Vad som motiverar tjänstemän att göra ett bra jobb kan ha många olika sidor. Denna uppsats syftar till att undersöka vad tjänstemän motiveras av i sitt arbetsliv. Jag har utgått från en kvalitativ metod och intervjuat fem ingenjörer enskilt om deras arbetsliv och vart de vill nå med det, både i sitt arbete och i sin personliga utveckling. Syftet relateras till meningsskapande och kopplas även ihop med motivation i arbetslivet. Begrepp som framåtsträvan, självförverkligande och kollegial påverkan har varit centrala under studiens gång. Forskningsfrågorna utgår från vad ingenjörerna tillskriver som meningsfullt i sitt arbetsliv och vilka faktorer som samspelar i fråga om att motivera dem. Teorierna jag utgått ifrån är Lave och Wengers praxisgemenskap, kompletterat av olika författares syn på meningsskapande. I resultatet framgår sedan både likheter och skillnader mellan ingenjörernas utsagor om vad som motiverar dem. I diskussionsavsnittet diskuteras vad som skulle vara att föredra av olika faktorer, tillexempel organisationsstruktur. Men sammanfattningsvis verkar det som att det kan finnas både för- och nackdelar med olika faktorer. En faktor är dock liknande för samtliga ingenjörer, nämligen utmaningar. Olika typer av utmaningar i rätt mängd och kontext gör att ingenjörerna känner att de får utvecklas i sin roll i arbetet. / What motivates white collar workers to do a good job have a variety of different aspect. This thesis aims to investigate what motivates white collar workers in their working life. I have used a qualitative method and interviewed five engineers about their working life and what they would like to achieve with it, both in their work and for their personal development. The purpose is related to meaning making and also with motivation in the working life. Concepts such as forth-ambition, self-actualization and the influence of coworkers have been central during the making of this study. The questions proceeds from what the engineers ascribe as meaningful in their working life and what factors that interacts to motivate them. The theories I have used is Lave and Wenger’s Community of practice, in company of different authors view on meaning making. In the result, both similarities and differences between the engineers dictum about what motivates them, comes forth. The discussion that follows takes up on what would be to prefer of different factors, for example organizational structure. But to sum up, it seems like there are both advantages and disadvantages with most different factors. Though, one factor that was similar for all of the engineers was challenges. Different challenges in the right amount and context made the engineers feel like they could thrive in their working life.

This research paper is based on a multimodal research approach with the objective to examine how the interaction or lack of interaction between text and image in a textbook affect the students’ conceptual understanding and how different types of images offer the students different ways of support in literacy education. Furthermore, the purpose of this research is to examine what kind of prerequisites the students need to be able to interpret the images, in order to deepen and facilitate their sense-making process in the early years of primary school. The paper is using two research methods. The first part of the study is based on a multimodal text analysis of 30 textbooks; from this analysis open interview questions were derived. The latter part of the study is based on interviews with a focus group containing six pupils. The obtained results show that the text and the image frequently interact through proximity to each other. Sometimes they even interact through color-coding or through divisions by frames. Many images interact with the written text by illustrating the written words; as for example the images included within the tasks. The results have proven that the image and the text have a dialogical exchange in the process of sense-making. In some contexts the different semiotic resources work against each other. From a holistic perspective both the image and the text contain potentially meaningful elements, which can in different ways, capture the recipient's attention in the textbooks.

