Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka arbetsstrategier som stödjer villkoren för att främja lärandet mot motion. Ett delsyfte är att urskilja likheter samt skillnader inom friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt för att synliggöra vilka av dessa som visar sig ge bäst förutsättningar för motion. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier och begrepp som Social cognitive theory (SCT), den proximala utvecklingszonen, autonomt stöd, Habermans kommunikationsteori och lärande. Metod: Studien utgår från en Hermeneutisk forskningsansats som baseras på en kvalitativ metod där intervjuer har förekommit. Fem intervjuer genomfördes, varav fyra via e-post och ett via personligt möte. Resultat: Resultatet belyser att det förekommer likheter samt skillnader inom samtliga friskvårdsverksamheters strategiska arbetssätt. Ett samspel mellan arbetsstrategier är även en aspekt som lyfts fram. Att anpassa arbetet efter individen är en viktig aspekt som samtliga friskvårdsverksamheter belyser. Slutsats: Den slutsats som dras utifrån studien är att arbetsstrategier bör samverka mellan varandra för att ge bäst villkor för lärande mot motion. Villkoren främjas utifrån att friskvårdsverksamheter tillämpar ett samspel mellan flera strategier i sitt arbetssätt. Det går alltså inte att urskilja vilka strategiska arbetssätt som är mest främjande. Genom att anpassa arbetsstrategier efter individ möjliggör att villkor för lärande väcker engagemang och motivation till att vilja motionera. Detta utifrån tillgång av motionsformer, en inlärningscentrerad miljö utifrån rådgivning, kompetens samt mål utifrån målsättning samt en utvecklande process av uppföljning. En viktig aspekt är även att uppdatera samt utveckla verksamheters strategiska arbetssätt i syfte till att främja villkoren mot motion.

Diakoner i sitt ämbete är kallade till att arbeta utifrån en kristen kontext med att stödja utsatta människor utifrån ett diakonalt förhållningssätt som ett komplement till välfärdssystemet. Att få ta del av och bära människors socialt utsatta livsberättelser och problem kan bli psykiskt känslomässigt belastande. För att diakoner ska kunna förhålla sig till spänningen mellan yrkesroll och ett autentiskt själv i arbetet som de på många sätt identifierar sig med använder de sig av olika profana återhämtningsstrategier, även tron på Gud används som ett aktivt redskap för att arbetet ska kännas hanterligt. Med avstamp i Erving Goffmans teorier om ramar, fasad och team samt kompletterande känslobegrepp av Arlie Russel Hochschild och Emma Engdahls teori om autencitet undersöker studien hur diakoner hanterar det själavårdande arbetets utmaningar och vad deras tro har för betydelse i deras arbete som människors medvandrare i ett samhälle där nöden upplevs som stor. Studien närmar sig fenomenet genom sex kvalitativa intervjuer med församlingsdiakoner anställda i Stockholms stift. Studien visar att det finns många olika faktorer som gör att de orkar arbeta vidare och känner balans i förhållande till sitt arbete. Arbetskollegor och handledning kan hjälpa dem att sätta gränser i sitt arbete. Att bli bekräftade och få utlopp för sin kallelse är av betydelse för att känna ork att arbeta vidare. I deras tro på Gud fungerar bönen som ett redskap för avlastning och sinnesro.

