The Swedish government set a climate goal until the year 2045, to not produce any greenhouse gases until 2045. This study is based on the problems surrounding the climate impact from the construction and real estate sector in Sweden. The construction company Skanska has made a major contribution with the recently new project Juvelen, which today is Sweden's most sustainable building. The demand for constructing buildings with lesser environmental impacts is increasing and constructions as Juvelen may be an important factor to achieve climate goals. Purpose: This study was done to determine the carbon dioxide emissions during the construction phase of Juvelen, which includes the production phase and transports to the construction site, as well as the operational phase. Method: This study is based on a literature study, case study, and a reference object. During the case study, interviews were conducted with various people who have participated in the production of Juvelen. The carbon dioxide calculations consisted of EPD reports obtained from Strängbetong and VSAB. The carbon dioxide calculations for the operational phase were performed through different scenarios with three different scenarios types of energy. Results: The result for Juvelen's carbon dioxide emissions during the construction phase, based on the quantitative data that had obtained from Strängbetong and VSAB, was approximately 3,568 tonnes of CO2e. Renewable High had an emission of 96,472.61 kg CO2e during the 50-year analysis period. Renewable Medium received a sum of 2,519,339.7 kg CO2e and Renewable Low 11,961,913.29 kg CO2e. The 100-year analysis period for the operational phase showed the double value of the 50-year analysis period. Based on the current study and an interview with Ambjörn Gille, it appears that Skanska is making efforts to achieve climate goals by 2045. Conclusions: The conclusion that the work came to was that to achieve the climate goal of net-zero emissions, its necessary that the entire construction and real estate sector needs to adapt, apply new and innovative technology. The differences that emerged from the comparison of the production, operating phase for Juvelen were the choice of material, construction process, and method for construction of Juvelen and the choice of energy scenario.

Industries have faced challenges trying to lower carbon emissions and reach climate goals solely with energy efficiency and renewable energy sources but there are still some emissions that will not be mitigated by this. The purpose of this work has been to evaluate bio-energy with carbon capture and storage with co-combustion in a current study as a way to breach the gap and achieve net zero emissions on AstraZenecas production site Snäckviken. A carbon audit based on GHG Protocol has been performed to evaluate the total emissions at the site. Energy calculations were performed based on the possibilities of co-combustion with waste solvent and biofuel to produce process steam. With the flue gas characteristics for the combustion, calculations for a post combustion carbon capture plant using MEA solvent was made. An economic evaluation has been performed based on a reference plant and carbon captured for the current study. The results showed that the carbon capture lowered the emissions for the production site from 1 020 tons CO2 per year to - 2 400 tons CO2 at a cost of 1 360 SEK/tons CO2. The CO2 avoidance cost was high compared to other studies due to lower capacity. However, great savings could be m ade from handling the waste solvent on site instead of paying for the destruction of the waste. Therefore, a carbon capture plant could still be feasible for the current study.

In response to the ever-intensifying urgency for environmental preservation, the imperative for sectors with substantial carbon footprints to adapt and drive the transition to a low carbon economy is apparent. Sustainability transitions, signifying systemic changes towards sustainable socio-technical systems, emerge as critical in this context, especially within the banking sector. This industry, anchored by its pervasive Information Technology (IT) infrastructure, stands as a key actor in the paradigm shift towards global sustainability. This study investigates the implications of the global transition towards net-zero emissions by 2050 for the IT strategy of banks. This transition necessitates significant changes in the banking sector’s practices, with a particular focus on reducing energy consumption and promoting sustainable operations. The paper presents an in-depth investigation of the factors that banks need to address when adapting their IT strategy to align with these imminent changes. The research methodology followed a qualitative research design, with semi-structured interviews conducted among banking sector practitioners serving as the primary data collection method. Additionally, the study applied the Technological-Organizational-Environmental (TOE) framework to analyze the adoption of sustainable practices in the banking sector. This framework allowed for a comprehensive understanding of the multifaceted nature of the transition towards net-zero emissions, considering the intertwined aspects of technology, organization, and environment. The findings of this research reveal significant insights into the key drivers and strategies required for banks as they make decisions about their IT strategies, particularly in response to the transition towards net-zero emissions. The urgency of environmental