<p>Bakgrund: I dag används datorn på allt fler arbetsplatser runt om i hela världen, i olika sammanhang. Allt fler upptäcker vilka fantastiska möjligheter datorn har att erbjuda. I skolan har inte genomslagskraften blivit så stor och flera statliga och kommunala satsningar har gjorts utan någon större framgång. Säljö (2000) menar att det inte har kommit tillräckligt bra pedagogiska program för skolan. Med detta som bakgrund vill vi undersöka ifall arbetet med datorn utvecklas mer om en metod används. Vi har liksom Trageton valt att skriva skriv- och läsinlärning först istället för läs- och skrivinlärning genom hela vårt arbete. Trageton menar att datorn kan vara ett utmärkt hjälpmedel i skriv- och läsinlärning och att det är lättare att lära sig skriva innan man lär sig läsa, något som inte går hand i hand med den traditionella inlärningen där läsning oftast påbörjas före skrivinlärning. Syfte Syftet är med vår studie var att se hur pedagoger använder datorn i sin undervisning samt om pedagoger som använder Tragetons metod använder datorn annorlunda än de som inte arbetar efter Tragetons metod. Metod Vår studie är en kvalitativ studie där intervjuer har använts som forskningsmetod. Vi har intervjuat sex pedagoger, där tre arbetar efter Tragetons metod och tre pedagoger som inte använder någon metod men som anser sig arbeta mycket med datorn i undervisningen. Vi har bearbetat vårt intervjumaterial efter meningskoncentrering och framförallt tittat på skillnader mellan pedagogernas synsätt på datorn i undervisningen. Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger i undersökningen anser att datorn är ett bra verktyg i undervisningen och att det bidrar till ett lustfyllt lärande. Vidare visar resultatet att de pedagoger som arbetar efter Tragetons metod använder datorn i undervisningen i större utsträckning för uppgifter som har ett för eleverna, synligt mål. De är kritiska till så kallade pedagogiska program. De pedagogerna som inte arbetar efter någon specifik metod använder datorn förutom i skriv- och läsinlärning också i matematik, men användandet är inte lika genomtänkt som när man arbetar efter en metod. Datorn används många gånger som en belöning.</p>

Bakgrund: I dag används datorn på allt fler arbetsplatser runt om i hela världen, i olika sammanhang. Allt fler upptäcker vilka fantastiska möjligheter datorn har att erbjuda. I skolan har inte genomslagskraften blivit så stor och flera statliga och kommunala satsningar har gjorts utan någon större framgång. Säljö (2000) menar att det inte har kommit tillräckligt bra pedagogiska program för skolan. Med detta som bakgrund vill vi undersöka ifall arbetet med datorn utvecklas mer om en metod används. Vi har liksom Trageton valt att skriva skriv- och läsinlärning först istället för läs- och skrivinlärning genom hela vårt arbete. Trageton menar att datorn kan vara ett utmärkt hjälpmedel i skriv- och läsinlärning och att det är lättare att lära sig skriva innan man lär sig läsa, något som inte går hand i hand med den traditionella inlärningen där läsning oftast påbörjas före skrivinlärning. Syfte Syftet är med vår studie var att se hur pedagoger använder datorn i sin undervisning samt om pedagoger som använder Tragetons metod använder datorn annorlunda än de som inte arbetar efter Tragetons metod. Metod Vår studie är en kvalitativ studie där intervjuer har använts som forskningsmetod. Vi har intervjuat sex pedagoger, där tre arbetar efter Tragetons metod och tre pedagoger som inte använder någon metod men som anser sig arbeta mycket med datorn i undervisningen. Vi har bearbetat vårt intervjumaterial efter meningskoncentrering och framförallt tittat på skillnader mellan pedagogernas synsätt på datorn i undervisningen. Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger i undersökningen anser att datorn är ett bra verktyg i undervisningen och att det bidrar till ett lustfyllt lärande. Vidare visar resultatet att de pedagoger som arbetar efter Tragetons metod använder datorn i undervisningen i större utsträckning för uppgifter som har ett för eleverna, synligt mål. De är kritiska till så kallade pedagogiska program. De pedagogerna som inte arbetar efter någon specifik metod använder datorn förutom i skriv- och läsinlärning också i matematik, men användandet är inte lika genomtänkt som när man arbetar efter en metod. Datorn används många gånger som en belöning.

