 bedömdes dock andelarna vid ett sådant förfarande utgöra lagertillgångar vilket innebar att vinsterna beskattades. Detta skapade stor osäkerhet inom fastighetsbranschen avseende rättsläget vid sådana förfaranden. När målen senare prövats i högre instans har dock avyttringarna återigen ansetts vara skattefria. Till följd av knapphändiga motiveringar i målen kvarstår dock frågeställningar om vilka kriterier som är avgörande för om förfarandet leder till beskattning eller ej. Under 2012 avgjordes dessutom ett mål där paketering av en fastighet i ett handelsbolag med i huvudsak cypriotisk ägare ansågs utgöra skattflykt med tillämpning av skatteflyktslagen. Vad detta har för effekter på paketering av fastigheter i svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar framgår dock inte.   Syftet med denna uppsats är att utreda hur klassificeringen av andelarna vid fastighetspaketering bör bedömas utifrån gällande lagstiftning och praxis. Gränsdragningen mellan kapital- och lagertillgång avgör nämligen de inkomstskattekonsekvenser som följer av förfarandet. Uppsatsen utreder dessutom skattflyktslagens eventuella tillämpbarhet på paketering av fastigheter i svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar med utgångspunkt i Cypernmålet.   För att tillgodose detta syfte har en granskning genomförts av relevanta rättskällor bestående av framförallt lagstiftning, propositioner, rättsfall, statens offentliga utredningar samt skatterättslig doktrin. Med utgångspunkt i framförallt tre rättsfall har dessa rättskällor sedan analyserats. Resultatet av denna analys har utmynnat i de slutsatser som förhoppningsvis bidrar till tydligare indikationer för hur förfarandet bör bedömmas utifrån gällande lagstiftning. Slutsatsen är dock att om ambitionen är att begränsa eller förhindra denna typ av förfaranden bör detta göras genom ny lagstiftning som utormats efter de för förfarandet specifika förhållandena.

This volume is a collection of three essays relating to the pricing of securities in financial markets, such as stock markets, where a large number of individual securities are traded. Lead-Lag Effects in a Competitive REE MarketThis essay introduces a model of cross-security information aggregation. The model is essentially an extension of Chan (Journal of Finance, 1993) to the case of simultaneous auction markets where revealed information is correlated across securities.The model provides clear predictions of lead-lag effects between securities returns. Several of the model's predictions are confirmed empirically using data from the Paris Bourse. Other models of price formation, including the basic Chan model and nonsynchronous trading, are rejected as they cannot account for observed return patterns. Learning the True Index LevelThis essay extends the model of cross-security information aggregation by deriving implications for autocorrelation in index returns. Both time series and cross-sectional predictions are confirmed by empirical evidence from the Paris Bourse. In addition, the time series predictions are consistent with earlier, partly unexplained, empirical evidence from the US market. An Empirical Study of Index Return AutocorrelationThis essay studies return autocorrelation on the Stockholm Stock Exchange focusing on the relation between index returns and indvidual stock returns. It is demonstrated that the two return types have similar time series properties, and it is concluded that the causes of autocorrelation are the same in both cases. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1997</p>

<p>Värdering och beskattning av företagsägda aktier sker huvudsakligen på två sätt. Antingen värdering till verkligt värde med löpande beskattning av värdestegringar som följd eller värdering till anskaffningsvärde med kapitalvinst beskattning vid avyttring. För vissa innehav utgår ingen beskattning på värdestegringar och medges heller inga avdrag för kapitalförluster. Detta är fallet med näringsbetingade innehav. Regelverket för värdering och beskattning av företagsägda aktier har genom gått stora förändringar och i denna uppsats behandlas de nya reglerna. Vidare förs i den senare delen av uppsatsen en diskussion huruvida dessa nya regler korresponderar med vissa målsättningar som ställts upp, exempelvis förutsebarhet, tydlighet, likhet och neutralitet. Dessa målsättningar är något som normalt eftersträvas i skatterättsligt lagstiftningsarbete.</p>

