För att kunna sänka utsläppen av växthusgaserna med 20 procent till år 2020 och med 80 procent till 2050 har de båda länderna (Storbritannien och Sverige) valt att använda sig av olika strategier. Storbritannien har valt en rättsligt bindande lag, The Climate Change Act medan Sverige valt att använda sig av ett av riksdagens miljömål, Begränsad klimatpåverkan, och då med inriktning mot klimatförändringarna. Genom att länderna valt att hantera klimatfrågan med olika strategier, skapas det skillnader och likheter mellan dessa länder. För att kunna synliggöra dessa har en dokumentstudie genomförts. Länderna har även jämförts enligt en komparativ metod och med hjälp av typologier inom dessa fyra kategorier: energimix, klimatpolitiska målsättningar, klimatpolitiska styrmedel och klimatpolitisk ansvarsfördelning. Resultatet belyser de politiska styrningsskillnaderna mellan länderna och deras  klimatpolitiska likheter. Länderna skiljer sig åt politiskt. Storbritannien har delat upp sina åtgärder och styrmedel mellan departementen, medan Sveriges klimatarbete till största del sker i kommunerna. Både Storbritannien och Sverige använder sig av ekonomiska styrmedel och då genom både skatt och olika bidrag. Båda länderna ser detta som ett effektivt sätt att minska klimatpåverkan. Även administrativa styrmedel som regleringar och gränsvärden används i båda länderna. Eftersom de politiska systemen skiljer sig åt mellan de två valda länderna är det svårt att förklara skillnaderna mellan länderna. Min genomgång av det empiriska materialet indikerar dock att Storbritannien har en mer detaljerad väg att gå för att nå de uppsatta klimatmålen.

För att nå klimatmålet och minska koldioxidutsläppen har elektrifiering av transport och försäljning av laddbara fordon ökat snabbt de senaste åren. För att möta utvecklingen måste en tillgänglig laddinfrastruktur förberedas. Rapporten undersöker principer för installation av publika laddstationer vid en stormarknad och ger förslag på laddstationer som kan användas. 19 Semisnabbladdare med dubbla uttag och en effekt på 22 kW placeras tillsammans med fyra snabbladdare med dubbla uttag och 50 kW effekt i en parkering som tillhör Bäckebols köpcentrum som ligger på Hisingen i Göteborg. Anläggningen dimensioneras för både den maximala effekten (alternativ 1) som beräknas till 1236 kW och även för en reducerad effekt med hjälp av lastbalansering (alternativ 2) som sammanlagras till 741 kW. Lastbalansering används för olika anledningar men främst för att skydda systemet från överbelastning och minimera kostnader för nätanslutning genom att minska på säkringsbehovet. Högspänning samt lågspänningskablar av PEX isolering och aluminium ledare, dimensioneras med tillhörande säkringar och kontrolleras med hänsyn till belastningsförmåga och utlösningsvillkoret utifrån lämpliga standarder. En 4x50 mm² kabel valts till semisnabbladdarna och avsäkras med en 63 A säkring. Matning av snabbladdstationer genomförs med en 4x95 mm² och säkras med en 125 A. Nätstationen placeras så nära laddstationer så möjligt för att undvika höga kostnader vid schaktning och kabelförläggning. Kostnaden för investeringen redovisas för båda alternativen och omfattar både laddstationerna och elnätet. Alternativ 1 har en total investeringskostnad på 3,mkr och en återbetalningstid på 6,6 år. För alternativ 2 med en total grundinvestering på 2,3 mkr blir återbetalningstiden 5 år. Kostnaderna redovisas med hänsyn till investeringsstödet från Naturvårdsverket som begränsas till 15000 kr/uttag. Intäkterna kan variera beroende på antal besökare medan kostnaderna kan omfatta andra tjänster såsom debitering och underhåll. Undersökningen bygger på olika antaganden och enligt författarna så bör dimensioneringen utföras med lastbalansering för att minska på kostnader för investeringen samt för att skydda anläggningen mot överlast. En lönsam och effektiv laddlösning för kunderna kräver en övergripande analys av kundflödet i köpcentrumet samt en utvärdering av olika leverantörer som finns på marknaden. / To achieve the climate goal and reduce carbon dioxide emissions, electrification of transport and sales of rechargeable vehicles has increased rapidly in recent years. To meet the development, an available charging infrastructure must be prepared. The report examines the principles for installing public charging stations at a supermarket and provides suggestions for charging stations that can be used. 19 Semi-fast chargers with double sockets and an output of 22 kW are placed together with four quick chargers with double sockets and 50 kW power in a car park belonging to the Bäckebol’s shopping center on Hisingen in Gothenburg. The installation is dimensioned for both the