<p>Bakgrund:1973 inleddes ett stort arbete med att få in datorer i skolmiljön. Genom åren har olika projekt genomförts och idag handlar det om att lärarna skall ledaskolutveckling med stöd av regionala nätverk. Den nuvarande läroplanen, Lpo 94 lägger stor vikt vid att elever skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, medett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Vidare går att läsa i läroplanen att varje elev också skall kunna använda informationsteknik som ettverktyg för sitt eget lärande. Piagets och Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori är att kunskap inte kan tillhandahållas av läraren utan att kunskap måste konstrueras av den som lär.</p><p>Under elevens egen lärandeprocess är det viktigt att eleven har en lärare som handleder. På samma sätt som andra alternativa pedagogiker, metoder ochverktyg erbjuder ”IKT” olika möjligheter att bidra till elevens lärande.</p><p>Syfte:Uppsatsen syftar till att ta reda på om lärare använder IKT i undervisningen och i så fall omfattningen.</p><p>Metod:Vi har gjort en enkät med slutna och öppna svarsalternativ vilka skickades ut till lärare i en västsvensk medelstor stad. Svaren bearbetades såväl kvantitativt somkvalitativt. Resultatet av undersökningen redovisas i löpande text och med citat inlagda för att illustrera och belägga våra tolkningar.</p><p>Resultat:I vår undersökning visar resultatet att det är de äldre, mer erfarna lärarna som har någon form av datautbildning. Resultatet visar också att de äldre lärarna med mererfarenhet använder IKT i undervisningen oftare och i fler situationer än de yngre lärarna med mindre erfarenhet.</p>

Bakgrund:1973 inleddes ett stort arbete med att få in datorer i skolmiljön. Genom åren har olika projekt genomförts och idag handlar det om att lärarna skall ledaskolutveckling med stöd av regionala nätverk. Den nuvarande läroplanen, Lpo 94 lägger stor vikt vid att elever skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, medett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Vidare går att läsa i läroplanen att varje elev också skall kunna använda informationsteknik som ettverktyg för sitt eget lärande. Piagets och Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori är att kunskap inte kan tillhandahållas av läraren utan att kunskap måste konstrueras av den som lär. Under elevens egen lärandeprocess är det viktigt att eleven har en lärare som handleder. På samma sätt som andra alternativa pedagogiker, metoder ochverktyg erbjuder ”IKT” olika möjligheter att bidra till elevens lärande. Syfte:Uppsatsen syftar till att ta reda på om lärare använder IKT i undervisningen och i så fall omfattningen. Metod:Vi har gjort en enkät med slutna och öppna svarsalternativ vilka skickades ut till lärare i en västsvensk medelstor stad. Svaren bearbetades såväl kvantitativt somkvalitativt. Resultatet av undersökningen redovisas i löpande text och med citat inlagda för att illustrera och belägga våra tolkningar. Resultat:I vår undersökning visar resultatet att det är de äldre, mer erfarna lärarna som har någon form av datautbildning. Resultatet visar också att de äldre lärarna med mererfarenhet använder IKT i undervisningen oftare och i fler situationer än de yngre lärarna med mindre erfarenhet.

<p>Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå.</p>

<p>Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att lära elever att läsa och skriva. Vi fick båda ett stort intresse för elevers läs- och skrivutveckling efter att ha gått kursen Barns skriftspråksutveckling 1 i termin 5 på Högskolan Väst. Under utbildningens gång har det betonats att vi måste ha kunskap och förståelse för dagens mångkultur. Vi kände att vi ville fördjupa oss i dessa två ämnen. Vi fann en mångkulturell skola där man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebär att man börjar med att skriva på datorn innan man börjar med handskrivning. Därefter läser man sina egna upplevelsebaserade texter. Valet blev därför naturligt. Arbetslaget på skolan har tillämpat metoden i ett års tid där eleverna i år ett har startat upp med metoden från första början. Metoden används i hela arbetslaget som består av en ett-tvåa, tre-fyra och fem-sexa. Metoden undervisas i alla tre klasser, mer eller mindre. Syfte: Att belysa Arne Tragetons undervisningsmetod för skrivning och läsning i svensk- och modersmålundervisningen i en mångkulturell skola. Metod: Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie. Vi har valt att använda oss av kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever. Lärarna arbetar i ett arbetslag så vi ansåg att gruppintervju skulle leda till samtal och diskussion där lärarna skulle komplettera varandra. Vi har även valt att intervjua elever för att få med deras perspektiv. Även där valde vi gruppintervjuer eftersom vi trodde att eleverna skulle känna sig mer trygga i intervjusituationen tillsammans med en klasskamrat. För att få ett brett material har vi också valt att genomföra deltagande observation. Vid dessa tillfällen har vi följt vårt observationsschema. Vi ville se hur verkligheten såg ut. Stämde den med pedagogernas intervjusvar, elevernas intervjusvar och våra tolkningar av verksamheten. Resultat: Tragetons metod har bidragit till att:• Lusten för skrivning och läsning har ökat hos eleverna.</p><p>• Under skriv- och läsundervisningen på svenska presterar alla elever bättre än tidigare.</p><p>• En ökad förståelse mellan ämnena svenska och arabiska har skapats genom att lärarnasamarbetar. Samarbete mellan klasslärarna och modersmålsläraren i arabiska har letttill att Tragetons metod används både i svenskundervisningen ocharabiskundervisningen.</p><p>• De elever som fick arbeta efter metoden på både svenska och sitt modersmålutvecklade sin skrivning och läsning på modersmålet på ett sätt som aldrig tidigaregjorts i samma ålder.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilka strategier elever använder sig av när de skriver vid datorn, samt hur de resonerar kring användandet av dessa. Tanken är att detta ska mynna ut i en diskussion kring vilket material vi använder i skolan, och om anpassade ordbehandligsprogram skulle ge elever bättre hjälp och stöd i sitt lärande. Metod: Jag har gjort deltagande observationer av tioåringar. Mina analyser av dessa observationer är gjorda utifrån ett fenomenografiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Jag märkte snabbt att det fanns två olika grupper av användare bland de elever jag observerade; de som lärde om datorn och de som lärde vid datorn. Vilken grupp eleverna tillhör beror på hur långt de kommit i sin utveckling, samt vilken attityd de har till datorn. De elever som inte kommit så långt i sin utveckling, lär sig fortfarande hur datorn fungerar praktiskt, medan de som kommit längre bland annat lär sig om det ämne de skriver om, nya ord, etcetera. De som kommit längre i sin utveckling ser också datorn som ett hjälpmedel. De flesta av eleverna behärskade majoriteten av de finesser jag valde att fokusera på. När det kom till stavnings och- grammatikkontroll, hade många svårt att förstå de instruktioner som gavs. Det visade sig också att många inte använde sig av dessa kontroller överhuvudtaget. De valde istället att prova sig fram till rätt lösning/stavning.</p>

Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå.

Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att lära elever att läsa och skriva. Vi fick båda ett stort intresse för elevers läs- och skrivutveckling efter att ha gått kursen Barns skriftspråksutveckling 1 i termin 5 på Högskolan Väst. Under utbildningens gång har det betonats att vi måste ha kunskap och förståelse för dagens mångkultur. Vi kände att vi ville fördjupa oss i dessa två ämnen. Vi fann en mångkulturell skola där man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebär att man börjar med att skriva på datorn innan man börjar med handskrivning. Därefter läser man sina egna upplevelsebaserade texter. Valet blev därför naturligt. Arbetslaget på skolan har tillämpat metoden i ett års tid där eleverna i år ett har startat upp med metoden från första början. Metoden används i hela arbetslaget som består av en ett-tvåa, tre-fyra och fem-sexa. Metoden undervisas i alla tre klasser, mer eller mindre. Syfte: Att belysa Arne Tragetons undervisningsmetod för skrivning och läsning i svensk- och modersmålundervisningen i en mångkulturell skola. Metod: Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie. Vi har valt att använda oss av kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever. Lärarna arbetar i ett arbetslag så vi ansåg att gruppintervju skulle leda till samtal och diskussion där lärarna skulle komplettera varandra. Vi har även valt att intervjua elever för att få med deras perspektiv. Även där valde vi gruppintervjuer eftersom vi trodde att eleverna skulle känna sig mer trygga i intervjusituationen tillsammans med en klasskamrat. För att få ett brett material har vi också valt att genomföra deltagande observation. Vid dessa tillfällen har vi följt vårt observationsschema. Vi ville se hur verkligheten såg ut. Stämde den med pedagogernas intervjusvar, elevernas intervjusvar och våra tolkningar av verksamheten. Resultat: Tragetons metod har bidragit till att:• Lusten för skrivning och läsning har ökat hos eleverna. • Under skriv- och läsundervisningen på svenska presterar alla elever bättre än tidigare. • En ökad förståelse mellan ämnena svenska och arabiska har skapats genom att lärarnasamarbetar. Samarbete mellan klasslärarna och modersmålsläraren i arabiska har letttill att Tragetons metod används både i svenskundervisningen ocharabiskundervisningen. • De elever som fick arbeta efter metoden på både svenska och sitt modersmålutvecklade sin skrivning och läsning på modersmålet på ett sätt som aldrig tidigaregjorts i samma ålder.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier elever använder sig av när de skriver vid datorn, samt hur de resonerar kring användandet av dessa. Tanken är att detta ska mynna ut i en diskussion kring vilket material vi använder i skolan, och om anpassade ordbehandligsprogram skulle ge elever bättre hjälp och stöd i sitt lärande. Metod: Jag har gjort deltagande observationer av tioåringar. Mina analyser av dessa observationer är gjorda utifrån ett fenomenografiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Jag märkte snabbt att det fanns två olika grupper av användare bland de elever jag observerade; de som lärde om datorn och de som lärde vid datorn. Vilken grupp eleverna tillhör beror på hur långt de kommit i sin utveckling, samt vilken attityd de har till datorn. De elever som inte kommit så långt i sin utveckling, lär sig fortfarande hur datorn fungerar praktiskt, medan de som kommit längre bland annat lär sig om det ämne de skriver om, nya ord, etcetera. De som kommit längre i sin utveckling ser också datorn som ett hjälpmedel. De flesta av eleverna behärskade majoriteten av de finesser jag valde att fokusera på. När det kom till stavnings och- grammatikkontroll, hade många svårt att förstå de instruktioner som gavs. Det visade sig också att många inte använde sig av dessa kontroller överhuvudtaget. De valde istället att prova sig fram till rätt lösning/stavning.