<p>Den explosionsartade utvecklingen av informationsteknologi som underlättar och effektiviserar våra liv och arbeten på ett revolutionerande sätt, har även inneburit påfrestningar på miljön. IT-infrastruktur kräver stora mängder elektricitet och bidrar till utsläpp av växthusgaser under tillverkning och avveckling, men samtidigt som IT är en del av miljöproblemen kan det också vara en del av lösningen. Den effekt som IT har på miljön, diskuteras som konceptet Grön IT, vilket innebär olika åtgärder för minskad miljöpåverkan i samband med IT-aktiviteter. Vare sig det handlar om juridiska, moraliska, sociala eller kostnadsmässiga skäl, är Grön IT ett ytterst aktuellt område som på många olika sätt kan generera fördelar till en organisation. Undersökningar har visat att det finns ett stort intresse och en medvetenhet bland företag gällande Grön IT, men att det till trots är väldigt få som faktiskt tillämpat konceptet. Syftet med denna studie är skapa ytterligare förståelse för de bakomliggande motiv, åtgärder samt tillvägagångssätt som är avgörande för ett företags investeringar inom Grön IT. Undersökningen baseras på en teoriram som ställts samman utifrån förekommande forskning inom området, och bygger på de mest framträdande faktorerna inom fenomenet Grön IT. Därefter har en fallstudie av TeliaSoneras arbete med miljövänliga IT-lösningar genomförts efter intervjuer med företagets miljöchefer. Slutligen har materialet analyserats och utvärderats för att besvara uppsatsens frågeställningar. Efter att ha studerat fenomenet Grön IT och TeliaSoneras arbete inom området kan jag konstatera att motiven bakom satsningen utgör en helhetsbild av önskade effekter, där <em>struktur</em> och <em>effektivisering</em> är grundläggande och centrala delar. Faktorer som varit viktiga för projektets genomförande hittas i <em>ledarskap, samarbete, strategisk prioritering, utbildning</em> och <em>kontinuerlig utvärdering</em>.</p>

Den explosionsartade utvecklingen av informationsteknologi som underlättar och effektiviserar våra liv och arbeten på ett revolutionerande sätt, har även inneburit påfrestningar på miljön. IT-infrastruktur kräver stora mängder elektricitet och bidrar till utsläpp av växthusgaser under tillverkning och avveckling, men samtidigt som IT är en del av miljöproblemen kan det också vara en del av lösningen. Den effekt som IT har på miljön, diskuteras som konceptet Grön IT, vilket innebär olika åtgärder för minskad miljöpåverkan i samband med IT-aktiviteter. Vare sig det handlar om juridiska, moraliska, sociala eller kostnadsmässiga skäl, är Grön IT ett ytterst aktuellt område som på många olika sätt kan generera fördelar till en organisation. Undersökningar har visat att det finns ett stort intresse och en medvetenhet bland företag gällande Grön IT, men att det till trots är väldigt få som faktiskt tillämpat konceptet. Syftet med denna studie är skapa ytterligare förståelse för de bakomliggande motiv, åtgärder samt tillvägagångssätt som är avgörande för ett företags investeringar inom Grön IT. Undersökningen baseras på en teoriram som ställts samman utifrån förekommande forskning inom området, och bygger på de mest framträdande faktorerna inom fenomenet Grön IT. Därefter har en fallstudie av TeliaSoneras arbete med miljövänliga IT-lösningar genomförts efter intervjuer med företagets miljöchefer. Slutligen har materialet analyserats och utvärderats för att besvara uppsatsens frågeställningar. Efter att ha studerat fenomenet Grön IT och TeliaSoneras arbete inom området kan jag konstatera att motiven bakom satsningen utgör en helhetsbild av önskade effekter, där struktur och effektivisering är grundläggande och centrala delar. Faktorer som varit viktiga för projektets genomförande hittas i ledarskap, samarbete, strategisk prioritering, utbildning och kontinuerlig utvärdering.

Varför vi valt att rikta in oss på Grön IT är för att det är ett relativt okänt begrepp som berör ett väldigt aktuellt ämne, klimatfrågan. Begreppets otydlighet klargjordes tidigt i arbetet då det var märkbart hur stor ämnets kunskapsskillnad var mellan de två myndigheter vi valt att undersöka. Resultaten i studien är baserat på intervjuer med miljöansvariga hos de myndigheter vi undersökt. Syftet med intervjuerna var att få insikt i hur långt myndigheterna kommit i sitt arbete med Grön IT, exempelvis med personalutbildningar och införande av olika policies. Vi valde att undersöka och jämföra Stockholms universitet med Uppsala universitet och i slutsatsen kan vi fastställa att deras fas inom Grön IT skiljer sig avsevärt i både kunskap och arbete och att den myndighet som kommit längre i sitt arbete mot en grönare IT sparar både pengar och energi i motsats till den myndighet som inte kommit lika långt. Det kan förekomma många problem vid införandet av Grön IT och ett problem som diskuterades i störst utsträckning är hur man ska få sina anställda att ändra beteende i användandet av ITutrustningen utan att tappa effektivitet i arbetet.

