Delningsekonomins framväxt i samhället har skett i takt med digitaliseringen och anses bidra med såväl sysselsättning som ett effektivare resursanvändande. Vad delningsekonomin är finns inte klart definierat, men i denna uppsats åsyftas privatpersonersom via en digital plattform får kontakt med varandra och delar underliggande resurser i form av tjänster eller uthyrning av diverse materiella ting. Fördelarna är många, lika så är de juridiska frågeställningarna kring området.    Denna uppsats syftar till att undersöka den skatterättsliga problematiken som föreligger ur ett användarperspektiv, med bakgrund av den kartläggning som genomfördes av Skatteverket 2016, vilken påvisade att beskattningen upplevs komplex och inte tillämpas korrekt.  De som agerar inom delningsekonomin i egenskap av privatpersoner befinner sig ofta i gränszonerna mellan inkomstslagen, då deras inkomster ofta är små och sporadiska. Personerna är ofta oerfarna av att bedriva en verksamhet och är ofta obekanta med det beskattningskonsekvenser som aktualiseras när de agerar inom delningsekonomin. Eftersom personerna ansvarar för egenrapportering medför även det en problematik i sig, då det försvårar skatteverkets kontrollmöjligheter.  En förenkling avseende beskattningen kan med bakgrund av de skatterättsliga principerna anses motiverad, då det sker i syfte att öka legitimitet, minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten. Vilket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv medför att aktörerna bidrar till den gemensamma skattebasen på ett korrekt sätt samtidigt som de tillvaratar de positiva effekterna.    Problematiken är inte unik för Sverige och i andra delar av världen har olika länder valt att bemöta den skatteproblematik som föreligger på olika sätt. Exempelvis föreligger åtgärder som syftar till att öka kunskapen gällande befintlig rätt, åtgärder som inriktar sig på informationsutbyten och åtgärder som syftar till att anpassa lagstiftningen. För att bemöta den problematik som föreligger i Sverige framförs i uppsatsens sista kapitel flera förslag, vilka syftar till att göra beskattningen enklare att förstå och tillämpa samt ökar skatteverkets kontrollmöjligheter.   Delningsekonomins framväxt i samhället har skett i takt med digitaliseringen och anses bidra med såväl sysselsättning som ett effektivare resursanvändande. Vad delningsekonomin är finns inte klart definierat, men i denna uppsats åsyftas privatpersoner som via en digital plattform får kontakt med varandra och delar underliggande resurser i form av tjänster eller uthyrning av diverse materiella ting.  Fördelarna är många, lika så är de juridiska frågeställningarna kring området.    Denna uppsats syftar till att undersöka den skatterättsliga problematiken som föreligger ur ett användarperspektiv, med bakgrund av den kartläggning som genomfördes av Skatteverket 2016, vilken påvisade att beskattningen upplevs komplex och inte tillämpas korrekt.  De som agerar inom delningsekonomin i egenskap av privatpersoner befinner sig ofta i gränszonerna mellan inkomstslagen, då deras inkomster ofta är små och sporadiska. Personerna är ofta oerfarna av att bedriva en verksamhet och är ofta obekanta med det beskattningskonsekvenser som aktualiseras när de agerar inom delningsekonomin. Eftersom personerna ansvarar för egenrapportering medför även det en problematik i sig, då det försvårar skatteverkets kontrollmöjligheter.  En förenkling avseende beskattningen kan med bakgrund av de skatterättsliga principerna anses motiverad, då det sker i syfte att öka legitimitet, minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten. Vilket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv medför att aktörerna bidrar till den gemensamma skattebasen på ett korrekt sätt samtidigt som de tillvaratar de positiva effekterna.   Problematiken är inte unik för Sverige och i andra delar av världen har olika länder valt att bemöta den skatteproblematik som föreligger på olika sätt. Exempelvis föreligger åtgärder som syftar till att öka kunskapen gällande befintlig rätt, åtgärder som inriktar sig på informationsutbyten och åtgärder som syftar till att anpassa lagstiftningen.   För att bemöta den problematik som föreligger i Sverige framförs i uppsatsens sista kapitel flera förslag, vilka syftar till att göra beskattningen enklare att förstå och tillämpa samt ökar skatteverkets kontrollmöjligheter.