maximum power (alternative 1) which is calculated at 1236 kW and also for a reduced power with the help of load balancing (alternative 2) which is combined to 741 kW. Load balancing is used for various reasons but mainly to protect the system from congestion and minimize costs for network connection by reducing the need for security. High and low voltage cables made of PEX insulation and aluminum conductor, dimensioned with associated fuses, and checked with regards to load capacity and tripping condition based on suitable standards. The power station is placed as close to charging stations as possible to avoid high costs during excavation and cable laying. The station contains a transformer whose size varies depending on the power it needs to be dimensioned for. The cost of the investment is presented for both alternatives and includes both the charging stations and the electricity grid. Alternative 1 has a total investment cost of SEK 3 million and a repayment period of 6.6 years. For alternative 2 with a total basic investment of SEK 2.3 million, the repayment period will be 5 years. The costs are reported with regards to the investment support from the Swedish Environmental Protection Agency, which is limited to SEK 15,000/Charging point. Revenue may vary depending on the number of visitors while costs may include other services such as billing and maintenance. The study is based on various assumptions and according to the authors, the project should be performed with load balancing to reduce costs for the investment and to protect the plant against overload. A profitable and efficient charging solution for customers requires an overall analysis of the customer flow in the shopping center as well as an evaluation of various suppliers inthe market

Koldioxidavskiljning och lagring (CCS) har lyfts fram som ett verktyg för att hejda klimatförändringarna. I detta arbete har det undersökts om CCS är nödvändigt för att uppnå klimatmålen på global, europeisk och svensk nivå. I uppsatsen, som är en litteraturstudie, har det även undersökts vilka möjligheter och risker som finns med att använda CCS och vilka förutsättningar som krävs för att CCS ska användas. Resultaten är att CCS är enligt en majoritet av forskningen nödvändigt för att uppnå tvågradersmålet och det anses även behövas för att EU:s klimatmål ska uppnås. Cirka 10 miljoner ton av de årliga svenska utsläppen runt år 2050 kan behöva lagras om Sverige ska vara klimatneutralt år 2050. Det finns tillräckliga geologiska kapacitet för koldioxidlagring i världen i helhet, Europa och Sverige. En intressant möjlighet med CCS är att ta ned koldioxid från atmosfären genom att lagra koldioxid från bioenergi. Avgörande för utvecklingen av CCS är att det finns ett pris på koldioxidutsläpp som gör det dyrare att släppa ut koldioxid än att lagra den. Det är sannolikt att 99 procent av den lagrade koldioxiden är kvar inom 1000 år. Fossilenergi med CCS är ur klimatsynpunkt betydligt bättre än fossilenergi utan CCS. Men CCS gör inte fossilenergi till ett problemfritt energislag. En nackdel är att CCS leder till mer kolbrytning. En slutsats är att mycket ändå talar för att riskerna med att inte använda CCS för att bekämpa den globala uppvärmningen är större än riskerna med CCS. / Carbon capture and storage (CCS) has been discussed as a possible tool to mitigate climate change. This study is investigating whether CCS is necessary to achieve climate goals at the global, European and Swedish levels. This study, which is a literature-review, has also looked into the possibilities, opportunities and risks linked to the use of CCS. The result is that CCS, according to the majority of the research, is necessary to achieve the “two degree target” and is also needed for achieving EU's climate goals.  By year 2050 Sweden may need to store approximately 10 million tons of emissions annually in order to become climate neutral. There is sufficient geological capacity for carbon storage in the world, where Europe and Sweden have the capacity to store their own emissions. An interesting possibility of CCS is to reduce carbon dioxide from the atmosphere by storing carbon from biomass. Crucial to the development of CCS is the need for a price on carbon dioxide that makes it more expensive to emit carbon dioxide than to store it. It is likely that 99 percent of the stored carbon dioxide is retained for at least 1000 years. Fossil fuels with CCS are from a climate point of view, considerably better than fossil energy without CCS. But CCS does not make fossil energy problem-free. It leads to more coal mining. A conclusion is that the risks of not using CCS to combat global warming are greater than the risks of using CCS.

