Den internationella ekonomin har under de senaste decennierna genomgått stora förändringar i form av den digitalisering som skett. Digitaliseringen har skapat en ny marknad med nya former av handelsplatser vilket gjort att dagens beskattningsregler inte uppdaterats snabbt nog. De ekonomiska marknaderna som finns går idag mer och mer mot en digitalisering och kan säkerligen förväntas fortsätta göra så under en lång tid framöver.    Behovet av nya beskattningsregler har succesivt vuxit fram i form av OECD:s projekt BEPS där Action 1 är den del som främst behandlar digitalisering. OECD har tillsammans med G20 därefter utvecklat idéerna kring digital beskattning i form av Pelare 1. Bedömningen har handlat om att jämfört med tidigare använda sig av ett till antalet fler faktorer. Detta för att bättre kunna avgöra vad som faller inom det nya regelverket utifrån OECD:s förslag.   Syftet med uppsatsen har varit att dels jämföra BEPS Action 1 och Pelare 1 för att se på skillnader och likheter samt att utreda hur EU, USA och Kina ställer sig till en implementering av detta framtida regelverk.   Vid en jämförelse mellan OECD:s Action 1 och Pelare 1 så finner man flera likheter men också en hel del olikheter. Det är uppenbart att det är ett utvecklingsarbete som skett från Action 1 till Pelare 1 som i viss mån kan ses som en modernare uppföljare. Den tekniska beskrivningen och tydligheten är bättre i Pelare 1. Hänsyn tas till att det kan komma nya former av digitaliserade affärsmodeller som i nuläget inte ännu är kända. En viktig punkt som utarbetats i Pelare 1 som skiljer sig mot Action 1 är synen på gränsvärden för när en digital beskattning skall ske och på vilka grunder. Tidigare skedde beskattningen där ett bolag bedömts ha sitt driftsställe medan nu så skall beskattningen istället ske där varan/tjänsten omsätts. Till detta hör också frågan om vad som skall beskattas, source, och hur detta skall ske.   EU har visat ett intresse att vilja implementera digital beskattning enligt OECD:s förslag men inväntar än så länge ett utfall därifrån. En följd av detta har blivit att flera EU länder skapat sin egen digitala beskattning vilket är ett besvärande faktum för EU som organisation. EU bedömer också att om OECD inte lyckas så måste EU själv ta tag i arbetet med digital beskattning inom sinom tid. USA har varit drivande i frågan om digital beskattning till en början men sedan delvis gjort en tillbakagång i och med Trumps administration. Kina har varit intresserat av att deltaga i ett internationellt skattesamarbete i stort sett hela tiden då eroderingen av den egna skattebasen satt fart i takt med den digitala utvecklingen. Kina är det land som släpar mest efter på grund av sin ekonomiska historia och tidigare slutenhet politiskt kring ekonomin.   Slutsatsen är att EU, USA och Kina är överlag intresserade av att en framtida digital beskattning genomdrivs. Dock verkar samtliga utgå från sitt egenintresse. Det är av yttersta vikt att dessa stora aktörer på den globala digitala marknaden är med och driver fram ett gemensamt beslut för genomförandet av en digital beskattning. Med utgångspunkt från OECD:s förslag så kommer den tänkta lagstiftningen träffa olika och i störst utsträckning är det amerikanska MNE:s som berörs. Svaret på frågan gällande skillnader och likheter mellan Action 1 och Pelare 1 är att det är utveckling som skett över tid. Pelare 1 är att ses som en ny och mer uppdaterad version av Action 1 samt att den tar höjd för framtida eventualiteter som ännu ej är kända inom den digitala sfären.

No description available.

I Sverige har vi ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Under de senaste åren har redovisningen förändrats på grund av en ökad internationalisering. Detta har bland annat inneburit att användandet av verkligt värde har ökat vilket även har fått konsekvenser för beskattningen på grund av det nämnda sambandet. Begreppet verkligt värde har till och med införts i skattelagstiftningen, i 18 kap. 18 § IL som säger att om det verkliga värdet är lägre än det skattemässiga får ytterligare avdrag göras utöver det vanliga värdeminskningsavdraget. Dock finns ingen närmare förklaring av vad som menas med begreppet verkligt värde eller hur det ska tolkas. Huvudregeln i inkomstslaget näringsverksamhet är att resultatet ska beräknas enligt god redovisningssed om inga specifika skatterättsliga regler finns enligt 14 kap. 2 § IL. Detta skulle kunna innebära att god redovisningssed kan användas för att utreda hur begreppet verkligt värde ska tolkas i 18 kap. 18 § IL. I sådana fall visar studien att endast ett fåtal av de tillgångar som omfattas av paragrafen faktiskt skulle kunna skrivas ned och regeln skulle endast kunna användas att ett begränsat antal företag. Dessutom skulle det lägre värdet behöva vara bestående om det är god redovisningssed som ska gälla. Dock är det svårt att dra den slutsatsen på grund av ett rättsfall som jag anser ökar förvirringen kring den aktuella paragrafen. Detta innebär att det är svårt att utröna exakt vad som ska gälla och en klar och tydlig redogörelse för begreppet verkligt värde kan inte presenteras. Därför blir min slutsats att det behövs tydligare riktlinjer i skattelagstiftningen angående hur begreppet verkligt värde ska tolkas i 18 kap. 18 § IL.

