<p>RFID-tekniken har under de senaste åren uppmärksammats allt flitigare av företag som tror sig ha användning för det i sin verksamhet. En kategori av företag som skulle kunna ha stor nytta av tekniken är tillverkande industri, bland annat i sin materialhantering. En undersökning visar att många sådana företag vet att tekniken finns men att graden av kunskap om teknikens möjligheter och brister är starkt varierande.</p><p>Detta arbete har studerat vilka brister och problem som uppmärksammats av de företag inom denna kategori som redan idag använder tekniken. Arbetet har bestått av intervjuer av ett antal sådana företag och även av leverantörer av RFID-utrustning.</p><p>De företag som ingår i undersökningen inte upplevt några av de problem som arbetet behandlar men leverantörernas erfarenheter visar att problem finns och att det kräver stor yrkeskunskap och erfarenhet för att komma runt dem.</p>

RFID-tekniken har under de senaste åren uppmärksammats allt flitigare av företag som tror sig ha användning för det i sin verksamhet. En kategori av företag som skulle kunna ha stor nytta av tekniken är tillverkande industri, bland annat i sin materialhantering. En undersökning visar att många sådana företag vet att tekniken finns men att graden av kunskap om teknikens möjligheter och brister är starkt varierande. Detta arbete har studerat vilka brister och problem som uppmärksammats av de företag inom denna kategori som redan idag använder tekniken. Arbetet har bestått av intervjuer av ett antal sådana företag och även av leverantörer av RFID-utrustning. De företag som ingår i undersökningen inte upplevt några av de problem som arbetet behandlar men leverantörernas erfarenheter visar att problem finns och att det kräver stor yrkeskunskap och erfarenhet för att komma runt dem.

En produktkonfigurator är en typ av informationssystem som skall stötta konfigurationsprocessen, det vill säga sammansättning av komponenter till en kundanpassad produkt. Ett sådant system har till uppgift att hitta en giltig och komplett specificerad produkt bland alla möjliga alternativ som matchar kundens behov. Flera produktkonfiguratorer finns tillgängliga på marknaden idag. Svårigheten med dessa är att de alla tillhandahåller olika modelleringsansatser och funktioner som gör det svårt för företag att välja det system som matchar bäst. Trots de uttryckta svårigheterna tycks det saknas tydliga riktlinjer för hur en tillverkande industri som står inför valet av produktkonfigurator kan få insikt i detta. Syftet med denna studie är därför att, via samarbete med företaget SOMAS Instrument AB, föreslå en modell som kan användas för att tydliggöra de behov och krav som bör styra valet av produktkonfigurator, samt identifiera de aspekter som behöver tas i beaktning i samband med detta. Studien är en aktionsbaserad fallstudie som tillämpat en modell, baserad på tre teoretiska perspektiv, hos företaget SOMAS Instrument AB. SOMAS utvecklar, producerar och marknadsför regler- och avstängningsventiler. Företaget jobbar till stor del med kundanpassning av sina produkter och skulle därför kunna anses ha ett stort behov av en produktkonfigurator. Studien har resulterat i en förstudierapport och kravspecifikation över SOMAS behov och krav på en produktkonfigurator, samt resulterat i intervjusvar från systemleverantörer inriktade på produktkonfigurering. Utifrån insamlade resultat och erhållna erfarenheter har ett förslag på en modell bearbetats fram, som kan tydliggöra de behov och krav som bör styra valet av produktkonfigurator. Denna modell innefattar en lista med aspekter att särskilt ta i beaktning inför valet. Studien visar bland annat att leverantörens kunskap och erfarenhet inom företagets verksamhetsområde samt företagets produktionsstrategi är av stor relevans att beakta.