In January 2018, Sweden’s new Climate Act and long-term climate goal entered into force. The goal states that, by 2045, Sweden will reach net-zero emissions of greenhouse gases. The goal is ambitious and requires powerful climate change mitigations in a variety of sectors, which can lead to both positive synergies and negative tradeoffs with the 16 existing Environmental Quality Objectives. Examining and analyzing such interactions can accelerate the achievement of the goals and reduce the risk of unwanted complications.  The purpose of this study is to assess the central measures of achieving the climate goal, and to evaluate and clarify possible synergies and tradeoffs between the climate goal and Sweden’s Environmental Objectives. The applied methods include literature studies, expert assessments, Causal Loop Diagrams and a comparative analysis method, and a total of 160 interactions between the climate goal and the Environmental Objectives have been examined.  37% of the interactions show positive synergies, and 47% show no significant impact between the climate goal and the Environmental Objectives. Only 16% of the interactions are estimated to lead to possible negative tradeoffs. In many cases, type of used technology and the location of the measures play a decisive role; with careful planning and precautionary principles, synergies can be supported and tradeoffs avoided. / I samband med att den nya klimatlagen trädde i kraft i januari 2018 fick Sverige ett nytt långsiktigt klimatmål, som fastställer att Sverige senast år 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Målet är ambitiöst och kräver kraftfulla klimatförbättrande åtgärder inom en rad olika sektorer, något som kan leda både till positiva synergieffekter och negativa målkonflikter med de 16 befintliga miljökvalitetsmålen. Att undersöka och analysera dessa interaktioner kan påskynda måluppfyllelsen och minska risken för fallgropar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka klimatförbättrande åtgärder som är betydande för att nå klimatmålet, samt att kartlägga och tydliggöra potentiella synergier och konflikter mellan klimatmålet och de nationella miljökvalitetsmålen. Litteraturstudier, expertutlåtanden, analyser av orsakssamband samt en komparativ analysmetod har tillämpats, och totalt 160 interaktioner mellan klimatmålet och miljökvalitetsmålen har analyserats. 37% respektive 47% av interaktionerna visar positiva synergier eller ingen tydlig påverkan mellan klimatmålet och miljökvalitetsmålen, och endast 16% av interaktionerna bedöms leda till potentiella negativa målkonflikter. För flera av åtgärderna spelar teknik och placering en avgörande roll för de slutliga synergierna och målkonflikterna. Med noggrann planering och vidtagen försiktighetsprincip kan synergierna stärkas och potentiella målkonflikter undvikas.

This essay describes an investigation done with reason of the imminent threat of the global climate changes and targets the swedish education of the arts in 2022. The purpose of the investigation is to clarify how some of the swedish art schools looks upon and manages environmental and sustainability related issues in their organizations. It validates the results from the perspective of the 2030 Agenda for sustainable development and identifies essential differences in the enviromental and sustainability work of the art schools. Initially, this essay briefly depicts the environmentally related goals of Agenda 2030 and the influence of the Swedish environmental law on the environmental and sustainability work of the art schools.Furthermore follows presentations of the national collaboration Klimatramverket and the art schools present environmental and sustainability work. The essay also contains an interpretation of the environmentally relevant parts of 2030:s Agendas goals for sustainable development and its meaning for art education. The result is then used as reference material towards the art schools environmental and sustainable work. The essay ends in a series of proposed political actions to boost equivalence, resolution and efficiency in the environmental and sustainability reformation of the Swedish art education and also presents topics for related future scientific studies.