Under de senaste årtiondena har finansmarknaderna genomgått storastrukturomvandlingar samt internationaliserats, vilket bidragit till en snabb tillväxt. Utvecklingen har lett till att värdepappersmarknaden har kommit att betraktas som samhällsekonomiskt allt viktigare. Samtidigt har insiderhandel under de senaste decinitet blivit föremål för en omfattande reglering från statligt håll. Från 1970-talet och framåt har Sverige genomfört flera lagskärpningar. 1989 kom ett EU-direktiv som förbjöd insiderhandel. Utvecklingen visar på en tydlig trend mot en strängare syn på insiderhandel. Trots denna regleringskarusell är det tveksamt varför regleringen behövs. Det regleringspolitiska motivet bygger på att insiderhandel antas skada allmänhetens förtroende på ett allvarligt sätt. Till detta kommer att mycket tyder på att omfattningen av insiderhandel är opåverkad av lagstiftningen. De välfärds teoretiska argumenten till förmån för insiderlagstiftnigen är svaga. Om lagstiftnigen inte är välfärdsteoretiskt motiverad ställer sig fågan hur den skall förklaras. Syftet med uppsatsen är att belysa regleringen av insiderhandel från intressegruppsperspektiv och utifrån det perspektivet förklara förbudet mot insiderhandel. För att genomföra detta tillämpas ekonomiska teorier kring framväxten av marknadsregleringar. Slutsatserna som dras är att insiderlagstiftningen inte påverkar allmänhetens förmåga att framgångsrikt placera tillgångar. Lagstiftnigen gynnar professionella aktörer (s.k. kvasiinsiders) på bekostnad av traditionella insiders. Slutsatsen som dras är att det finns inget allmänintresse i att bevara insiderlagstiftnigen. Samtidigt kan regleringen av värdepappersmarknaden vara ett sätt att uppvisa politiska handlingskraft.

Värdering och beskattning av företagsägda aktier sker huvudsakligen på två sätt. Antingen värdering till verkligt värde med löpande beskattning av värdestegringar som följd eller värdering till anskaffningsvärde med kapitalvinst beskattning vid avyttring. För vissa innehav utgår ingen beskattning på värdestegringar och medges heller inga avdrag för kapitalförluster. Detta är fallet med näringsbetingade innehav. Regelverket för värdering och beskattning av företagsägda aktier har genom gått stora förändringar och i denna uppsats behandlas de nya reglerna. Vidare förs i den senare delen av uppsatsen en diskussion huruvida dessa nya regler korresponderar med vissa målsättningar som ställts upp, exempelvis förutsebarhet, tydlighet, likhet och neutralitet. Dessa målsättningar är något som normalt eftersträvas i skatterättsligt lagstiftningsarbete.

No description available.

<p>Under de senaste årtiondena har finansmarknaderna genomgått storastrukturomvandlingar samt internationaliserats, vilket bidragit till en snabb tillväxt. Utvecklingen har lett till att värdepappersmarknaden har kommit att betraktas som samhällsekonomiskt allt viktigare. Samtidigt har insiderhandel under de senaste decinitet blivit föremål för en omfattande reglering från statligt håll. Från 1970-talet och framåt har Sverige genomfört flera lagskärpningar. 1989 kom ett EU-direktiv som förbjöd insiderhandel. Utvecklingen visar på en tydlig trend mot en strängare syn på insiderhandel. Trots denna regleringskarusell är det tveksamt varför regleringen behövs. Det regleringspolitiska motivet bygger på att insiderhandel antas skada allmänhetens förtroende på ett allvarligt sätt. Till detta kommer att mycket tyder på att omfattningen av insiderhandel är opåverkad av lagstiftningen. De välfärds teoretiska argumenten till förmån för insiderlagstiftnigen är svaga. Om lagstiftnigen inte är välfärdsteoretiskt motiverad ställer sig fågan hur den skall förklaras. Syftet med uppsatsen är att belysa regleringen av insiderhandel från intressegruppsperspektiv och utifrån det perspektivet förklara förbudet mot insiderhandel. För att genomföra detta tillämpas ekonomiska teorier kring framväxten av marknadsregleringar. Slutsatserna som dras är att insiderlagstiftningen inte påverkar allmänhetens förmåga att framgångsrikt placera tillgångar. Lagstiftnigen gynnar professionella aktörer (s.k. kvasiinsiders) på bekostnad av traditionella insiders. Slutsatsen som dras är att det finns inget allmänintresse i att bevara insiderlagstiftnigen. Samtidigt kan regleringen av värdepappersmarknaden vara ett sätt att uppvisa politiska handlingskraft.</p>