Osystematisk vägledning - om landmarks och meningsskapande i inomhusmiljöer är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att studera hur ett navigationssystem med hjälp av landmarks kan underlätta wayfinding i en högskolemiljö, där studenter och andra besökare finner det problematiskt att hitta. Studien strävar mot att ta fram ett gestaltningsförslag med landmarks som underlättar för människor att orientera sig i högskolans lokaler. Genom undersökningar framkom det att besökare tenderar att stanna upp och orientera sig på nytt främst vid noder, planritningar och trapphus i byggnaden. Enkätundersökningar visade att det upplevdes som mest problematiskt att hitta till klassrum och grupprum i högskolans byggnader. Genom litteraturstudier med inriktning på strategier inom wayfinding, kognition och användandet av landmarks visade det sig att landmarks var en viktig del i skapandet av en mental karta, att landmarks bör kontrastera mot sin bakgrund, bör placeras vid noder och stärks av att vara flera i antal. Det framkom även att individuella landmarks kan skapas efter behov på en specifik plats för att stödja wayshowing. Utifrån teorier och empiri har ett gestaltningsförslag tagits fram. Gestaltningsförslaget består av landmarks i form av kulörta kontrasterande färger och former på väggar och tak, placerade vid noder i byggnaden. Dessa landmarks ska i sin tur stödja besökarens egna meningsskapande, då detta navigationssystem utgår från människans individuellt utvalda landmarks för att stödja deras egen mentala modell.

The objective of the present study was to highlight preschool children’s encounters with children’s literature, in a heterogeneous language context.  The idea was to identify significant features in the linkages between the reading of children’s literature, didactic activities and children’s learning, language development and emergent literacy activities.  Our interest was directed towards the activities connected with read-alouds, as well as the preschool teacher’s perceptions of those activities.  The empiric material was collected by use of participant observations of four read-aloud sessions. After the observations the preschool teacher in charge of the observed read-aloud was in-depth interviewed. In addition, the physical print environment in the actual preschool was observed. The results indicate that the physical and social reading environment interact with each other.  Furthermore, the preschool  teachers’ approaches and ways of working with literature does not always optimize the language, literacy and content area  learning opportunities for the children. Read-alouds were often held in connection with meals, during the so called reading rest.  Our conclusions are that the learning conditions would be further optimized if read-alouds were conducted when the children are alert and if follow-up activities including dialogues were made standard.

No description available.

Studien syftar undersöka vad individer, från län där statistik visar färre som väljer studier på högre nivå än övriga län, anser vara meningsfullt för deras val att studera läkare vid Uppsala Universitet samt eventuella gemensamma nämnare. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio läkarstudenter vid Uppsala Universitet. Detta har analyserats med Pierre Bourdieus teori och begrepp. Fenomenologi och hermeneutik har använts för att förstå det meningsfulla för respondenterna. Motivation, engagemang och uppmuntran från omgivningen har varit viktigt för att respondenterna studerar till läkare. Omgivningen har hjälpt med studier, fört intellektuella diskussioner och uppmuntrat till läkaryrket. Vilka personer detta har varit, har varierat. Skolgången var viktig och val gjordes för att öka det kulturella kapitalet. Många hade god tro på sig själv angående studier men detta var inte homogent. Respondenterna omgav sig med likasinnade individer, detta var betydande för utveckling och studieval. En segregation har funnits på orten mellan de som studerar och inte gör det, vilket har skapat ett motstånd för fortsatta studier. Lön och status har varit meningsfullt för valet av studier till läkare för att det ger vinster även inom andra fält. Alla såg inte läkaryrket som självklart men förmånerna blev avgörande. Få respondenterna ansåg att vilket universitet de studerade vid var betydelsefullt, utan endast att de fick studera till läkare.

Abstrakt Syftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få. Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning . Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier. Jag har styrt deras läsning genom en uppsättning frågor som utarbetats enligt en metod som syftar till att medvetandegöra betraktaren vid tillägnande av bilder och texter. Den metod jag använder är en mixad metod vilket innebär att den bygger på en rad olika bildanalytiska metoder och postmoderna teorier. I den process läsarna gick igenom då de tolkade bilderna fick de att reflektera kring en rad olika begrepp som är centrala i den feministiska poststrukturalismen och som alla är kopplade till makt och den ständigt skiftande maktposition som vi individer rör oss i varje dag. Mer specifikt behandlades frågor som gäller normer och sociala konventioner som, mer eller mindre medvetet, styr vår tolkningsbana då vi tillägnar oss olika former av symboliskt material. När det gäller just vardagsfotografi blir tolkningen ofta av en mer direkt karaktär, då vi i större utsträckning känner igen oss i den sortens av bilder. På ett indirekt sätt berör arbetet således skapandet av vår egen självbild, vårt identitetsskapande. De pedagogiska ramverktyg jag i detta arbete utvecklar, ger elever möjlighet att dokumentera och reflektera, inte bara över sin tillägnelse av bilder och annat symboliskt material, utan också över skolarbetet som process. I gestaltningen blir detta extra tydligt då eleven ges möjligheten att vara aktivt delaktig igenom hela den kreativa processen vid varje uppgift. I det interaktiva verktyg som min gestaltning utgör läggs det därför stor fokus på funktionalitet. Gestaltningen är som pedagogiskt ramverktyg tänkt att på ett transparent sätt styra eleven att medvetet reflektera och dokumentera sin lärandeprocess.