Kostnadsproblem, tidsproblem och bristen på engagemang är ofta vanliga problem som identifieras på byggarbetsplatser. Men vad som oftast inte definieras som ett problem är klimatpåverkan från byggarbetsplatserna. Effektiviteten och industrialisering ökar men dessa åtgärder minskar inte klimatpåverkan utan skapar ofta ökade utsläpp. Under 2019 stod bygg och fastighetssektorn för 21 % av Sveriges totala utsläpp, cirka 20 % av dessa utsläpp kommer från byggproduktionen och transporter även kallat modul A4 och A5. Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna till att minska byggarbetsplatsens klimatpåverkan och målet är att tillgodose byggbranschen med en arbetsstrategi för en omställning till en mer klimatneutral byggproduktion. Examensarbetets syfte och mål är att svara på tre forskningsfrågor: Hur arbetar byggentreprenörer årligen för att sänka klimatavtrycket under byggskedet inom husbyggande? Hur kan byggentreprenörer förbättra sitt arbete för att minska klimatpåverkan och nå gränsvärdena 2027, 2035 och 2043? Vilka arbetsstrategier kring byggarbetsplatsen arbetar byggentreprenörer med och vilka strategier kan förbättras?  Arbetet har aktivt avgränsat sig från övergripande kostnader, inom implementering och investeringar. Jag har också valt att enbart undersöka A4 och A5 inom produktion av byggnader. I litteraturstudien undersöktes möjliga lösningar till klimatreducerande åtgärder för byggproduktionen, under studiens gång hittades resultat som bland annat: lågenergibodar, Altiflex & vädertält, energioptimering, drivmedel, avfall och återbruk av material. Två studier från Sverige och Norge granskades, i dessa två projekt byggdes flerbostadshus med hjälp av klimatreducerande åtgärder vilket i efterhand analyserades. Resultatdelen beskriver respondenternas åsikter och diskussioner. Resultatet är uppdelat i frågeställningar inom ämnena: bodetablering, logistik & transport, avfallshantering och framtida klimatarbeten. Frågorna inom dessa ämnen diskuterades utifrån respondenternas kunskap, arbetsområden och utifrån vilken del i processen de tillhör. Fullständiga intervjumaterialet finns att tillgå i bilaga ett till fem. Efter litteraturstudien och genomförda intervjuer jämfördes resultaten från de båda aktiviteterna, jämförelsen resulterade i en arbetsstrategi som är uppdelad utefter tre regioner i Sverige. Regionerna speglar klimat, distans mellan bebyggelse och kupering av landskapet och är indelat efter: Norrland, Svealand och Götaland. Genom implementering av den presenterade arbetsstrategin förväntas resultatet minska transport, förbättra bodetableringar, ge bättre temporära skydd av byggnader och material under byggtiden, utöka avfallshantering och öka användningen av grön energi. Nyckelord: Klimatreducerande åtgärder, arbetsstrategi, fossilfri byggarbetsplats, fossilfri bygglogistik, klimatsmarta lösningar. / Cost issues, time issues and lack of commitment are often common problems related to construction sites. What is usually not defined as a problem related to construction sites is the climate impact. The efficiency and industrialization are increasing at the construction sites but these parts do not reduce the climate impact but increase it instead.  In 2019 the construction and real estate sector accounted for 21 % of the total emissions in Sweden, approximately 20 % of these emissions comes from production and transport in the construction industry. The purpose of this study is to investigate the possibility to reduce the climate impact from the construction sites and the goal is to create a working strategy for the construction industry as a transition to climate-smart construction. The purpose and goals are targeted in three research questions: How do the construction company work annually with reducing their climate footprint in building projects? How can construction companies improve their work to reduce their climate footprint to reach the Swedish climate goals 2027, 2035, and 2043? What work strategies do the constructions company use now and what strategies can be improved? The result has been separated from overall costs, within implementation and investment costs. The study has also chosen to narrow down the work to just A4 and A5 in buildings to reduce the width of the study.  In the literature study, climate reducing measures are presented, these measures apply to construction sites and are replacements for already existing technology. The measures that are presented are: low-energy sheds, Altiflex & weather tents, energy optimization, fossil-free fuel, waste, and material reuse. The literature study also presents two studies caried out on a Swedish and a Norwegian construction site.  The result section of the report describes the respondents’ opinions, answers, and discussions. The result is divided into issues within the subjects: construction shed settlement, logistics & transport, waste management and future  climate work. The questions within these topics where discussed based on the respondent’s knowledge, work areas and based on which part of the process they belong to. The complete interview material can be found in appendices one to five.  After the literature study and the conducted interviews, the results from the two activities were compared, the comparison resulted in a work strategy divided into three regions. The regions were divided into the north part, the middle part, and the south part of Sweden. The regions reflect the climate, distance between urban areas, and the landscape. The expected results of implementing the work strategy are reduced transport, better housing establishments, better temporary protection to the building & material during the construction time, increased waste management and usage of green energy.

Forskning visar att arbetssituationen har försämrats betydligt under de senaste åren för socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar i Sverige. Den negativa utvecklingen beror på att högre krav ställs på socialsekreterarna idag samtidigt som det sker en decentralisering av organisationen, vilket har lett till en mer pressad arbetssituation och en hög personalomsättning inom socialtjänsten.Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med tvångsomhändertagande av barn och unga, upplever sin arbetssituation i tvångsomhändertagningsprocessen. Studien syftar även till att undersöka hur socialsekreterarna hanterar rollen som tvångsvårdsutövare.Studien är baserad på sex kvalitativa intervjuer, vilka utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten för studien visar att socialsekreterarna är tvungna att finna personliga strategier för att kunna hantera den påfrestande arbetssituationen samtidigt som de anser sig ha ansvaret att framföra barnperspektivet i samhället.Studiens slutsatser synliggör att socialsekreterarna upplever sig själva som ”Barnens väktare” samtidigt som de befinner sig i en ständig process för att finna fungerande strategier som underlättar arbetssituationen.