The purpose of this thesis is to examine how investments are justified in the Swedish data center industry, with a focus on cooling equipment. This is achieved through semi-structured interviews with 20 different interviewees. These interviewees represent different facets of the industry and facilitate an understanding of which factors, such as: investment costs, operating costs, reliability, environmental impact and the influence of external and internal actors, come into play and to which degree they impact the investment decision-making process. The results show that primarily low operating cost in the form of low energy consumption is the driving factor when it comes to the procurement of new equipment. A lower environmental impact is a positive side-effect of lower energy consumption. But alone it does not justify an additional investment. Data center downtime has a negative impact financially and can also adversely affect various functions critical to society. Therefore, the dependability of the equipment is still a priority, but reliability is now considered to have reached such a level that it is considered acceptable and the focus of development has shifted towards energy efficiency. The interview study is complemented by an investment-theory review of articles and books on related subject matter. This subject matter is linked directly or indirectly to disposition of investment in the data center industry. The framework developed from the review is then compared to the interview results. Results indicate that decision and investment theory in many cases can also be applied to data center investments. Theories that are more environmentally and socially oriented, such as Triple Bottom Line, are not consistent with the empirical data from the interviews. The investment decisions are also influenced by the current high availability and high reliability of data centers, which is the reason why the industry is rife with inertia, conservatism and skepticism to new solutions. Consequently, the parallel between data centers and high risk organizations, HRO, brought a new approach to how priorities are evaluated within HROs, namely that it is possible to combine high reliability with a low environmental impact. The results of the study are used as the basis to establish a marketing plan for the company SEE Cooling, a startup company that supplies cooling equipment. This marketing plan is based on the models for: Network analysis, Porter's five forces analysis, SWOT analysis and Kotler's marketing mix. The resulting marketing plan offers proposals on how SEE Cooling shall navigate their business network to overcome conservatism and promote their products, and illustrates potential difficulties.

De senaste årtiondenas intensiva teknikutveckling har på många sätt inneburit att tillvaron förenklats för en stor del av västvärldens befolkning. Informationstekniken har effektiviserat industrin och gjort den till en mer dräglig arbetsplats för de som arbetar där. Den har även gjort vår vardag både enklare och roligare i och med smartphones, bärbara datorer och mp3-spelare. Något man tidigare inte reflekterar nog över är hur denna explosionsartade teknikutveckling och teknikkonsumtion påverkar vårt klimat och närmiljö. 2007 släppte Gartner Institutes en rapport som visade att IT står för nästan 2 % av världens totala koldioxidutsläpp (Mingay 2007). Flygindustrin som länge blivit kritiserad ur miljösynpunkt står för ungefär lika mycket. Detta tillsammans med att många företag framförallt i tjänstesektorn insett att drift av IT och annan teknisk utrustning kan kosta enorma summor pengar i elförbrukning har bidragit till att många har börjat att systematiskt arbeta med att minska dessa kostnader och samtidigt minska energiförbrukningen (Murugesan 2008). I och med detta har många insett att IT inte bara är en miljöbov utan även kan användas till att minska elförbrukningen i andra delar av till exempel en organisation. Styrning av belysning och ventilation är två exempel på detta. Utifrån detta har begreppet grön IT uppkommit. De två huvudaspekterna är kort beskrivna innan och brukar benämnas som greening of IT och greening by IT. Det finns egentligen inga vedertagna översättningar av dessa begrepp, men jag har valt att kalla dem miljöförbättring av IT respektive miljöförbättring med IT på grund av att detta är de begrepp som just nu används inom arbetsgruppen för SIS TK 550. Den förstnämnda avser framförallt tillverkning och disponering av IT-utrustning samt energieffektivisering av själva produkten medan den andra främst syftar till att ta upp möjligheterna med att använda IT som hjälpmedel när övriga delar av en organisation energieffektiviseras. De flesta anser att den senare har större potential i miljösynpunkt trots att detta är omtvistat, till exempel av Håkan Nordin. Håkan Nordin är en av de som var med och grundade Greenpeace Sverige och har även varit med och tagit fram de viktiga energi- och strålningscertifieringarna för bildskärmar åt TCO 1992 och nu senast 2003. Han har även givit ut boken “GREEN IT – From problem to possibility” och ger snart ut sin andra bok som kommer att fokusera på grön IT ur ett organisatoriskt och ekonomiskt perspektiv. Den första boken fokuserar mer kring problematiken kring begreppet ur en privatpersons perspektiv. Håkan Nordin har bland andra varit en stor inspirationskälla när jag själv undersökt problematiken kring grön IT. Med det sagt har jag ingen personlig åsikt var krutet först och främst bör läggas, utan jag är intresserad av både miljöförbättring med och av IT. Förespråkarna av miljöförbättring med IT anser att miljöeffektivisering av IT endast kan bidra med en minskning av de 2 % av världens totala koldioxidutsläpp medan miljöeffektivisering med IT kan bidra med att minska resterande 98 %. Problemet som skeptikerna, däribland Håkan Nordin, ofta tar upp är att energieffektiviseringen som man tjänar in på att använda IT som miljöteknik bidrar till att utsläppen från IT-sektorn ökar i och med det ökande behovet av IT i denna process. Oavsett vilken sida i den debatten man står på finns ett samförstånd i att miljöarbetet inom IT- och tjänstesektorn måste fortsätta och bli mer systematiskt än det är nu.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av användande av ekologiskt hållbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrån förekomst av styrdokument inom området samt kommunstorlek i antal invånare. Med ekologiskt hållbara IT-lösningar åsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller där IT används som miljöåtgärd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfärdad enkät riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestått av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men även i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar på en organisatorisk nivå. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utsträckning olika ekologiskt hållbara IT-lösningar används i respektive kommun. Undersökningen visar bland annat på att förekomst av separata styrdokument för grön IT eller andra styrdokument som innehåller punkter som kan tillskrivas grön IT har en positiv inverkan på i vilken utsträckning ekologiskt hållbara IT-lösningar används i svenska kommuners interna verksamhet. Kommuner med separata styrdokument för grön IT utmärker sig i en positiv bemärkelse framförallt inom områdena utbildning, granskning och redovisning. Dessutom visar undersökningen en näst intill linjär tendens mellan kommunstorlek i antal invånare och i vilken utsträckning ekologiskt hållbara IT-lösningar används. Större kommuner använder sig av ekologiskt hållbara IT-lösningar i större utsträckning än mindre kommuner.