sustainability and its integration into strategic planning have emerged as primary drivers, leading to the adoption of Green IT for balancing operational efficiency with environmental responsibility. This strategy has influenced banks’ responses and adaptation by prompting introspective resource management, integrating sustainability into organizational culture, and shaping an environmentally conscious workforce. In conclusion, despite facing various complexities, banks are demonstrating resilience and adaptability in their transition towards sustainability, indicating a future of continuous innovation and transformative practices firmly rooted in sustainability. The findings from this research significantly contribute to the existing body of knowledge, offering deeper insights into the interplay between banking practices and the urgent transition towards net-zero emissions. Future research could further enrich this understanding byassessing the effectiveness of banks’ sustainability initiatives, their achievements against set sustainability targets, and the evolving role of Green IT in driving sustainable banking. / Det växande behovet av miljömässig hållbarhet markerar tydligt nödvändigheten för sektorer med storakoldioxidavtryck att anpassa sig och driva övergången till en ekonomi med minskade koldioxidutsläpp. Övergången till hållbarhet, som innebär systematiska förändringar mot hållbara socio-tekniska system, framstår som avgörande i detta sammanhang, särskilt inom banksektorn. Denna bransch, förankrad av sin omfattande IT-infrastruktur, är en viktig aktör i det paradigmskifte som leder mot global hållbarhet. Denna studie undersöker vad den globala övergången mot nettonollutsläpp fram till 2050 innebär för bankernas IT-strategier. Denna övergång kräver omfattande anpassningar inom banksektorn, med särskild inriktning på att minska energiförbrukningen och främja hållbara verksamhetsmetoder. Rapporten presenterar en djupgående undersökning av de faktorer som banker behöver ta hänsyn till när de anpassar sin IT-strategi för att möta dessa förestående förändringar. Studiemetoden följde en kvalitativ forskningsdesign, med semistrukturerade intervjuer genomförda bland experter och yrkesverksamma inom banksektorn som den primära metoden för datainsamling. Studien applicerade dessutom ramverket Technological-Organizational-Environmental (TOE) för att analysera införandet av hållbara praxis i banksektorn. Detta ramverk möjliggjorde en omfattande förståelse för den flerdimensionella naturen av övergången mot nettonollutsläpp, med hänsyn till de sammankopplade aspekterna av teknik, organisation och externa faktorer. Studiens resultat ger värdefulla insikter om de huvudsakliga drivkrafterna och strategierna som bankerna behöver för att fatta beslut om sina IT-strategier, särskilt i samband med övergången till nettonollutsläpp. Det kritiska behovet av miljömässig hållbarhet och dess integrering i strategisk planering har vuxit fram som centrala drivkrafter, vilket har lett till att Grön IT har antagits för att balansera operativ effektivitet med miljömässigt ansvarstagande. Denna strategi har påverkat bankers respons och anpassning genom att stödja självgranskande resurshantering, integrera hållbarhet i organisationskulturen, och forma en miljömedveten arbetskraft. Sammanfattningsvis, trots mångfald av utmaningar, visar banker motståndskraft och anpassningsförmåga i sin övergång mot hållbarhet, vilket indikerar en framtid av kontinuerlig innovation och omformande metoder som är starkt förankrade i hållbarhet. Resultaten från denna studie bidrar till det befintliga kunskapsfältet, och erbjuder djupare insikter i samspelet mellan bankpraxis och den kritiska övergången mot nettonollutsläpp. Framtida studier kan ytterligare berika denna förståelse genom att utforska effektiviteten i bankers hållbarhetsinitiativ, deras framsteg mot uppsatta hållbarhetsmål, och den utvecklande rollen för Grön IT i att driva hållbar bankverksamhet.

It is known that the decarbonization of our economy is crucial for our quest to mitigate climate change and build a sustainable society. Governments are reviewing strategies to eliminate, or at least minimize, the release of carbon emissions into the atmosphere. These efforts are not limited to national energy networks, but also extended to industry and other carbon-intensive sectors. In general, the Pulp & Paper industry is regarded as bio-based and relatively sustainable since most of its raw materials are recycled or come from biogenic sources. However, this is an energy-intensive industry, and even though bioenergy covers most of the energy needs at pulp plants, recycled paper mills do not count on the same resources and rely heavily on fossil fuels to power their operations. This study was performed to assess and compare different decarbonization pathways available for a recycled paper mill. For this, operational data was gathered to characterize the thermal and electric demands and assess locally available resources. Simultaneously, scientific literature was consulted to assemble a technology portfolio, from which the most suitable technologies were selected. Carbon capture and storage, electrification, and hydrogen were chosen to be tested, under different scenarios, using an energy modelling software. Finally, the combinations were evaluated and compared. It was found that under ideal conditions it is possible to achieve an emissions reduction of almost 100% via electrification and hydrogen-based options. However, this would represent a significant