No description available.

Sedan 2015, då antalet asylsökande i Sverige nådde rekordhöjder, har frågan om hur flyktingar ska integrera sig i samhället tagits upp. Konsensus är att arbetsmarknadsetableringen är en viktig faktor och därmed har så kallade ”enkla jobb” föreslagits som en lösning på att öka sysselsättningen för flyktingar. Samtidigt kan det observeras ett nytt fenomen på arbetsmarknaden, gigekonomin. Kan gigekonomins enkla jobb vara lösningen?  Syftet med denna undersökning är att analysera gigekonomins påverkan på flyktingars arbetsmarknadsutfall i form av sysselsättning och inkomst. I studien används paneldataanalys för att isolera effekten av gigekonomiföretagens etablering på flyktingars sysselsättning och inkomster. Undersökningens huvudestimat visar att existensen av gigekonomi i en kommun ökar sysselsättningen för flyktingar med 5,2 procentenheter. Efter utförande av flera känslighetstest kan dock denna effekt inte betraktas som robust. Därmed kan inte undersökningen påvisa att det är just gigekonomin som har orsakat denna effekt. / Since 2015, when the number of asylum seekers in Sweden grew to record breaking heights, the question about how refugees will integrate into society has been raised. The consensus is that the integration into the labour market is an important factor and therefore entry level jobs have been suggested as a solution. Currently a new phenomenon can be observed on the labour market, the gig economy. The objective of this paper is to analyse the effect of the gig economy on refugees’ social outcome in terms of employment and income. The study uses panel data analysis to isolate the effect of the gig economy on refugees employment and income. The main estimate of the study shows that the impact of the existance of a gig economy in i municipality increases the employment for refugees by 5,2 percentage points. However, after the execution of multiple robustness tests the effect cannot be considered robust. Therefore, the study cannot prove that it is specifically the gig economy that is the cause to this effect.

Studien syftar till att skapa förståelse för hur frilansande projektledare i eventbranschen upplever sin yrkesroll i gigekonomi.  För att undersöka studiens syfte så har tre forskningsfrågor tagits fram Varför väljer projektledare att jobba som egenföretagare i eventbranschen? Vilka utmaningar finns i yrkesrollen? Vilka framgångsfaktorer identifierar frilansande projektledare i sin yrkesroll? För att besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. Då ämnet gigekonomi är ett fortsatt outforskat ämne och studiens efterfrågar respondenternas upplevelse av sin yrkesroll har en induktiv ansats använts vilket menas att de slutsatser som genererats i studien har baserats på datainsamlingen som gjorts. Studiens respondenter jobbar alla som frilansande projektledare inom evenemangsbranschen. Totalt genomfördes åtta intervjuer med projektledare som jobbat allt från 1månad till 40år som egenföretagare i branschen. Resultatet visar på att huvudanledningarna till att jobba i evenemangsbranschen tycks vara glädje, att få känna det själv men också få ge det till andra. Friheten och flexibiliteten att kunna få bestämma själv visar sig vara drivkraften till att jobba som egenföretagare. Upplevelser angående de utmaningar som påvisats grundas i jobbet med olika människor, förståelsen hos andra för att yrkesrollen är viktigt och oron för att bli sjuk och frånvarande en period. Slutligen presenteras olika framgångsfaktorer som de frilansande projektledarna identifierat i sin yrkesroll. Resultatet av studien skapar en bild över hur dagens projektledare upplever sitt yrke och kan komma att spela roll för framtidens projektledare om gigekonomin fortsätter öka i samma takt som idag så kommer fler att arbeta som frilansande projektledare. / The study aims to create an understanding of how freelance project managers in the event industry experience their professional role in the gig economics. To investigate the purpose of the study, three research questions have been developed Why do project managers choose to work as self-employed in the event industry? What are the challenges in the professional role? What factors of success do freelance project managers identify in their professional role? In order to answer the research questions, a qualitative method in the form of semi-structured interviews has been used. Since the subject of the gig economy is still an unexplored subject and the study's demand for respondents' experience of their professional role, an inductive approach has been used, which means that the conclusions generated in the study have been based on the data collection that has been