Kostnadsproblem, tidsproblem och bristen på engagemang är ofta vanliga problem som identifieras på byggarbetsplatser. Men vad som oftast inte definieras som ett problem är klimatpåverkan från byggarbetsplatserna. Effektiviteten och industrialisering ökar men dessa åtgärder minskar inte klimatpåverkan utan skapar ofta ökade utsläpp. Under 2019 stod bygg och fastighetssektorn för 21 % av Sveriges totala utsläpp, cirka 20 % av dessa utsläpp kommer från byggproduktionen och transporter även kallat modul A4 och A5. Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna till att minska byggarbetsplatsens klimatpåverkan och målet är att tillgodose byggbranschen med en arbetsstrategi för en omställning till en mer klimatneutral byggproduktion. Examensarbetets syfte och mål är att svara på tre forskningsfrågor: Hur arbetar byggentreprenörer årligen för att sänka klimatavtrycket under byggskedet inom husbyggande? Hur kan byggentreprenörer förbättra sitt arbete för att minska klimatpåverkan och nå gränsvärdena 2027, 2035 och 2043? Vilka arbetsstrategier kring byggarbetsplatsen arbetar byggentreprenörer med och vilka strategier kan förbättras?  Arbetet har aktivt avgränsat sig från övergripande kostnader, inom implementering och investeringar. Jag har också valt att enbart undersöka A4 och A5 inom produktion av byggnader. I litteraturstudien undersöktes möjliga lösningar till klimatreducerande åtgärder för byggproduktionen, under studiens gång hittades resultat som bland annat: lågenergibodar, Altiflex & vädertält, energioptimering, drivmedel, avfall och återbruk av material. Två studier från Sverige och Norge granskades, i dessa två projekt byggdes flerbostadshus med hjälp av klimatreducerande åtgärder vilket i efterhand analyserades. Resultatdelen beskriver respondenternas åsikter och diskussioner. Resultatet är uppdelat i frågeställningar inom ämnena: bodetablering, logistik & transport, avfallshantering och framtida klimatarbeten. Frågorna inom dessa ämnen diskuterades utifrån respondenternas kunskap, arbetsområden och utifrån vilken del i processen de tillhör. Fullständiga intervjumaterialet finns att tillgå i bilaga ett till fem. Efter litteraturstudien och genomförda intervjuer jämfördes resultaten från de båda aktiviteterna, jämförelsen resulterade i en arbetsstrategi som är uppdelad utefter tre regioner i Sverige. Regionerna speglar klimat, distans mellan bebyggelse och kupering av landskapet och är indelat efter: Norrland, Svealand och Götaland. Genom implementering av den presenterade arbetsstrategin förväntas resultatet minska transport, förbättra bodetableringar, ge bättre temporära skydd av byggnader och material under byggtiden, utöka avfallshantering och öka användningen av grön energi. Nyckelord: Klimatreducerande åtgärder, arbetsstrategi, fossilfri byggarbetsplats, fossilfri bygglogistik, klimatsmarta lösningar. / Cost issues, time issues and lack of commitment are often common problems related to construction sites. What is usually not defined as a problem related to construction sites is the climate impact. The efficiency and industrialization are increasing at the construction sites but these parts do not reduce the climate impact but increase it instead.  In 2019 the construction and real estate sector accounted for 21 % of the total emissions in Sweden, approximately 20 % of these emissions comes from production and transport in the construction industry. The purpose of this study is to investigate the possibility to reduce the climate impact from the construction sites and the goal is to create a working strategy for the construction industry as a transition to climate-smart construction. The purpose and goals are targeted in three research questions: How do the construction company work annually with reducing their climate footprint in building projects? How can construction companies improve their work to reduce their climate footprint to reach the Swedish climate goals 2027, 2035, and 2043? What work strategies do the constructions company use now and what strategies can be improved? The result has been separated from overall costs, within implementation and investment costs. The study has also chosen to narrow down the work to just A4 and A5 in buildings to reduce the width of the study.  In the literature study, climate reducing measures are presented, these measures apply to construction sites and are replacements for already existing technology. The measures that are presented are: low-energy sheds, Altiflex & weather tents, energy optimization, fossil-free fuel, waste, and material reuse. The literature study also presents two studies caried out on a Swedish and a Norwegian construction site.  The result section of the report describes the respondents’ opinions, answers, and discussions. The result is divided into issues within the subjects: construction shed settlement, logistics & transport, waste management and future  climate work. The questions within these topics where discussed based on the respondent’s knowledge, work areas and based on which part of the process they belong to. The complete interview material can be found in appendices one to five.  