Studien ämnade undersöka vilka faktorer som till störst del påverkade tjänstemäns arbetstrivsel. Genom att dela in sex faktorer i tre grupper kunde mer kunskap förvärvas om vilket område av individ, chef eller organisation som har störst inverkan på arbetstrivsel. Undersökningsdeltagarna bestod av 196 stycken kommunalarbetare som besvarade en enkät. Resultatet visade att faktorer kopplade till chef hade störst inverkan, därefter organisationsfaktorer och minst inverkan på arbetstrivsel hade individfaktorer. De enskilda faktorerna som påverkade trivsel mest var feedback och delaktighet. Att individfaktorer hade så liten inverkan kan förklaras med att de endast är kopplade till individen. Individfaktorerna är således avskilda från en informationsgemenskap eller samverkan som chefsfaktorer och organisationsfaktorer till större del representerar.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad Christopher-gillet i Långshyttan var för en slags förening samt vad de gjorde? Tiden som denna undersökning rör är 1944-1954. De tre frågeställningarna är: 1. Vilket syfte hade Christopher-gillet? 2. Vilka och hur många var medlemmar? 3. Vad ingick i Christopher-gillets verksamhet? Resultatet är att Christopher-gillet var i det närmaste en sällskapförening, termen sällskapsförening kommer ifrån Sören Larssons bok Förening och gemenskap. Det källmaterial som användes var Christopher-gillets medlemsmatrikel och mötesprotokoll åren 1944-1954. Christopher-gillets egen tidning Husby-rocken är även den använd som källmaterial.

Syftet med denna studie var att undersöka vad unga tjänstemän upplevde att defick ut av medarbetarsamtal och vilka aspekter av medarbetarsamtal som upplevdesmest givande. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer som utfördes med åttarespondenter. Samtliga respondenter arbetade på ett tjänsteföretag beläget i centralaStockholm. Genom en tematisk analys kunde fyra huvudteman fastställas i resultatet:feedback, avstämning, upplevelse av chef och arbetsmotivation. Utifrån dessa temankunde slutsatsen dras att det är flera komponenter som påverkar den anställdesupplevelse såsom chefens inställning, möjlighet till fri dialog och konstruktiv kritik. Desom fick ut mest av medarbetarsamtalen var de som hade en god relation till sin chefoch därmed kunde ha en öppen dialog. Ett flertal upplevde dock att medarbetarsamtalenkändes forcerade och ostrukturerade. Det som upplevdes mest givande under samtalenvar att få konkret feedback och tydliga mål vilket även upplevdes som främjade förarbetsmotivationen.

An acquired brain injury can cause a variety of conditions and impairments. Aphasia affects linguistic functions in the brain to different extent and degree, which entails negative impact on social interactions with the surrounding environment. Adjusting the ways of communicating can facilitate conversation and informational exchange. Previous studies have shown that knowledge about aphasia lacks among the public and care givers. Persons with aphasia are likely to interact with officials within the support system. These professionals with various education will partake in assessments and decisions that will have significant impact on persons with aphasia and their families. It is essential that officials have sufficient knowledge of the diverse individual needs in order to provide adequate support. According to governmental laws and regulations, officials should offer communicational support regardless of the service or support they provide. The literature suggests that knowledge about aphasia is also lacking among officials. Since there is little or no research on the subject, motivation was given for the study at hand. A qualitative study was conducted on six informants, all professionals who offer different kinds of service and support, at various levels and within different fields of the support system. The results implied that their knowledge about aphasia was insufficient on all accounts, except for awareness of psychosocial consequences. Four out of six informants had lacking knowledge about communicational support, two had greater understanding of communicational needs and more competence in facilitating strategies. Since respondents were few, this study may primarily serve as a motivation for further research on the subject, and encourage communicational training.

The aim of this Master’s thesis is to examine the environmental scanning by the employees and politicians at the central administration at the County Council of Kalmar län. The background of the study is the closing of the administration library in January 2003, which gave more tasks to the hospital libraries of the County Council.The main questions of this study concerns the information needs of the employees and politicians, what electronic sources they prefer to use to satisfy those needs and if they are experiencing a need for more support and help, from a librarian or by the development of a common catalogue of hyperlinks. All 104 persons in the population were asked to answer a questionnaire on the Intranet. The task was performed by 60 persons. Six persons in leading positions were interviewed. The examples of information needs were collected and organized according to the PEST-model.The result of this questionnaire shows that about half of the population would, at least partly, like more help in information seeking, but only five percent totally agrees. No one of the interviewees firmly agrees with the idea of a librarian to help with information seeking. Their view is that the quantitative part of the environmental scanning is working fine and the problem is to avoid information overload. There was a slightly bigger interest in the idea of a common catalogue of hyperlinks. Finally the electronic resources used by the respondents were compared to the common link catalogue of the hospital libraries. / Uppsatsnivå: D

No description available.

No description available.

