Människan har i alla tider jämfört sig själv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jämförelser även sker på de arbetsplatser vi jobbar på. Xerox såg under 70-talet möjligheter att jämföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bästa tillvägagångsätten, vilket gick under benämningen Benchmarking. Verktyget har även på senare tid fått inflytande inom den kommunala sektorn då högre krav ställs på att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens från privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking är att, trots den ökade populariteten och den stora mängd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar. Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gå till i en kommunal förvaltning. I vår teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur då dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter. För att få en djupare förståelse för området och särskilja oss från tidigare studier valde vi att genomföra en kvalitativ studie på två förvaltningar där vi intervjuade förvaltningschefen samt den ekonomiansvariga. Resultatet av studien visar att valet av perspektiv i stor utsträckning påverkar uppfattningen av hur benchmarking används i förvaltningar, och att det därför kan vara svårt att se tidigare forskning, utförd ur endast ett perspektiv som en representation för en hel förvaltnings användning av benchmarking.

Bakgrund till studien: Idag ställs det nya krav på att organisationer snarare börbedriva verksamheten utifrån kunskap och flexibilitet än påstandardiserade arbetsuppgifter. Därmed bör ledningenimplicera ett synsätt där organisationen plattas ut och öppnarupp för medarbetarnas delaktighet och inflytande. För att detska fungera måste samtliga anställda oavsett position ha engemensam förståelse kring organisationens mål och visioner.Syfte: Med denna uppsats vill vi undersöka hur relationen mellanavdelningschefen och medarbetarna uppfattas på enavdelning inom en kommunal förvaltning. Vi vill veta hurdelaktighet i beslutsprocesser samt hur inflytande och egetansvar över de anställdas arbetssituation fungerar genom attjämföra de båda parternas uppfattningar.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla invårt empiriska material till undersökningen. Intervjuernagenomfördes på nio medarbetare och en chef från enavdelning inom en kommun i en medelstor stad i västraSverige.Huvudresultat: Delaktigheten och inflytandet fungerar bra på avdelningennär det gäller möjligheter att kunna uttrycka sig.Medarbetarna har bland annat möjlighet att genomarbetsplatsträffarna påverka över sin arbetssituation samtkomma med förlag på förändringar och förbättringar. Bristenpå information påverkar emellertid delaktigheten negativt.Har man inte tillgång till information som rör verksamhetenoch medarbetarna såväl direkt som indirekt har man inte fulldelaktighet.

No description available.

No description available.

Framtiden är fylld av osäkerhet och risk som bör tas i beaktande vid investeringsbeslut. För att kunna fatta ett välgrundat investeringsbeslut behöver osäkerhet och risk hanteras. Vanligtvis kan dessa hanteras med investeringskalkylering. Enligt tidigare forskning används oftast traditionella metoder vid investeringskalkylering. Inom offentlig sektor är det dock inte lika självklart att de traditionella metoderna tillämpas då exempelvis kommuner även behöver beakta omätbara värden. Tidigare forskning har i begränsad omfattning undersökt hantering av osäkerhet vid investeringar från ett kommunalt perspektiv. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur osäkerhet och risk hanteras i en kommunal förvaltning i Sverige vid investeringskalkylering för projekt inom infrastruktur. Genom att kvalitativt studera hur osäkerhet och risk hanteras vid investeringskalkylering i kommunal förvaltning kan studien bidra med ytterligare kunskap till den tidigare forskningen inom det undersökta området. Forskningsfrågan som studien har för avsikt att besvara är: Hur hanteras osäkerhet och risk vid investeringskalkylering för projekt i en kommunal förvaltning? Utifrån detta syfte och forskningsfråga genomfördes en fallstudie på en kommunal förvaltning i Sverige. För att svara på forskningsfrågan samlades empiri in genom diskussioner i två fokusgrupper, en intervju och genom att studera interna dokument från förvaltningen. Slutsatsen från denna studie är att den mänskliga rollen har en stor betydelse vid hanteringen av osäkerhet och risk i investeringskalkyleringen. Förvaltningens modell för kalkylering och hur förvaltningen hanterar oförutsedda kostnader i kalkylen har också en betydande roll, men för en lyckad investering är det deltagarna i projektets förarbete och de tolkningar som ligger bakom kalkylens belopp som har störst betydelse. Fortsatt forskning föreslås att inrikta sig på att kvalitativt undersöka fenomenet i fler förvaltningar och fler kommuner, vilket skulle ge möjlighet till djupare analys. Ett annat förslag är att göra jämförelser mellan hur osäkerhet och risk hanteras över perioder med olika konjunkturer.