Beskattning spelar allt större roll i människors migrationsbeslut. Flera länder har infört skattelättnader för vissa kategorier av utländska arbetstagare i syfte att göra sig mer attraktiva för kvalificerad utländsk arbetskraft. År 2000 införde Sverige skattelättnader för utländska experter, forskare och nyckelpersoner, den s.k. expertskatten. Syftet med reglerna om expertbeskattning är att Sverige ska kunna attrahera kvalificerad utländsk personal och därmed stärka Sveriges internationella konkurrensförmåga genom att främja forskning och produktutveckling. År 2012 genomgick skattereglerna en förändring, när ett beloppskriterium infördes. Reglerna om expertbeskattning väckte en del kritik för bl.a. sin bristande förutsebarhet; och även införandet av beloppskriteriet föranledde en del komplikationer vid tillämpningen. År 2009 antog Europeiska unionens råd ett s.k. blåkortsdirektiv. Direktivet syftar till att främja arbetskraftsinvandring av högkvalificerad utländsk personal till EU och därmed till att stärka unionens konkurrens- och attraktionskraft. Uppsatsen syftar till att utreda huruvida de svenska reglerna om expertbeskattning lever upp till sina ändamål samt att analysera dessa i ljuset av blåkortsdirektivet och ökad global konkurrens om kvalificerad utländsk arbetskraft. Genom att analysera praxis och doktrin, lyfter vi fram problematiken med expertskattereglernas tillämpning både före och efter införandet av beloppskriteriet. Reglerna om expertbeskattning studeras enskilt och tillsammans med bestämmelserna i blåkortsdirektivet. Vi konstaterar att det samordnade antagningssystemet samt en gemensam rad rättigheter (bl.a. likabehandling i fråga om skatteförmåner) som beviljas de högkvalificerade utländska arbetstagarna innebär att beskattningen kommer att spela allt större roll i Sveriges förmåga att attrahera kvalificerad utländsk arbetskraft. Vi utvärderar reglerna om expertbeskattning med hjälp av skatteteoretiska principer och fastställer att reglerna strider mot likformighetsprincipen och skatteförmågeprincipen men kan rättfärdigas med hjälp av intresseprincipen. Vi konstaterar att beloppskriteriet samt avsaknaden av objektiva kriterier vid tillämpningen av bestämmelserna i expertskattereglerna, utesluter många kvalificerade utländska arbetstagare från möjligheten att erhålla skattelättnad.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

<p>Sambandet mellan redovisning och beskattning har ett flertal gånger varit under utredning om sambandet ska avskaffas. Senast under 2008 framfördes en utredning om huruvida det materiella och formella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas. I denna uppsats visas att sambandet kan delas in i tre modeller som har olika starka samband mellan redovisning och beskattning. Var och en av modellerna har konsekvenser som påverkar svenska företag och Skatteverket. Resultatet från vår undersökning konstaterade att rättsläget för redovisningsregler och rättspraxis överstämmer med kriterierna i redovisningsmodellen där det råder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Om svenska redovisningsregler skulle frångå det starka sambandet och röra sig mot ett frikopplat samband mellan redovisning och beskattning innebär det att ett separat redovisnings- och skattesystem måste tas fram för svenska företag och Skatteverket. Relationerna för företag och Skatteverket kommer att förändras om sambandet mellan redovisning och beskattning blir frikopplat. Om en frikoppling sker av sambandet kommer företag inte längre kunna påverka företagsbeskattningen i Sverige.</p>

Sambandet mellan redovisning och beskattning har ett flertal gånger varit under utredning om sambandet ska avskaffas. Senast under 2008 framfördes en utredning om huruvida det materiella och formella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas. I denna uppsats visas att sambandet kan delas in i tre modeller som har olika starka samband mellan redovisning och beskattning. Var och en av modellerna har konsekvenser som påverkar svenska företag och Skatteverket. Resultatet från vår undersökning konstaterade att rättsläget för redovisningsregler och rättspraxis överstämmer med kriterierna i redovisningsmodellen där det råder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Om svenska redovisningsregler skulle frångå det starka sambandet och röra sig mot ett frikopplat samband mellan redovisning och beskattning innebär det att ett separat redovisnings- och skattesystem måste tas fram för svenska företag och Skatteverket. Relationerna för företag och Skatteverket kommer att förändras om sambandet mellan redovisning och beskattning blir frikopplat. Om en frikoppling sker av sambandet kommer företag inte längre kunna påverka företagsbeskattningen i Sverige.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

On July 1, 2016, a solar power tax was introducedin Sweden for the first time which meant that electricity from the sun began to be taxed. It had not been done before. This paper reviews the purposes and performance of the solar tax. The reasons behind the introduction are not entirely clear, and the government does not seem to haveput in all the work required to determine whether the legislationwas necessary.Interviews were conductedwith representatives from the business community and from a politicalpartyin the governing coalition at the time of the tax reform.Through a few interviews and analyzes, the authors have gained access to different, and very interesting, viewpoints on a heavily criticized legislation. In the review, we learn about the clear attitude of the business community towards the tax. In addition, we get the politician's view of the matter.The analysis includes that the introduction of a tax on renewable solar energy has been motivated primarily by fiscal considerations.