The previously 21 Swedish police departments have merged into one united police authority divided into 7 regions. This is the biggest reorganisation within the police since 1965. Communication plays a critical role when it comes to the implementation of planned changes, and the reorganization of the Police requires well structured communication strategies. This study aims to investigate how the internal change communication regarding the reorganization of the Police authority has been designed and perceived by managers and employees within the Police in region Mitt and Uppsala. For this purpose, two research questions have been formulated: How has the internal change communication been designed in Uppsala? and How has the communication been perceived by management and employees in Uppsala? Six interviews have been executed with a strategic communicator, two managers and four employees within the Police in region Mitt and Uppsala. The empirical results have been analyzed in the light of Clampitt, DeKoch and Cashman’s communication strategies, The Change Weel, theories about sensemaking and the terms uncertainty and serial reproduction errors. The study shows that the internal change communication has been designed partly with a focus on the organization’s managers. The change communication has also been designed with a responsiveness towards the employees. The importance of making sense of information has also been accentuated. The employees that were interviewed for this study have both positive and negative perceptions of the change communication while the managers only have positive perceptions.

Denna studie undersöker hur två lärare valt att utforma sitt klassrum med avseende på den fysiska miljön, en kartläggning av denna fysiska miljö samt hur elever agerar i den givna miljön. Det vi avser med fysisk klassrumsmiljö är möblemang, utsmyckning, disposition av läromedel, elevarbeten och allt annat som av läraren har placerats i klassrummet. Vi använde oss av intervju och observation som metod, intervju av lärarna kring detta ämne och genom observation såg vi hur eleverna agerade i den fysiska miljön som var deras hemklassrum. Vi fann att de båda studerade lärarna på olika sätt förde resonemang om vad som är viktigt i en fysisk klassrumsmiljö men på olika sätt. Vi fann också att de båda lärarna ställdes inför olika problem i utformandet av den fysiska klassrumsmiljön, problem utifrån exempelvis ekonomiska resurser. Resultatet är en studie av två lärares syn på fysisk klassrumsmiljö, hur de undersökta klassrummen såg ut samt hur eleverna agerade inom ramarna för dem. Resultatet har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande.

Syftet med studien var att studera den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lek ochmeningsskapande i två olika förskolor. Studien utgick från frågeställningarna, hur använderbarnen artefakter i sin lek? samt vilka miljöerbjudande använder barnen i sin lek? Vi använde ossav observation med videokamera som metod för att undersöka detta på två olika förskolor,utifrån två perspektiv. Dessa var det sociokulturella perspektivet och perspektivetmiljöerbjudande, där de centrala begreppen var artefakter och miljöerbjudanden som vi brukadesom analysverktyg.Det som visades utifrån resultatet i det sociokulturella perspektivet var att barnen samspelademed varandra och de artefakter som fanns tillgängliga för att skapa en lek.Med utgångspunkt i perspektivet miljöerbjudande medförde resultatet i att olika lekhandlingarskapades av vad miljön erbjöd barnen samt att barnen sökte upp miljöerbjudanden i sin lek.Barnen samspelade med miljön för att skapa en lek.Slutsatsen av denna studie var att den fysiska inomhusmiljön har betydelse på olika sätt förbarns lek och meningsskapande i förskolan.