På grund av de ökade utsläppen av växthusgaser, och att forskare angett klimatförändringar som en av de mest kritiska miljöfrågor människan stött på, har frågan kring utsläpp av växthusgaser blivit ett högaktuellt ämne. År 2016 trädde Parisavtalet i kraft med syfte till att stärka de globala åtgärderna mot klimatförändringar, och hittills har 189 länder skrivit på avtalet. Med anledning av klimatförändringarna och Parisavtalet har denna studie på hur företagsledningen arbetar strategiskt med frågor för att minska utsläpp av växthusgaser på ett fallföretag genomförts. För att kunna besvara studiens frågeställningar har en fallstudie genomförts på ett moderbolag i en koncern som arbetar med tillverkning och försäljning. Data samlades in genom enkäter och telefonintervjuer med totalt sex personer i fallföretagets ledningsgrupp och andra nyckelpersoner på och kring företaget. Litteraturstudier har också genomförts för att samla in tidigare forskning relaterat till ämnet. Enkäterna och intervjuerna har gett en insyn kring hur fallföretaget arbetar med miljö och hållbarhetsfrågor på företaget och i koncernen. Något som har identifierats som ett hinder för företaget är dess fokus på hög tillväxt, vilket har lett till att miljö- och hållbarhetsfrågor har varit lågt prioriterade. Det har även till viss del setts som problematiskt av respondenterna att det inte finns en dedikerad person som arbetar aktivt med dessa frågor på företaget. I studien har teori ställts mot resultatet för att kunna se vilka hinder, utmaningar och möjligheter ett företag har när det kommer till att arbeta strategiskt för att minska utsläppen av växthusgaser. Det ges en bild av hur Parisavtalet och andra klimatpolitiska åtgärder kan påverka företag. En visuell modell presenteras som visar sambandet mellan ny miljöreglering, innovation samt information och medvetenhet. Modellen beskriver en pågående process där företag, genom att arbeta med innovation, kan sprida information kring ny teknik och öka medvetenheten om de möjligheter som finns. En spridning av information och ökad medvetenheten kan motivera och underlätta införandet nya miljöregleringar, vilket i sin tur kan främja arbetet med innovation. Det har även tagits fram konkreta förslag på hur företag ska kunna arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser genom ett miljöledningssystem, miljöbedömningar, produktutveckling, innovation och Supply chain management. / Due to the increased emissions of greenhouse gases, and the fact that researchers have identified climate change as one of the most critical environmental issues man has encountered, the subject of greenhouse gas emissions has become highly topical. In 2016, the Paris Agreement came into force with the aim of strengthening global measures against climate change, and so far 189 countries have signed the agreement. Due to climate change and the Paris Agreement, this study on how corporate management works strategically with issues to reduce greenhouse gas emissions on a case company has been conducted. To answer the study's questions, a case study has been conducted at a parent company in a group that works with manufacturing and sales. Data was collected through surveys and telephone interviews with a total of six people in the case company's management group and other key people in and around the company. Literature studies have also been conducted to collect previous research related to the subject. The surveys and interviews have provided an insight into how the case company works with environmental and sustainability issues at the company and in the group. Something that has been identified as an obstacle to the company is its focus on high growth, which has resulted in environmental and sustainability issues getting a low priority. It has also, to some extent, been seen as problematic by the respondents that there is not a dedicated person working actively with these issues at the company. In the study, theory was set against the results to be able to see what obstacles, challenges and opportunities a company has when it comes to working strategically to reduce greenhouse gas emissions. An image has been given of how the Paris Agreement and other climate policy measures can affect companies. A visual model has been presented that shows the connection between new environmental regulation, innovation and information and awareness. The model describes an ongoing process in which companies, by working with innovation, can disseminate information about new technologies and raise awareness of the opportunities that exist. The dissemination of information and increased awareness can motivate and facilitate the introduction of new environmental regulations, which in turn can promote the work on innovation. Concrete proposals have also been made on how companies can work to reduce greenhouse gas emissions through an environmental management system, environmental assessments, product development, innovation and Supply chain management.