done. All respondents in this study work as freelance project managers in the event industry. In total, eight interviews were conducted with project managers who worked from 1 month to 40 years as self-employed in the industry. The result shows that the main reasons for working in the event industry seem to be joy, to feel it yourself, but also to give it to others. The freedom and flexibility to be able to decide for yourself are proving to be the driving force for working as a self-employed person. Experiences regarding the challenges that have been demonstrated are based on the work with different people, the understanding of others that the professional role is important and concern about getting health problems and be absent for a period. Finally, various factors of success are presented in which the freelance project managers identified in their professional role. The result of the study creates a picture of how today's project managers experience their profession and may play a role for the future project manager if the gig economy continues to increase at the same rate as today, and more will work as a freelance project manager.

Bakgrund och problem Gigekonomin är ett framväxande fenomen på arbetsmarknaden. Arbetet inom matbudsbranschen organiseras genom digitala plattformar och buden anses ofta vara egenföretagare. Den svenska modellen har utvecklats genom åren på så vis att arbetsmarknaden ska regleras via förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. I den svenska lagstiftningen är det inte tydligt vem som ska klassas som arbetsgivare utan det bedöms via faktiska sakförhållanden och tidigare praxis. De som sysselsätter sig med enklare gigarbete är främst migranter vilket tenderar att utöka denna problematik, framför allt genom deras okunskap om svensk arbetsmarknad. Det finns en risk för att gigarbetare och traditionella arbetare kommer att ställas mot varandra. Idag hotar ett eventuellt EU-direktiv gällande plattformsarbete den svenska modellen då lagstiftning inskränker partssamarbetet. Syfte och metod Syftet med studien var att öka förståelsen för gigekonomin i förhållande till den svenska modellen. För att öka denna förståelse valdes en kvalitativ metod där 15 semistrukturerade intervjuer genomfördes med olika parter i den svenska modellen. Respondenterna var arbetare inom gigekonomin och informanterna representerade ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation. Resultat och slutsats Studien konkluderar att den svenska modellen utmanas av gigekonomin. Det är av yttersta vikt att arbetsgivarbegreppet reds ut i förhållande till gigekonomin eftersom det är avgörande för hur partssamarbetet ska fortlöpa. Gigarbetarnas medvetenhet om hur svensk arbetsmarknad är tänkt att fungera är likaså viktigt. Ett EU-direktiv kan komma att påverka den svenska modellen genom tvingande lagar som i vissa fall kan gå emot praxis. / Background and problem The gig economy is an emerging phenomenon in the labor market. The work in the food delivery industry is organized through digital platforms and the couriers are often considered to be self-empolyed. The Swedish model has developed over the years in such a way that the labor market is to be regulated through negotiations between trade unions and employers’ organizations. In Swedish legislation, it is not clear who is to be classified as an employer, it is assessed via actual facts and previous practice. Those who engage in simpler gig work are mainly migrants, which tends to expand this problem, primarily through their lack of knowledge of the Swedish labor market. There is a risk that gig workers and traditional workers will be pitted against each other. Today, a potential EU directive regarding platform work threatens the Swedish model as legislation restricts party cooperation. Purpose and method The purpose of the study was to increase the understanding of the gig economy in relation to the Swedish model. To increase this understanding, a qualitative method was chosen where 15 semi-structured interviews were conducted with different parties in the Swedish model. The respondents were workers in the gig economy and the informants represented a trade union and an employers’ organization. Results and conclusion The study concludes that the Swedish model is being challenged by the gig economy. It is of the utmost importance that the employer concept is sorted out in relation to the gig economy, as it is decisive for how the party cooperation is to proceed. The gig workers' awareness of how the Swedish labor market is intended to function is also important. An EU directive may affect the Swedish model through mandatory laws that in some cases may go against practice.