The purpose of this master thesis is to examine some information aspects of decision-making in Swedish municipal committees. Which are the information needs and how do they emerge? How is the needed information sought and received and which are the sources? How do the members of the committees use information when making decisions? To answer these questions qualitative interviews were conducted with four politicians (two chairpersons representing the political majority and two vice-chairpersons representing the opposition) and three officials in a municipality with a population of about 50 000. The politicians were interviewed in capacity of decision-makers, whereas the officials from the local administration are of interest through their decision-supportive role, which includes providing of reports and other information. The examination indicates that even if the conditions to some extent differ between the committees, the administration is highly influential: Notions and proposals about action may come from inhabitants, organizations, politicians etc., but are handled by the administration, which often is the problem formulating actor, through which the informational needs nearly always are canalized. Even though politicians and officials in some extent turn to the same information sources (e.g. local inhabitants or Government offices) the politicians’ information seeking outside the administration is marginal. The primary part of the seeking and receiving of information is managed by the working committees, where officials explain essential parts of a case (the case is treated in a written report) and motivate their standpoints. When using this and other information in decision-making there is often a strong ambition of consensus between the majority and the opposition; an interesting result considering the different political affiliations among the decision-makers. / Uppsatsnivå: D

No description available.

No description available.

Med utgångspunkt från förväntade globala klimatförändringar har jag valt att behandla hur Nacka kommun påverkas och på vilket sätt man försöker anpassa sig till de negativa effekter som kan uppstå. Mitt arbete fokuserar på verkningar som särskilt följer av förhöjda vattennivåer orsakade av ökad nederbörd och höjda havsnivåer. Klimatförändringarna kommer att påverka levnadsförhållandena i alla världens samhällen, vilket kräver stora globala gemensamma ansträngningar för att kunna förebygga och begränsa de negativa konsekvenserna av dessa. I en allt högre utsträckning ökar vår medvetenhet om att de utsläpp som orsakar klimatförändringar snarare ökar än minskar. Politiska beslut fattade på en internationell nivå är av en avgörande betydelse för hur en positiv utveckling ska kunna genomföras. När det gäller konkreta förebyggande åtgärder och anpassningar ligger det stora ansvaret hos varje enskild nation och inte minst i dess lokalsamhällen. För att Nacka kommun, som jag har fokuserat, ska kunna ta detta ansvar krävs kompetens och ambitioner som förutsätter stöd från nationella myndigheter och organisationer. Jag har därför belyst ansvar- och rollfördelning hos ett urval aktörer som jag bedömt vara relevanta för mitt ändamål. I anslutning till detta har jag konstaterat att det finns en tydlig rollfördelning hos berörda myndigheter och att dessa förser kommunerna med relevant bistånd. Från kommunalt håll efterlyses emellertid ett ökat statligt ekonomiskt stöd. En slutsats som jag har dragit beträffande Nacka kommun är att man saknar en klart uttalad strategi samt dessutom en tidsplan för att kunna begränsa klimatförändringarnas skadeverkningar. / In this essay I will examine how the negative impacts of the climate change is affecting the municipality of Nacka, and describe the adaption measures that have been carried out. The essay is especially focused on the elevated water levels, resulting from increased precipitation and rising sea levels. The climate change will affect living conditions in all the world's societies, which implies a need for globally developed guidelines and instruments to prevent and limit the negative impacts of these. Increasingly, we become aware that the increase in emissions that affect the climate is accelerating rather than the reverse. The question of how the ongoing climate change should be handled depends on the political decisions made at an internation level. However, when it comes to preventive measures and adjustments, each nation have their own responsibility. It is in the regions, municipalities and local communities, the actual work must be done. My conclusion of this essay is that the municipality of Nacka lacks a clear strategy for addressing the climate change and has not stated a timetable for their intervention work. The essay also deals with the responsibilities and roles of national authorities and organizations. Furthermore, it highlights and problematizes the importance of local need for external knowledge support and information.

<p>Den här undersökningen utgörs av en fallstudie där en kommunal förvaltning studerats. Förvaltningen som jag har utgått från ingår i en kommunal organisation och har som främsta uppgift att organisera vård och omsorg om äldre i den aktuella kommunen. Fallstudien baseras på intervjuer med företrädare verksamma inom den kommunala förvaltningen. Utöver detta har studier av dokument genomförts. Syftet med studien är att analysera samverkan med andra organisationer i utvecklingen av den kommunala äldreomsorgen.</p><p>I resultatet av fallstudien framkommer att det bland flera intervjupersoner finns en uppfattning om att samverkan är en central del i utvecklingen av den kommunala förvaltningen. Samverkan med andra organisationer anses bland dessa intervjupersoner skapa möjligheter till utveckling som förvaltningen inte på egen hand kan åstadkomma. Det är även påtagligt att inom förvaltningen finns en uppfattning om att samverkan kan vara ett medel för att påverka en utveckling i andra organisationer, vilket ses som gynnsamt för den egna verksamheten. Inom ramen för samverkan som medel för utveckling av den egna organisationen tillskrivs samverkan en betydelse av att skapa en effektivare organisation, främja tillängligheten av kompetenser samt vidga målgruppen för organisationen. Studien analyseras med stöd i ett resursberoende teoretiskt några sammanfattande begrepp som belyser hur samverkan realiseras i förvaltningens verksamheter. I studiens avslutande kapitel förs även kritisk diskussion och förslag till vidare forskning.</p> / Report code:LiU-PEK-R-247.