increase in the operating cost of the energy system and would depend on the development of the necessary infrastructure. The most promising alternative for this site was a combination of electrification and green electricity purchase agreements. However, further work is needed to improve the efficiency of the energy use and generation, to achieve a carbon-neutral operation without incurring elevated costs. / Det är känt att avkarboniseringen av vår ekonomi är avgörande för vår strävan att mildra klimatförändringarna och bygga ett hållbart samhälle. Regeringar ser över strategier för att eliminera, eller åtminstone minimera, utsläpp av koldioxid i atmosfären. Dessa ansträngningar är inte begränsade till nationella energinät, utan sträcker sig även till industrin och andra kolintensiva sektorer. Massa- och pappersindustrin är biobaserad och relativt hållbar eftersom de flesta av dess råvaror återvinns eller kommer från biogena källor. Detta är dock en energiintensiv industri, och även om bioenergin täcker det mesta av energibehovet vid massafabrikerna, räknar inte återvunnet pappersbruk med samma resurser som är starkt beroende av fossila bränslen för att driva sin verksamhet. Denna studie utfördes för att bedöma och jämföra olika avkolningsvägar tillgängliga för ett återvunnet pappersbruk. För detta samlades operativa data in för att karakterisera de termiska och elektriska kraven och bedöma lokalt tillgängliga resurser. Samtidigt konsulterades vetenskaplig litteratur för att sammanställa en teknologiportfölj, från vilken de mest lämpliga teknologierna valdes ut. Kolavskiljning och lagring, elektrifiering och väte valdes ut för att testas, under olika scenarier, med hjälp av en mjukvara för energimodellering. Slutligen utvärderades och jämfördes kombinationerna. Man, fann att det under ideala förhållanden är möjligt att uppnå en utsläppsminskning på nästan 100 % via elektrifiering och vätebaserade alternativ. Detta skulle dock innebära en betydande ökning av driftskostnaden för energisystemet och skulle bero på utvecklingen av den nödvändiga infrastrukturen. Det mest lovande alternativet för denna plats var en kombination av elektrifiering och köp av grön el. Det krävs dock ytterligare arbete för att effektivisera energianvändningen och energiproduktionen, för att uppnå en koldioxidneutral drift utan förhöjda kostnader.

Bygg- och fastighetssektorn stod för 22% av Sveriges totala växthusgasutsläpp år 2021 vilket är en ökning med 1,9 % jämfört med föregående år. Det tydliggör behovet av ett mer hållbart byggande för att uppnå Sveriges klimatmål att uppnå noll nettoutsläpp senast år 2045. Det krävs en branschomställning där traditionella byggmetoder byts ut mot mer klimatneutrala arbetsprocesser, något som är utmanande idag. För att möta utmaningar har Bygg- och anläggningsföretagen antagit en färdplan 2045 som presenterar nio åtgärder för byggsektorn för att uppnå klimatneutralitet. Syftet med denna studie är att undersöka tillvägagångssätt och nya arbetsprocesser för en byggentreprenör i enlighet med åtgärderna i Färdplan 2045. För att möjliggöra studien har sex projekt och konsult intervjuats med hjälp av semi-strukturerad intervjuteknik för att få en djupare inblick i projektet. De djupare inblicken kan bidra till en ökad förståelse kring vilka hinder och klimatneutrala åtgärder som en byggentreprenör använder sig av. Resultatet presenteras i tabeller för att skapa en överblick kring återkommande klimateffektiva arbetsprocesser och eventuella hinder som hämmar klimatneutrala byggprojekt i enlighet med Färdplan 2045.Studien har identifierat flera klimatneutrala arbetsprocesser som använts i fallstudierna i olika omfattningar. Anpassning av arbetsprocesser utgör till stor del av beställarkraven och hållbarhetsambitionerna i projektet. Varsamma renoveringar har varit centrala, i synnerhet för kulturminnesmärkta byggnader men även i fallstudier som har höga hållbarhetsambitioner. Mängdningsprocesser har använts för beräkna materialåtgången där ett identifierat hinder är stora säkerhetspåslag som inneburit en suboptimering. Byggvarubedömningen har använts i alla fallstudier som bidragit till en förenklad process att välja material med låg klimatpåverkan. Internt inom byggentreprenörens verksamhet förekommer återbruk internt tillsammans med prefabricering och måttbeställningar för minimering av avfall. Det har genomförts projektering för främja flexibla och demonterbara planlösningar som ökar nyttjandegraden i fastigheten kombinerat med främja framtida återbruk. Det har genomförts omfattande åtgärder för att minimera byggarbetsplatsens klimatpåverkan med hjälp av en intern framtagen mall för resursoptimering. Miljövänlig etablering har genomförts tillsammans med att byggarbetsplatsens hålls elektrifierad och energisnål belysning som är hållbara tillvägagångssätt. Hinder för transportoptimeringar har identifierats med hänsyn till bristande planering och låg prioriteringsgrads om kräver vidare utveckling. Ett återkommande hinder är tids- och resursbrist att arbeta med hållbarhetsfrågor. För att möjliggöra minskad klimatpåverkan i byggprojekt krävs en tidig involvering av byggentreprenören för att skapa enhetliga mål och hållbarhetsambitioner. En tidig integrering bidrar till hållbara processer som sprids genom hela värdekedjan med hjälp av ett tydligt ledarskap och agerande som tar hållbarhet i beaktande.  