Vad som motiverar tjänstemän att göra ett bra jobb kan ha många olika sidor. Denna uppsats syftar till att undersöka vad tjänstemän motiveras av i sitt arbetsliv. Jag har utgått från en kvalitativ metod och intervjuat fem ingenjörer enskilt om deras arbetsliv och vart de vill nå med det, både i sitt arbete och i sin personliga utveckling. Syftet relateras till meningsskapande och kopplas även ihop med motivation i arbetslivet. Begrepp som framåtsträvan, självförverkligande och kollegial påverkan har varit centrala under studiens gång. Forskningsfrågorna utgår från vad ingenjörerna tillskriver som meningsfullt i sitt arbetsliv och vilka faktorer som samspelar i fråga om att motivera dem. Teorierna jag utgått ifrån är Lave och Wengers praxisgemenskap, kompletterat av olika författares syn på meningsskapande. I resultatet framgår sedan både likheter och skillnader mellan ingenjörernas utsagor om vad som motiverar dem. I diskussionsavsnittet diskuteras vad som skulle vara att föredra av olika faktorer, tillexempel organisationsstruktur. Men sammanfattningsvis verkar det som att det kan finnas både för- och nackdelar med olika faktorer. En faktor är dock liknande för samtliga ingenjörer, nämligen utmaningar. Olika typer av utmaningar i rätt mängd och kontext gör att ingenjörerna känner att de får utvecklas i sin roll i arbetet. / What motivates white collar workers to do a good job have a variety of different aspect. This thesis aims to investigate what motivates white collar workers in their working life. I have used a qualitative method and interviewed five engineers about their working life and what they would like to achieve with it, both in their work and for their personal development. The purpose is related to meaning making and also with motivation in the working life. Concepts such as forth-ambition, self-actualization and the influence of coworkers have been central during the making of this study. The questions proceeds from what the engineers ascribe as meaningful in their working life and what factors that interacts to motivate them. The theories I have used is Lave and Wenger’s Community of practice, in company of different authors view on meaning making. In the result, both similarities and differences between the engineers dictum about what motivates them, comes forth. The discussion that follows takes up on what would be to prefer of different factors, for example organizational structure. But to sum up, it seems like there are both advantages and disadvantages with most different factors. Though, one factor that was similar for all of the engineers was challenges. Different challenges in the right amount and context made the engineers feel like they could thrive in their working life.

No description available.

Byggbranschen präglas framöver av stora pensionsavgångar vilket kommer kräva rekryteringen av ny arbetskraft. Många av de rutinerade tjänstemännen handplockas till de stora konsultföretagen där arbetsvillkoren och förmånerna i vissa fall upplevs bättre än hos entreprenadföretagen. Därför måste de mindre entreprenadföretagen anställa nyexaminerade byggnadsingenjörer i allt större utsträckning. Introduktionsprocessen för en nyanställd, och i synnerhet en nyexaminerad tjänsteman kan ta lång tid och ta upp resurser som mindre företag inte alltid kan avvara. Denna studie syftar därför till att försöka hitta faktorer och tips som leder till en lyckad introduktion gällande första arbetsuppgifter, socialisation och motivation för bibehållandet av arbetskraft. Denna studie är baserad på teori kring ämnet som sedan backats upp av empiri i form av sammanlagt åtta intervjuer av tjänstemän på företagen, Byggentreprenören AB och Stångebro Bygg AB.

Implementeringsproblematik är något man inte sällan stöter på när politiska reformer skall genomföras. Problematiken ligger i att de beslut som fattas inte genomförs på det sätt beslutsfattarna avsett. Flera forskare, både internationella och nationella, har försökt hitta svar på vart i processen problematiken ligger. Således har de också kommit fram till olika svar och lösningar. Syftet med denna uppsats är att ur ett implementeringsteoretiskt perspektiv studera förutsättningarna för implementeringen av riktlinjerna utbildningsval – arbete och samhällsliv i förordningen ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011”. Detta görs med hjälp av Lundquist tre förklarande egenskaper hos tjänstemännen – förstår, kan och vill. Uppsatsen tar utgångspunkt i den tidigare forskningen och har analyserat huruvida det finns goda förutsättningarna för tjänstemännen på Falkenbergs gymnasieskola att implementera riktlinjerna. Resultatet visar att de vill men att de varken kan eller förstår.