The topic of gig-work has been widely debated in the western world for its laborrights and work environment issues. Whereas companies operating within thegig-economy boast the freedom and flexibility of gig-work as perks for workers,unions highlight the precarious nature and poor working conditions of gig-workas exploitative of workers and push for unionizing gig-workers and getting themcovered by collective bargaining agreements. However, due to the novelty of thephenomenon, not much scholarly work has been done on the subject and its longterm implications for the labor markets of developed capitalist countries.In Sweden, conditions caused by the Covid-19 pandemic led to an influx ofworkers in the food-delivery sector due to increased demands for services andhigh unemployment as gig-work was regarded as a means to sustain one’slivelihood during a time of economic uncertainty. As these food-delivery couriershad to work outside the home, where the chance of contracting the virus was high,while also having jobs where they were not regarded as employees, the aim ofthis thesis project was to investigate how the Covid-19 pandemic has affectedfood-delivery couriers’ perceived exposure to psychosocial stressors and risksthrough a qualitative interview study. The findings were generated throughinductive reasoning from analyzing conducted six interviews and discussedthrough the lens of the Human, Technology and Organization (HTO)-model andthe Job-Demands-Control-Support (JDCS)-model. / Gig-arbete har diskuterats i stor utsträckning i västvärlden för dess arbetsmiljöoch rättighetsrelaterade problem. Medan företag som verkar inom gig-ekonominframhäver flexibilitet och frihet av gig-arbete som förmåner för arbetare, menarfackföreningar att de prekära och osäkra arbetsförhållandena gällande gig-arbeteär exploaterande gentemot arbetare och vill därmed se dem organiserade ifackföreningar och täckta av kollektivtal. På grund av att området är nytt, så harinte mycket vetenskaplig forskning skett i detta ämne och dess långsiktigakonsekvenser på de utvecklade kapitalistiska ländernas arbetsmarknader.I Sverige ledde förhållandena orsakade av Covid-19-pandemin till entillströmning av arbetare i matleveranssektorn på grund av ökad efterfrågan frånkunder och hög arbetslöshet eftersom gig-arbete betraktades som ett sätt attupprätthålla sitt levebröd under en tid av ekonomisk osäkerhet. Dåmatleveranskurirerna var tvungna att arbeta utanför hemmet, där chansen att fåviruset var hög, samtidigt som de hade jobb där de inte betraktades som anställda,var syftet med detta examensarbete att undersöka hur Covid-19-pandemin hadepåverkat matleveranskurirernas upplevda exponering för psykosociala stress- ochriskfaktorer genom en kvalitativ intervjustudie. Resultaten genererades genominduktivt resonemang från analyser av sex genomförda intervjuer som sedandiskuterades utifrån Människa, Teknologi, Organisation (MTO)-modellen samtJob-Demands-Control-Support (JDCS)-modellen.