After the literature study and the conducted interviews, the results from the two activities were compared, the comparison resulted in a work strategy divided into three regions. The regions were divided into the north part, the middle part, and the south part of Sweden. The regions reflect the climate, distance between urban areas, and the landscape. The expected results of implementing the work strategy are reduced transport, better housing establishments, better temporary protection to the building & material during the construction time, increased waste management and usage of green energy.

Global uppvärmning och klimatförändringar har enat världens länder och det arbetas hårt för att den globala temperaturökningen ska hållas under 2 °C. I EU har man satt som mål att vara klimatneutrala senast 2050 och i Sverige satte man ett ambitiöst mål på att uppnå nettonollutsläpp redan till 2045. I och med det satte även bygg- och anläggningsbranschen som mål att vara klimatneutrala till år 2045. För att nå målet måste alla aktörer i branschen ta sitt ansvar och hitta nya mer miljövänliga alternativ och lösningar. Syftet med denna studie var att sammanställa totala mängder och utsläppta koldioxidekvivalent för tio nyckelprodukter och material använda i tillbyggnaden i projektet Nya Krav Himmerfjärdsverket som utfördes av Veidekke Entreprenad AB. Dessutom att identifiera möjliga miljövänligare alternativ till dessa produkter för att till sist undersöka möjligheten av poängtagning i hållbarhetscertifieringen CEEQUAL i avsnitt 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 samt 7.3.2. Mängddata samlades in från upphandlade avtal, aktuella protokoll samt projektets samordningsmodell. GWP-data som användes som underlag för produkternas utsläpp insamlades från produktspecifika EPD:er. Resultaten fastslog att de produkter som var kopplade till störst utsläpp i projektet var betong, Multicem, betongpålar, armeringsjärn och prefabricerade betongelement. Det konstaterades att utsläppen kopplade till betong kunde minskas med upp till 26,7% genom användning av betong med iblandad flygaska. Utförda utsläppsbesparing i projektet beräknades till 2399 ton CO2e och möjliga utsläppsbesparingar för projektet beräknades till 750 ton CO2e. Jämfört med baseline-utsläpp uppnåddes en reducering på 32%. Totalt uppskattades poängtagning för CEEQUAL i avsnitten 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 samt 7.3.2 till mellan 66–125 poäng. Slutsatser som drogs ur studien var vikten av att redan från starten av bygg- och anläggningsprojekt börja tänka på miljö- och hållbarhetsfrågor och däribland produkt- och materialval. / Global warming and climate change have united the world. There is ongoing hard work to keep global temperature rise below 2 ° C. In the EU, the goal has been to be climate neutral by 2050 and, in Sweden, an ambitious goal has been set to achieve net-zero emissions by 2045. Because of this, the construction industry has also set a goal of being climate neutral by 2045. To achieve the goal all players in the industry must take their responsibility and find new, more environmentally friendly alternatives and solutions. The purpose of this study was to compile total amounts and emitted carbon dioxide equivalent for ten key products and materials used in the new extension of the Nya Krav Himmerfjärdsverket project carried out by Veidekke Entreprenad AB. Also, to identify more environmentally friendly alternatives to these products. Finally, the study investigated the possibility of scoring in sustainability certification CEEQUAL in sections 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 and 7.3.2. Quantity data was collected from procured agreements, current protocols, and the project's coordination model. GWP data was used as the basis for product emissions and were collected from product-specific EPDs.The results stated that the products that were linked to the largest emissions in the project were concrete, Multicem, concrete piles, rebar, and prefabricated concrete elements. It was found that emissions linked to concrete could be reduced by up to 26.7% using concrete with fly ash. Emissions savings that had been made in the project were estimated at 2399 tonnes of CO2e and possible emission savings for the project were estimated at 750 tonnes of CO2e. Compared to the baseline emissions, a total reduction of 32% was achieved. In total, scoring for CEEQUAL in sections 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 and 7.3.2 was estimated at between 66–125 points. Conclusions drawn from the study were the importance of starting to think about environmental and sustainability issues, including product and material choices, right from the start of construction and infrastructure projects.