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår. Syfte är att undersöka hur tjänstemän beskriver kollektivtrafiken och vilken plats barnperspektivet har inom det operativa arbetet på Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL. Med teori om institutionalisering och roller samt nyinstitutionella teorier om isomorfism och isärkoppling har detta syfte undersökts. Detta har undersökts utifrån en hermeneutisk ansats med tio kvalitativa intervjuer för att undersöka hur tjänstemännen beskriver kollektivtrafiken, dess resenärer, barn och hur de upplever att de arbetar med ett barnperspektiv. Tjänstemännen beskriver kollektivtrafiken som samhällsbärande och att de är styrda av olika faktorer där politiken var den mest framträdande. Resultatet visade även att resenärerna utgörs av alla som i huvudsak reser när de pendlar. Barn inkluderades även i denna grupp och anses pendla till skolan. Barnen ses även som framtidens kollektivtrafikresenärer. Tjänstemännen ansåg sig ha lite kunskap om konventionen trots detta ansåg de flesta att den var viktig för deras arbete. Det råder även en blandad uppfattning om hur barnperspektivet kommer påverka tjänstemännens arbetssätt.

Implementering av politiska beslut är någonting som det forskats mycket om under en lång tid både på nationell och internationell nivå. Den forskning som finns om implementering går att applicera på alla politiska beslut som fattas eller har fattats som innebär att någon blir styrd. Denna styrning och påförande av politiska beslut är vanligt förekommande i den svenska skolan och det blir då också intressant att undersöka hur denna implementering lyckas. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur implementeringen av den nya läroplanen ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” med fokus på kapitel 2.4 Riktlinjer för utbildningsval – arbete och samhällsliv har lyckats på gymnasieskolan i en svensk kommun. Implementeringen undersöks med hjälp av Lundqvists tre egenskaper som han menar varje tjänsteman besitter – förstår, kan och vill. Sett utifrån detta teoretiska ramverk kommer uppsatsen fram till att implementeringen är misslyckad tack vare att tjänstemännen inte till fullo förstår eller kan implementera riktlinjerna.

Syftet med denna uppsats är att analysera förutsättningarna för implementeringsprocessen när det gäller de lagar som berör ensamkommande barn, i och med den extraordinära situation som den markanta ökningen av denna grupp gett upphov till. Syftet och tillhörande frågor besvaras genom att urskilja om de kommunala verksamheterna i Halmstad, som valts utifrån ett målinriktat urval, förstår, kan och vill implementera dem. Genom en semistrukturerad intervjumetod besvaras tre bifrågeställningar som utgår från Lundquist och Vedungs teoretiska implementeringsvillkor: om tjänstemännen (1) förstår, (2) kan och (3) vill implementera lagarna i arbetet. Detta i sin tur besvarar huvudfrågeställningen: har Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Överförmyndarförvaltningen och Socialförvaltningen, i takt med den extraordinära situation som uppkommit, förutsättningarna som krävs för att implementera lagarna i arbetet? Rättsreglerna som skulle implementeras var Lag om mottagande av asylsökande, Lag om god man för ensamkommande barn och Socialtjänstlagen. Resultatet påvisar att förutsättningarna för implementeringen saknades. Tjänstemännen kunde, ville och förstod inte hur lagarna skulle tillämpas i enlighet med beslutsfattarnas intentioner. Skälet grundar sig i den markanta ökningen av ensamkommande barn.