IT-branschens inverkan i miljön har under de senaste åren blivit ett hett ämne. Inte bara för att näringslivets ansvar i miljöfrågorna diskuteras mer utförligt. Utan också för att IT-branschens miljöbelastning har, i led med den ökade IT-användningen, ökat markant. Grön IT kan därför erbjuda stora möjligheter för företag för att ta sig an de utmaningar de står inför. Men brist på forskning har gjort att många företag avstår från att arbeta med Grön IT. De tycker att det är ett diffust och komplicerat arbete och väntar hellre tills det blir vanligare och beprövat. Fördelarna verkar otydliga och nackdelarna är inte identifierade. Även hur de ska gå tillväga för att arbeta med Grön IT känns som något oklart och riskfyllt. Den här studien har därför till syfte att ”beskriva de för- och nackdelar som finns med Grön IT och att framställa en lista med förslag till arbete med Grön IT”. Vi hämtade information genom att intervjua företag som arbetar med Grön IT. Förutom intervjuer har vi även hämtat information från föreläsningar och artiklar som går in på ämnet. Därefter analyserar vi och bryter ut för- och nackdelarna samt förslag till arbete. Vi lyckas identifiera sex fördelar (mindre miljöbelastning, lägre energikostnader, positiv inverkan i företagsprofilen, lojalare intressenter, anpassning till paradigmskiftet och långsiktig hållbarhet) och tre nackdelar (gå miste om andra möjligheter, för höga ambitioner för ett begränsat område och hämnande för tekniken). Därefter analyserar och strukturerar vi elva stycken förslag som företag kan använda sig av för att på ett enklare sätt arbeta med Grön IT:  Arbeta med Grön IT i hela organisationen  Satsa långsiktigt  Öppna för nya arbetsmetoder  Samarbeta med intressenter  Allokera nödvändiga resurser  Utbilda alla  Tillämpa ett TBL-perspektiv  Integrera Grön IT i de balanserade styrkorten  Belöna framgångar inom Grön IT  Marknadsför åtagande och framgångar  Certifiera och certifieras