För att driva på utvecklingen mot energieffektivare byggnader sattes målet från EU att alla byggnader som uppförs efter den 1 januari 2021 ska vara klassade som nära-nollenergi hus. Följden av denna målsättning förväntas komma som skärpta energikrav 2020 och byggföretagen som projekterar byggnaderna står nu inför en förändring. Studien görs på uppdrag av Sweco Architects AB i Umeå med syftet att ta reda på vilka effekter kommande kravändringar har på ett av deras projekterade flerbostadshus. Vidare är syftet att ge en bredare syn på vilka effekter energikraven som presenteras 2020 har för projektering av flerbostadshus i Umeå. Målet med rapporten är att ta fram ett primärenergital beräknat med hänsyn till de kommande ändringarna, samt att undersöka hur mycket ett flerbostadshus primärenergital påverkas av de kommande energikraven. Ytterligare är målet att kunna se hur primärenergitalet påverkas utifrån de kommande ändringarna angående källor för byggnadens värmeproduktion. En referensbyggnad beräknas i energiberäkningsprogrammet BV2 för att sedan kunna jämföra byggnadens energianvändning och genomsnittliga värmegenomgångskoefficient med de gällande samt kommande kraven för NNE-byggnader. Studier görs därefter för att se hur primärenergitalet påverkas av de ändringar som presenteras 2020. Efter beräkning i BV2 fastställdes flerbostadshusets primärenergital till 71,7 kWh/m2 och år samt ett medelvärde på värmegenomgångskoefficienten till 0,288 W/m2K. Dessa klarar och uppfyller de gällande såväl som de kommande kraven. Referensbyggnaden står sig således bra mot de NNE-kraven som träder i kraft 2020. Flera simuleringar på ett flerbostadshus med ett primärenergital på 85 kWh/m2 och år beräknades utifrån kommande värden på primärenergifaktor och geografisk justeringsfaktor och i samtliga fall minskade primärenergitalet med ungefär 12 %. Eftersom att det kommande kravet samtidigt skärps med ungefär 9 % kunde slutsatsen dras att om ett flerbostadshus i Umeå med fjärrvärme som primärkälla, uppfyller dagens krav kommer de även att uppfylla det kommande. Kraven kommer dock att slå hårdare mot byggnader som får sin uppvärmning från biobränslen, gas och olja, men hårdast kommer kraven bli för eluppvärmda hus. / In order to steer development towards more energy efficient buildings, the EU parliament have ruled that all buildings produced after the 1st of January 2021 should be classified as near-zero energy houses. This objective is expected to come as stricter energy performance requirements in 2020, and the companies that design the buildings are now facing a change. This study has been made on behalf of Sweco Architects AB in Umeå with the purpose to evaluate what the effects of the EU directive has on one of their designed multi-family houses. Furthermore, the purpose is to give a broader view on what effects the coming energy performance regulations have on other multi-family houses in Umeå. The aim of the report is to obtain a primary energy number, calculated with regard to the forthcoming changes, as well as to study how much a multi-family house’s primary energy number is affected by the forthcoming energy requirements. Furthermore, the aim is to investigate how the primary energy number is affected by the regulations regarding sources heat production of buildings. A reference building is calculated in the energy calculating software BV2 in order to compare energy use and average heat transfer coefficient to the current as well as the future energy performance requirements for near-zero energy houses. After that, studies are made to see how the primary energy number is affected by the changes taking effect 2020. After calculations in BV2 , a primary energy number of 71.7 kWh/m2 per year was established along with an average heat transfer coefficient of 0.288 W/m2K. These pass and fulfill the