<p>Studien ämnade undersöka vilka faktorer som till störst del påverkade tjänstemäns arbetstrivsel. Genom att dela in sex faktorer i tre grupper kunde mer kunskap förvärvas om vilket område av individ, chef eller organisation som har störst inverkan på arbetstrivsel. Undersökningsdeltagarna bestod av 196 stycken kommunalarbetare som besvarade en enkät. Resultatet visade att faktorer kopplade till chef hade störst inverkan, därefter organisationsfaktorer och minst inverkan på arbetstrivsel hade individfaktorer. De enskilda faktorerna som påverkade trivsel mest var feedback och delaktighet. Att individfaktorer hade så liten inverkan kan förklaras med att de endast är kopplade till individen. Individfaktorerna är således avskilda från en informationsgemenskap eller samverkan som chefsfaktorer och organisationsfaktorer till större del representerar.</p>

<p>Kan matematiken kläs i ett skimmer av glädje genom matematikutveckling? I olika studier (bland annat PISA, 2003 och TIMSS, 2003) som vi tagit del av visas ett sjunkande intresse och kunskap hos skolelever i matematik. Utifrån detta har vi valt att studera en norrländsk kommun och deras satsningar på matematikutveckling. Genom intervjuer med politiker, tjänsteman, matematikutvecklare, rektorer och lärare kan vi konstatera att dessa strävar mot samma mål när det gäller matematikutveckling, elevernas matematikkunskaper måste förbättras. Respondenterna anser att kompetensutveckling för lärare är av vikt för att elevers matematikutveckling skall höjas, men hur denna kompetensutveckling skall ske skiljer sig åt. Det pratas om traditionell kompetensutveckling såväl som kompetensväxling och matematikutvecklare för att utbilda och stötta lärare. I studien kan vi se att den kommun som undersöktes bara har påbörjat sin matematiksatsning, medan matematikdelegationen (SOU 2004) hade som mål att år 2006 skulle alla kommuner i landet ha påbörjat utbildning av och arbetet med matematikutvecklare. De lärare som deltog i studien har gemensamt med rektorerna att de tycker att läromedlen styr för mycket. Lärarna måste få en chans att utveckla sina matematiklektioner och det är här som skillnaderna i hur denna utveckling skall ske uppdagar sig. Rektorerna och en av lärarna menar att det är traditionell kompetensutveckling, det vill säga den kompetensutveckling som kommunen erbjuder, som i första hand bör nyttjas, medan det övriga lärarna till största del talar om erfarenhetsutbyte lärare emellan. Vi kan konstatera att ännu kan matematiken inte kläs i ett skimmer av glädje. Eftersom att alla inblandade har en vilja att utveckla matematikämnet finns det stora förhoppningar att detta kommer att kunna ske i framtiden.</p>

Kan matematiken kläs i ett skimmer av glädje genom matematikutveckling? I olika studier (bland annat PISA, 2003 och TIMSS, 2003) som vi tagit del av visas ett sjunkande intresse och kunskap hos skolelever i matematik. Utifrån detta har vi valt att studera en norrländsk kommun och deras satsningar på matematikutveckling. Genom intervjuer med politiker, tjänsteman, matematikutvecklare, rektorer och lärare kan vi konstatera att dessa strävar mot samma mål när det gäller matematikutveckling, elevernas matematikkunskaper måste förbättras. Respondenterna anser att kompetensutveckling för lärare är av vikt för att elevers matematikutveckling skall höjas, men hur denna kompetensutveckling skall ske skiljer sig åt. Det pratas om traditionell kompetensutveckling såväl som kompetensväxling och matematikutvecklare för att utbilda och stötta lärare. I studien kan vi se att den kommun som undersöktes bara har påbörjat sin matematiksatsning, medan matematikdelegationen (SOU 2004) hade som mål att år 2006 skulle alla kommuner i landet ha påbörjat utbildning av och arbetet med matematikutvecklare. De lärare som deltog i studien har gemensamt med rektorerna att de tycker att läromedlen styr för mycket. Lärarna måste få en chans att utveckla sina matematiklektioner och det är här som skillnaderna i hur denna utveckling skall ske uppdagar sig. Rektorerna och en av lärarna menar att det är traditionell kompetensutveckling, det vill säga den kompetensutveckling som kommunen erbjuder, som i första hand bör nyttjas, medan det övriga lärarna till största del talar om erfarenhetsutbyte lärare emellan. Vi kan konstatera att ännu kan matematiken inte kläs i ett skimmer av glädje. Eftersom att alla inblandade har en vilja att utveckla matematikämnet finns det stora förhoppningar att detta kommer att kunna ske i framtiden.