Under de senaste åren har IT-branschens påverkan på miljön debatterats och blivit ett hett ämne. Inom företagen diskuteras miljöfrågor allt mer flitigt. IT-branschen står för 2 % av världens koldioxidutsläpp vilket motsvarar nästan lika mycket som hela flygindustrin. Med det sagt, så har IT-branschen blivit en miljöbelastning på grund av den ökade IT-användningen. Grön IT och Corporate Social Responsibility (CSR) är två begrepp som har vuxit fram i relation till problemet med miljöpåverkan i företag. Grön IT kan bidra till möjligheter och aktiviteter för företag som vill ta sitt sociala ansvar. CSR kan ge företag en vägledning i deras hållbarhetsarbete som leder till att de tar sitt sociala ansvar. Vilka aktiviteter som kan tas i förhållande till mindre miljöpåverkan för IT-företag anses vara diffusa och oklara. I vissa fall anses konceptet Grön IT vara relativt nytt för många företag. Flertal företag kan dock känna att det inte finns tillräckligt med direkta effekter som kan anses hjälpa företaget ekonomiskt. Resurser som måste användas för implementering av Grön IT och CSR, det är dock nackdelar med hur dessa resurser faktiskt spelar roll för företagets ekonomiska situation. Den här studien har därför syfte att “ ta reda på vilka aktiviteter inom Grön IT och CSR verksamheter väljer att vidta för sitt sociala ansvarstagande och utifrån det se vilka effekter dessa aktiviteter får i koppling till deras hållbarhetsarbete. ”. Vi började med att samla in teori kring båda begreppen genom artiklar och litteratur för att sedan kunna utgå från den kunskapen och intervjua företag inom IT-branschen. Därefter analyserade vi materialet från intervjuerna och kunde bryta ut några aktiviteter inom Grön IT och CSR samt vilka effekter aktiviteterna fick för företaget. Utifrån intervjuerna hade aktiviteter som implementering av Cloud Computing, energisnål teknik och leasad hårdvara som återvinns identifierats. Dessa aktiviteter bidrog till att identifiera vilka effekter företag får vid användning av dem. De som stod ut var gott rykte, medvetenhet, lojalare kunder, konkurrensfördelar, mindre miljöbelastning, lägre underhållskostnader och långsiktigt arbete med hållbarhet. Med dessa effekter kan företagen ta ansvaret för IT-branschens påverkan på miljön.

<p><strong><em>The environmental issues have during the last decenniums gained an increased role in both the political arena and in the market economy. The society is therefore more knowledgeable about the environment and our impact on it. Through this enlightened state, stakeholders tend to put pressure on the organizations of today. They, more or less willingly, incorporate this responsibility to be a part of their business. Entrepreneurs in the environmental area have seen this rising market as an opportunity to gain market shares and other positive outcomes. Organizations can, not only take a responsibility for the environment but, make a profit out of such a commitment.  IT has become known as one of the contributors to facilitate the environmental impact, but much is left to be done, as IT equipment is one of the contributors to the damaging effects throughout its entire lifecycle. The study was conducted at Umeå Energi and was aiming towards an examination of their IT equipment and its environmental efficiency. Therefore, following questions were asked in this thesis: How environmental efficient is the IT equipment and the using of it in the organization today? What effects can different equipment and behavior lead to? Because of the opportunity to make the environmental work into a positive outcome another question where raised as well: Can the equipment and the using of it be environmental efficient and at the same time mean less expenditure? The study focused on the equipment in itself and the using of it. This was made through measuring of equipment and later on through a questionnaire survey. The results was then added together and analyzed in three different scenarios to illustrate the energy consumption of the equipment with the relation to the using of it. The result showed that both the equipment and the personnel working at Umeå Energi tended to be environmental inefficient. This led to establishing of proposals for changes and further work in this area.</em></strong></p>

The environmental issues have during the last decenniums gained an increased role in both the political arena and in the market economy. The society is therefore more knowledgeable about the environment and our impact on it. Through this enlightened state, stakeholders tend to put pressure on the organizations of today. They, more or less willingly, incorporate this responsibility to be a part of their business. Entrepreneurs in the environmental area have seen this rising market as an opportunity to gain market shares and other positive outcomes. Organizations can, not only take a responsibility for the environment but, make a profit out of such a commitment.  IT has become known as one of the contributors to facilitate the environmental impact, but much is left to be done, as IT equipment is one of the contributors to the damaging effects throughout its entire lifecycle. The study was conducted at Umeå Energi and was aiming towards an examination of their IT equipment and its environmental efficiency. Therefore, following questions were asked in this thesis: How environmental efficient is the IT equipment and the using of it in the organization today? What effects can different equipment and behavior lead to? Because of the opportunity to make the environmental work into a positive outcome another question where raised as well: Can the equipment and the using of it be environmental efficient and at the same time mean less expenditure? The study focused on the equipment in itself and the using of it. This was made through measuring of equipment and later on through a questionnaire survey. The results was then added together and analyzed in three different scenarios to illustrate the energy consumption of the equipment with the relation to the using of it. The result showed that both the equipment and the personnel working at Umeå Energi tended to be environmental inefficient. This led to establishing of proposals for changes and further work in this area.