Hinder har identifierats i form av brist i förståelse och kompetens som berör hållbart byggande. Stora byggnadskomplex byggs idag med korta tidsplaner, något som gör att traditionella byggmetoder används i större utsträckning. Det har bidragit till utvecklingen av byggkompetens hämmats när av traditionella arbetsprocesser används i större utsträckning. För framtida studier rekommenderas att genomföra en identisk studie hos en annan byggentreprenör för att bedöma likheter i arbetsprocesser och hinder som uppstår. Det rekommenderas även att genomföra en identisk studie hos beställare för att framhäva problematik och arbetsprocesser ur ett beställarperspektiv. En likadan studie rekommenderas att genomföras i framtiden hos byggentreprenören för att identifiera nya arbetsprocesser och dess effekter för att bedöma ifall byggentreprenören är i linje med klimatmålen. Det rekommenderas att ta fram standardiserade säkerhetspåslag vid mängdningar för att skapa en balans mellan minskad materialåtgång och undvika produktionsstopp. Slutligen rekommenderas det att undersöka färdplanens nio åtgärder mer ingående. / The Construction- and Real Estate sector was accountable for 22 % of Sweden’s total emissions in 2021, which marks a 1.9 % increase compared to the previous year. This highlights the urgent for a sustainable construction and implement more sustainable building methods to achieve Sweden’s climate goals to achieve net-zero emissions by 2045. To address these challenges, the Construction and Civil Engineering Companies have adopted the Roadmap 2045, which presents nine measures with associated recommendations for achieving climate neutrality in the construction sector.The purpose of this study is to explore new approaches for a construction contractor that is in alignment with the measures outlined in Roadmap 2045. Semi-structured interviews have been held with six project representatives and one external consultant to gain a deeper insight into the climate-neutral measures and obstacles encountered in these projects. These deeper insights can contribute to understanding of climate-neutral measures and obstacles that a construction contractor is facing. The results are presented in tables to provide an overview of climate-efficient methods and obstacles that inhibits climate-neutrality in building projects in line with Roadmap 2045. The study has identified several work methods in various extents that contribute to lower emissions in the building projects. The adaption of work processes is dependent on the client’s sustainability ambitions in the construction project and requirements. Careful renovations have been central, particularly for building that have a high cultural heritage where demolitions are not an option but also in construction projects with high sustainability ambitions. Workprocess have been used to calculate material consumption in the building projects where an identified obstacle is large margins to the calculations which is a sub optimization. Assessments for building materials have been used in the building projects for contributing of an easier process of selecting materials with a low impact on the climate. Reuse of material is common, especially internally withing the contractor’s building projects which minimizes waste where also prefabrication and custom orders also plays a big role. There has been a planning to build demountable and flexible layouts which increase the buildings utilization rate combined with promoting future reuse. Big measurements have been taken to minimize the climate impact at the contractors building site with the help of a template that takes resource optimization into account. Environmentally friendly site has been implemented along with using energy-efficient light and using electrified machinery as sustainable approaches. Transport optimization is an obstacle that have been identified due to poor planning and low priority which requires further development of its working methods. A recurring obstacle is lack of resources and time to work further on the sustainability issues. To be able to reduce climate impact in the construction project, early involvement of the construction contractor is necessary to create the same sustainability ambitions and unified goal. Early integration does contribute to a sustainable approach that spread throughout the value chain with a clear leadership that takes sustainability into account. Obstacles have been identified where a lack of understanding and knowledge that relates to sustainability construction. Large building structures are being built with tight schedules today which promotes traditional construction processes and methods to a greater extent. This is a main reason why development of sustainable competence in constructions is being hindered when traditional processer is used more regularly rather than testing out new sustainable process. For future studies, its recommended to conduct an identical study with another construction contractor to identify similar if the obstacles and work processes are similar. It is also recommended to conduct an identical study with clients to highlight the problem from a client perspective and introducing new sustainable work methods for clients.  A similar study is recommended to conducted in the future at the same construction contractor do identify potential new work methods and processed and identify if the contractor is in line with Sweden climate goals. It is also recommended to develop standardized safety margins for building materials to creating a balance between avoiding production stoppages and reduced material consumption. Lastly, its recommended to examine roadmaps nine measures in more detail.