As the gig economy is growing at a rapid pace and digitalization has spread throughout the management consulting industry, a notable disruption of this traditional industry has occurred. Digitalization in the management consulting industry has affected both how the management consultant does his/her job as well as how the connection between consultant and client and the relationship between colleagues constitutes. Digitalization also facilitates remote working, which has after the Covid-19 pandemic become a high priority. This in turn has enabled the growth of the gig economy and the increasing number of gig worker. Digital gig platforms acting as a meetingplace have increased in both numbers and popularity as well as digital service platforms providing digital tools with the help of SaaS or AI to deliver a more complex solution to the customer. The disruption of the management consulting industry has only begun and therefor it is a need to analyze the way this industry works today and discuss how the industry has adapted to digitalization. Therefor the purpose of this master thesis is to increase the knowledge of how the progress of digital business models affect the management consulting industry by answering the two research questions: “How has the management consulting industry within the area of organizational development been disrupted by the increasing amount of independent workers using gig platforms?” and “How has digitized Service platforms in the area of organizational development changed the traditional management consulting business model?”. This master thesis is conducted through a literature review and semi structured interviews. What can be concluded is that the management consulting industry has been disrupted by the digital platforms in a way that has put pressure on the larger traditional management consulting companies, more digital platforms are created and an increasing number of gig workers have resulted in collaborations between freelancers and traditional management consulting companies. It is also seen that traditional management consulting companies are adopting other business model alternatives that includes solutions based on AI or cloud solutions. / I och med att gigekonomin växer i en snabb takt och digitaliseringen har spridit sig genom hela managementkonsultindustrin har en tydlig påverkan skett på denna traditionella industri. Digitaliseringen i managementkonsultindustrin har påverkat både hur managementkonsulter utför sitt jobb och kopplingen mellan konsulten och klienten samt vad relationen mellan kollegor har för funktion. Digitalisering gynnar även distansarbete, som efter Covid-19 pandemin har fått en allt högre prioritet på arbetsplatser. Detta har i sin tur medfört en växande gigekonomi med ett ökat antal gigarbetare. Digitala gigplattformar som fungerar som mötesplatser har ökat både i antal och popularitet, likaså digitala serviceplattformar som tillhandahåller digitala verktyg som till exempel SaaS- och AI-lösningar för att kunna tillhandahålla en mer komplex lösning till kunden. Den påverkan som gigekonomi har haft på  managementkonsultindustrin är i början av utvecklingen, vilket skapar ett behov av att industrin och hur denna fungerar idag analyseras, samt diskutera hur industrin har anpassat sig till digitaliseringen. Därför är syftet med detta examensarbete att öka kunskapen kring hur utvecklingen av digitala affärsmodeller påverkat managementkonsultindustrin genom att svara på de två forskningsfrågorna: ”Hur har managementkonsultindustrin inom området organisationsutveckling blivit förändrad av det ökade antalet gigarbetare som använder sig av digitala plattformar” och ”Hur har digitala serviceplattformar inom området organisationsutveckling ändrat de traditionella managementkonsulternas affärsmodeller”. Detta examensarbete utfördes med hjälp av en litteraturstudie samt genom semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen som kan dras från detta examensarbete är att managementkonsultindustrin har blivit påverkad av digitala plattformar och därmed har satt press på de större traditionella managementkonsultföretagen, fler digitala plattformar skapas och ett ökat antal av gigarbetare har resulterat i en ökning av samarbeten mellan frilansare och traditionella konsultföretag. Resultatet visar vidare att fler traditionella managementkonsultföretag anpassar sig till andra affärsmodellsalternativ som innefattar lösningar baserade på AI eller molntjänster.