Inledning Kommunen och dess tjänstemän är en viktig aktör då det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. På uppdrag av två kommuner har tjänstemäns tidigare erfarenheter av policyarbete och implementering undersökts. Policyprocessen är komplex och det finns ingen universell definition av policybegreppet. Policyn är en viktig del i den offentliga sektorn och är ett stöd i det hälsofrämjande arbetet. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka tjänstemäns erfarenheter och upplevda behov inför implementering av nya policier. Metod En kvalitativ metod valdes för att undersöka tjänstemännens erfarenheter. Tre olika fokusgruppsintervjuer genomfördes med tjänstemän med olika befattningar. Analysen utgår från en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Erfarenheter visar att policyn gärna får ha en koppling till det egna arbetet eller egna vardagen för att kännas relevant och intressant. En del policier upplevs vara mycket otydliga och svåra att följa. Vissa policier produceras för att det finns krav på att de ska finnas, men läggs sedan undan utan att användas. Rätt tidpunkt, god information och diskussioner upplevs som goda förutsättningar för att en bra implementering av policyn ska ske. För att en policy ska efterlevas kan gemensamma definitioner, kompletterande riktlinjer och en förståelse för policyns syfte vara betydelsefullt. Slutsats En strategi för hur nya policydokument ska spridas och en gemensam definition av bland annat policybegreppet kan vara lönsamt inför framtida implementeringsarbete. Även om implementering är kontextbundet och svår att generalisera kan en plan för framtida arbete vara lönsamt. Nyckelord: folkhälsopolicy, implementering, erfarenheter, tjänstemän, kommun / Introduction Officials of the municipality are working to create good living conditions for the citizens. On behalf of two municipalities; officials’ experiences of policy implementation was investigated. The policy process is complex and there is no universal definition of the policy concept. Policy is an important part of the public sector and creates a support in the health promotion work. Aim The aim of this study is to examine officials’ experience and possible needs when implementing a new policy. Method A qualitative approach was chosen to investigate the officials’ experiences. Three focus group interviews were conducted with officials with different positions. The analysis is based on a qualitative content analysis. Result Officials’ experiences show that a policy should have a connection to their work to gain relevance. Policies are often vague and hard to follow according to the participants. Some policies are produced because there are demands for them to be, but are then not put into practice. The findings show a diversity of needs regarding policy implementation. Needs that refer to definition of the policy concept, discussions concerning the existent policies to create understanding and knowledge, and continuous evaluation of the policies. Conclusions A strategy for diffusion of new policies and mutual definitions of the concept policy are important for future implementation of policies. Policies are difficult to generalize and its implementation is defined by its context. Although, a plan of implementation is by importance for future work in the municipalities. Keywords: public health policy, implementation, experience, officials, municipality

I en politisk styrd verksamhet jobbar HR-chefer i en föränderlig miljö där förutsättningarna kan komma att ändras utifrån den politiska agendan. Den moderna kommunen styrs genom visioner och mål som sätts av kommunfullmäktige för att sedan implementeras i hela organisationen. För att nå måluppfyllnad arbetar HR-funktionen fram aktiviteter och indikatorer inom det egna verksamhetsområdet. En svårighet i att nå måluppfyllnad kan vara att målen inom HR ofta är av mjukare karaktär och därmed svåra att mäta. Sett ur ett HR-perspektiv är tidigare forskning begränsad när det handlar om kommunala tjänstemäns relationer till förtroendevalda. Uppsatsen bygger på en fallstudie av Stockholms stad där fyra HR-chefer står i fokus. Syftet är att skapa en förståelse av hur dessa HR-chefer ser på sin egen roll och sin relation till de förtroendevalda politikerna i nämnden ovanför dem. Genom att titta på målstyrningens effekter på HR-chefernas roller och relationer till förtroendevalda politiker uppfylls uppsatsen syfte. Utifrån fyra semistrukturerade intervjuer har data samlats in för att sedan jämföra med tidigare forskning.Resultaten visar på att målstyrningen ger ett verktyg som öppnar upp för transparens inom organisationen vilket underlättar måluppfyllnaden och skapar legitimitet. Insynen i hela organisationen ger en bekräftelse i den egna rollen som HR-chef och fungerar även som en länk mellan kommunala tjänstemän och förtroendevalda politiker. Det går att se på relationen mellan HR-chefer och förtroendevalda politiker ur olika synvinklar beroende på var i organisationen HR-chefen befinner sig. HR-cheferna under förvaltningsnämnder har mer överlappande roller som innebär en högre delaktighet innan målen sätts. I jämförelse med HR-cheferna under kommunstyrelsen som har mer separata roller, vilket innebär att de arbetar med redan fastställda mål. En förklaring till skillnaden kan vara att förtroendevalda politiker ute på nämnderna är fritidspolitiker medan de förtroendevalda i kommunstyrelsen består av fler heltidsengagerade politiker.

I Halmstads kommun beslutades år 1989 om behovet av en ny deponi, år 2006 togs beslutetom lokaliseringen Kistinge. Under 2011 låg detaljplanen för beslut varpå berörda medborgarestartade en aktionsgrupp i förhoppningen att kunna påverka politikerna att tänka om ochförlägga deponin längre från bebyggt område. Fenomenet medborgargrupp av detta slag ärextra intressant i ett land som Sverige som präglas av hög tillit till statliga institutioner. För attbesvara våra frågeställningar om de tre aktörsgrupperna; medborgare, politiker ochtjänstemäns upplevelse av delaktighet, process och beslutsfattande i ärendet har vi med hjälpav idealtyper, som är utformade från tidigare forskning på området, försökt fånga derasupplevelser av ärendet utifrån ett legitimitetsperspektiv. Vi kom fram till att medborgarna harhaft en låg upplevelse av legitimitet samtidigt som politiker och tjänstemän har haft en högupplevelse av legitimitet i ärendet om deponin i Kistinge. / Halmstad municipality decided in 1989 on the need for a new landfill, in 2006 a decision onthe location Kistinge was made. In 2011 were zoning decision on which citizens started anaction group hoping to influence politicians to rethink and relocate the landfill farther fromthe urban area. The phenomenon civic group of this kind is especially interesting in a countrylike Sweden, characterized by high trust in government institutions. In order to answer ourquestions about the three actor groups'; citizens, politicians and officials’ experiences ofparticipation, process and decision of the case Kistinge we have been using the ideal types,designed from previous research in this area, attempted to capture the three different groups ofactors perceptions of the case from a legitimacy perspective. We concluded that the public hashad a low perception of legitimacy while politicians and officials have had a high perceptionof legitimacy.