Delningsekonomins framväxt i samhället har skett i takt med digitaliseringen och anses bidra med såväl sysselsättning som ett effektivare resursanvändande. Vad delningsekonomin är finns inte klart definierat, men i denna uppsats åsyftas privatpersonersom via en digital plattform får kontakt med varandra och delar underliggande resurser i form av tjänster eller uthyrning av diverse materiella ting. Fördelarna är många, lika så är de juridiska frågeställningarna kring området.    Denna uppsats syftar till att undersöka den skatterättsliga problematiken som föreligger ur ett användarperspektiv, med bakgrund av den kartläggning som genomfördes av Skatteverket 2016, vilken påvisade att beskattningen upplevs komplex och inte tillämpas korrekt.  De som agerar inom delningsekonomin i egenskap av privatpersoner befinner sig ofta i gränszonerna mellan inkomstslagen, då deras inkomster ofta är små och sporadiska. Personerna är ofta oerfarna av att bedriva en verksamhet och är ofta obekanta med det beskattningskonsekvenser som aktualiseras när de agerar inom delningsekonomin. Eftersom personerna ansvarar för egenrapportering medför även det en problematik i sig, då det försvårar skatteverkets kontrollmöjligheter.  En förenkling avseende beskattningen kan med bakgrund av de skatterättsliga principerna anses motiverad, då det sker i syfte att öka legitimitet, minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten. Vilket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv medför att aktörerna bidrar till den gemensamma skattebasen på ett korrekt sätt samtidigt som de tillvaratar de positiva effekterna.    Problematiken är inte unik för Sverige och i andra delar av världen har olika länder valt att bemöta den skatteproblematik som föreligger på olika sätt. Exempelvis föreligger åtgärder som syftar till att öka kunskapen gällande befintlig rätt, åtgärder som inriktar sig på informationsutbyten och åtgärder som syftar till att anpassa lagstiftningen. För att bemöta den problematik som föreligger i Sverige framförs i uppsatsens sista kapitel flera förslag, vilka syftar till att göra beskattningen enklare att förstå och tillämpa samt ökar skatteverkets kontrollmöjligheter.   Delningsekonomins framväxt i samhället har skett i takt med digitaliseringen och anses bidra med såväl sysselsättning som ett effektivare resursanvändande. Vad delningsekonomin är finns inte klart definierat, men i denna uppsats åsyftas privatpersoner som via en digital plattform får kontakt med varandra och delar underliggande resurser i form av tjänster eller uthyrning av diverse materiella ting.  Fördelarna är många, lika så är de juridiska frågeställningarna kring området.    Denna uppsats syftar till att undersöka den skatterättsliga problematiken som föreligger ur ett användarperspektiv, med bakgrund av den kartläggning som genomfördes av Skatteverket 2016, vilken påvisade att beskattningen upplevs komplex och inte tillämpas korrekt.  De som agerar inom delningsekonomin i egenskap av privatpersoner befinner sig ofta i gränszonerna mellan inkomstslagen, då deras inkomster ofta är små och sporadiska. Personerna är ofta oerfarna av att bedriva en verksamhet och är ofta obekanta med det beskattningskonsekvenser som aktualiseras när de agerar inom delningsekonomin. Eftersom personerna ansvarar för egenrapportering medför även det en problematik i sig, då det försvårar skatteverkets kontrollmöjligheter.  En förenkling avseende beskattningen kan med bakgrund av de skatterättsliga principerna anses motiverad, då det sker i syfte att öka legitimitet, minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten. Vilket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv medför att aktörerna bidrar till den gemensamma skattebasen på ett korrekt sätt samtidigt som de tillvaratar de positiva effekterna.   Problematiken är inte unik för Sverige och i andra delar av världen har olika länder valt att bemöta den skatteproblematik som föreligger på olika sätt. Exempelvis föreligger åtgärder som syftar till att öka kunskapen gällande befintlig rätt, åtgärder som inriktar sig på informationsutbyten och åtgärder som syftar till att anpassa lagstiftningen.   För att bemöta den problematik som föreligger i Sverige framförs i uppsatsens sista kapitel flera förslag, vilka syftar till att göra beskattningen enklare att förstå och tillämpa samt ökar skatteverkets kontrollmöjligheter.