The gig economy can be described as a temporary work-environment where an independent workforce uses platforms to find and draw income from work. In 2016, 20-30% of US and Europe’s population took part in some kind of independent work, and the amount of selfemployed in Sweden is growing. However, at what rate it grows differs depending on how these workers are defined. Within the gig economy, the fastest growing areas of work are in knowledge intensive- and creative environments such as consulting. Using gig consultants provides companies access to top talent within IT, which is required in many businesses and industries where digitalisation is disrupting their ways of working. One of these industries is manufacturing, where e.g. servitisation and Industry 4.0 makes the companies more digital and connected. The purpose of this thesis was to understand how manufacturing companies handle their external talent management and demand for consultant hires within IT, both now and in the future as the amount of gig consultants increases. This was done by conducting interviews with representatives from five Swedish manufacturing companies within automotive and machinery. The interviewees had different roles, but were or had been responsible for hiring consultants within IT. The empirics gained from the interviews were combined with theory, mainly on talent management and managing external talent. The main findings from the study were that in most cases, the companies do not choose between a consultant and a gig consultant, they rather look for the right competence. Gig consultants are however seen as more of experts and can specifically be hired when frontedge or niched competence is needed. On the other hand, consultants can be used when a complete solution has to be delivered as the capacity of a consultancy is higher. To ensure successful consultant hires, the IT departments work with preferred suppliers with whom they have framework agreements to access and hire talent. These suppliers include both consultancies and brokers, from where they get both regular consultants and gig consultants. In general, what defines a successful hire of a consultant is that he or she is sufficiently competent and able to quickly adapt to the company. Additionally, a successful hire is when the project or assignment is completed on time with good result. The main advantages with hiring gig consultants are that acquiring competence can be made easier and more flexible, they can also access more niched competencies. The main disadvantage is that it is unclear who takes responsibility if a gig consultant cannot deliver as they are not part of a firm who can send a replacement. However, some brokers seem to replace the gig consultant. / Gigekonomin kan beskrivas som en tillfällig arbetsmiljö där en självständig arbetsstyrka använder sig av plattformar för att hitta och tjäna pengar på sitt arbete. Under 2016 jobbade 20-30% av befolkningen i USA och Europa med någon form av självständigt arbete, och denna grupp växer i antal i Sverige. Däremot kan tillväxttakten se lite olika ut beroende på hur man definierar dessa självständiga arbetare. De snabbast växande områdena för självständigt arbete inom gigekonomin är i kunskapsintensiva och kreativa områden såsom konsultbranschen. Genom att använda sig av så kallade gigkonsulter kan företag få tillgång till topptalanger och kompetens inom IT, vilket det är ett stort behov av inom många industrier där digitaliseringen radikalt förändrar de arbetssätt som finns. En av dessa industrier är den tillverkande industrin, där bland annat servitisation och Industry 4.0 gör att företagen måste bli mer digitala och uppkopplade. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur tillverkande företag jobbar med extern talent management och sitt behov av extern kompetens inom IT, både nu och i framtiden eftersom antalet gigkonsulter ökar. Studien genomfördes genom intervjuer med representanter från fem svenska tillverkande företag med inriktning mot fordon och maskiner. De personer som intervjuades hade olika roller inom företagen, men jobbar med eller har erfarenhet av att hyra in konsulter inom IT. Den empiri som intervjuerna gav kombinerades med teori, huvudsakligen inom talent management och hur man jobbar med extern inhyrning av kompetens. De viktigaste upptäckterna från studien var att företagen i de flesta fall inte väljer mellan en konsult och en gigkonsult, de letar snarare efter rätt kompetens. Gigkonsulter ses dock som experter i större utsträckning och används speciellt när spetskompetens behövs. Däremot används konsulter i större utsträckning när en komplett lösning behöver levereras då ett konsultföretags kapacitet är högre eftersom de har anställda konsulter. För att lyckas med en extern inhyrning så använder företagen så kallade “preferred suppliers” som de har ramavtal med. Bland dessa finns både klassiska konsultföretag med anställda konsulter och så kallade konsultmäklare som de använder för att ta in gigkonsulter. Generellt definierar företagen en inhyrning som lyckad om personen är tillräckligt kompetent och snabbt kan anpassa sig till företaget och dess arbetssätt, och projektet eller uppdraget blir klart i tid med gott resultat. Den främsta fördelen företagen ser med gigkonsulter är att man lättare och mer flexibelt kan få tag på kompetens. Den främsta nackdelen är att det finns en osäkerhet i vem som tar ansvar om en gigkonsult inte kan leverera, eftersom de inte jobbar för en konsultfirma som kan skicka en ersättare. Vissa konsultmäklare verkar dock ordna en ersättare.