The gig economy can be described as a temporary work-environment where an independent workforce uses platforms to find and draw income from work. In 2016, 20-30% of US and Europe’s population took part in some kind of independent work, and the amount of selfemployed in Sweden is growing. However, at what rate it grows differs depending on how these workers are defined. Within the gig economy, the fastest growing areas of work are in knowledge intensive- and creative environments such as consulting. Using gig consultants provides companies access to top talent within IT, which is required in many businesses and industries where digitalisation is disrupting their ways of working. One of these industries is manufacturing, where e.g. servitisation and Industry 4.0 makes the companies more digital and connected. The purpose of this thesis was to understand how manufacturing companies handle their external talent management and demand for consultant hires within IT, both now and in the future as the amount of gig consultants increases. This was done by conducting interviews with representatives from five Swedish manufacturing companies within automotive and machinery. The interviewees had different roles, but were or had been responsible for hiring consultants within IT. The empirics gained from the interviews were combined with theory, mainly on talent management and managing external talent. The main findings from the study were that in most cases, the companies do not choose between a consultant and a gig consultant, they rather look for the right competence. Gig consultants are however seen as more of experts and can specifically be hired when frontedge or niched competence is needed. On the other hand, consultants can be used when a complete solution has to be delivered as the capacity of a consultancy is higher. To ensure successful consultant hires, the IT departments work with preferred suppliers with whom they have framework agreements to access and hire talent. These suppliers include both consultancies and brokers, from where they get both regular consultants and gig consultants. In general, what defines a successful hire of a consultant is that he or she is sufficiently competent and able to quickly adapt to the company. Additionally, a successful hire is when the project or assignment is completed on time with good result. The main advantages with hiring gig consultants are that acquiring competence can be made easier and more flexible, they can also access more niched competencies. The main disadvantage is that it is unclear who takes responsibility if a gig consultant cannot deliver as they are not part of a firm who can send a replacement. However, some brokers seem to replace the gig consultant. / Gigekonomin kan beskrivas som en tillfällig arbetsmiljö där en självständig arbetsstyrka använder sig av plattformar för att hitta och tjäna pengar på sitt arbete. Under 2016 jobbade 20-30% av befolkningen i USA och Europa med någon form av självständigt arbete, och denna grupp växer i antal i Sverige. Däremot kan tillväxttakten se lite olika ut beroende på hur man definierar dessa självständiga arbetare. De snabbast växande områdena för självständigt arbete inom gigekonomin är i kunskapsintensiva och kreativa områden såsom konsultbranschen. Genom att använda sig av så kallade gigkonsulter kan företag få tillgång till topptalanger och kompetens inom IT, vilket det är ett stort behov av inom många industrier där digitaliseringen radikalt förändrar de arbetssätt som finns. En av dessa industrier är den tillverkande industrin, där bland annat servitisation och Industry 4.0 gör att företagen måste bli mer digitala och uppkopplade. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur tillverkande företag jobbar med extern talent management och sitt behov av extern kompetens inom IT, både nu och i framtiden eftersom antalet gigkonsulter ökar. Studien genomfördes genom intervjuer med representanter från fem svenska tillverkande företag med inriktning mot fordon och maskiner. De personer som intervjuades hade olika roller inom företagen, men jobbar med eller har erfarenhet av att hyra in konsulter inom IT. Den empiri som intervjuerna gav kombinerades med teori, huvudsakligen inom talent management och hur man jobbar med extern inhyrning av kompetens. De viktigaste upptäckterna från studien var att företagen i de flesta fall inte väljer mellan en konsult och en gigkonsult, de letar snarare efter rätt kompetens. Gigkonsulter ses dock som experter i större utsträckning och används speciellt när spetskompetens behövs. Däremot används konsulter i större utsträckning när en komplett lösning behöver levereras då ett konsultföretags kapacitet är högre eftersom de har anställda konsulter. För att lyckas med en extern inhyrning så använder företagen så kallade “preferred suppliers” som de har ramavtal med. Bland dessa finns både klassiska konsultföretag med anställda konsulter och så kallade konsultmäklare som de använder för att ta in gigkonsulter. Generellt definierar företagen en inhyrning som lyckad om personen är tillräckligt kompetent och snabbt kan anpassa sig till företaget och dess arbetssätt, och projektet eller uppdraget blir klart i tid med gott resultat. Den främsta fördelen företagen ser med gigkonsulter är att man lättare och mer flexibelt kan få tag på kompetens. Den främsta nackdelen är att det finns en osäkerhet i vem som tar ansvar om en gigkonsult inte kan leverera, eftersom de inte jobbar för en konsultfirma som kan skicka en ersättare. Vissa konsultmäklare verkar dock ordna en ersättare.