current as well as the forthcoming requirement levels, and therefore the reference building is well put-up against the regulations that take effect in 2020. Several simulations of a multi-family house with a primary energy number of 85 kWh/m2 per year were calculated on the basis of future values for primary energy factor and geographical adjustment factor. In all cases the primary energy number decreased with about 12 %. As the forthcoming requirement level reduces with about 9 %, it could be concluded that if a multi-family house in Umeå with central heating fulfills the current regulations, it will fulfill the forthcoming ones as well. However, the regulations will be tougher for electricity-heated buildings followed by buildings that obtain their heating from biofuels, gas or oil.

Det här examensarbetet utförs på Vinnergi AB i Borås och är ett avslutande arbete för energiingenjörsprogrammet med inriktning elkraft vid Högskolan i Borås. En av de avgörande lösningarna för att uppnå de klimatmål Sverige har satt upp är omställningen från bensin- och dieseldrivna fordon till eldrivna fordon. Redan idag har laddinfrastruktur börjat breda ut sig över Sverige och ett faktum är att det kommer öka. Detta medför dock utmaningar för nätägare runt om i landet för att kunna hålla en hög tillförlitlighet för leverans av el och samtidigt behålla ett kvalitativt kraftnät då framtidens elförsörjning kommer förändras. Ett steg i riktningen mot ett smartare elnät är regeringens beslut om nya funktionskrav för elmätare. Elmarknadsinspektionen fick 2018 i uppdrag att undersöka detta och en följd av beslutet är att drygt fem miljoner mätare ska ersättas i Sverige före 1 januari 2025. Rapporten uppdelad i två olika huvudområden. Det första huvudområdet fokuserar på kommunikation mellan olika aktörer samt privatpersoner. Område nummer två är en undersökning av snabbladdningsmöjligheterna för olika scenarion. Resultatet av rapporten beskriver de roller dem tre olika laddtyperna kommer att spela i framtiden. / This report is in a collaboration with Vinnergi AB and is a finalizing report of degree of bachelor in Energy Engineering – specialization in Electric Power Engineering at the University of Borås. One of the conclusive solutions to achieve the climate goals Sweden has set is the conversion from vehicles with internal combustion engines to electrical vehicles. At this present time the charging infrastructure for electric cars are well spread over Sweden and a fact is that it will increase. This will bring challenges for grid owners all over the country to be able to keep a secure supply of electricity and at the same time ensure a strong grid that will stand a future with more renewable energy. In a step towards smarter grids the Swedish government has decided to implement smart electricity meters. In 2018 the Swedish Energy Markets Inspectorate was assigned to investigate the future value of the smart meters and the result of the report was for all the electricity meters to be changed into smart ones before January 1, 2025. This report is divided into two main areas. The first area focuses on the communication between different participants on the market and with individual costumers. The second area3this report covers is a description of where different types of charging could play a role of importance in the future.

Rapporten gick igenom Sveriges miljö- och klimatmål berörande skogensbiologiska mångfald samt klimatnytta och undersökte hur väl de fungeradeihop, tillsammans med detta gjordes intervjuer med individer i skogssektornsamt en kunskapsöversikt av tidigare forskning. Resultaten analyserades medforskningen och visade att målens behövda åtgärder till stor del gick emotvarandra. Det ansågs därför att ny målsättning och planering för hur dessabehövde genomföras för att säkerställa att dem hålls.