No description available.

Sverige är, traditionellt, räknat som ett kristet land, vilket betyder att samhället vilar på en kristen grund och på västerländsk humanism. Landet räknas dock som ett av de minst religiösa i världen, och i skolan har det skett en utveckling från kristendomsundervisning till religionsundervisning. Migration och globalisering har lett till att det finns människor från flera olika kulturer och religioner i Sverige, och landet har blivit en plats där människor från världens alla hörn möts och lever tillsammans i ett mångkulturellt samhälle. Det finns människor med olika trosuppfattningar och religioner, vilket innebär att det även i skolans värld finns elever från olika kulturer och religioner. Mot denna bakgrund inriktas studien på hur inkluderingen av elever från olika kulturer ser ut i religionsundervisningen i årskurs F-3. Har skolans religionsundervisning anpassat sig efter det rådande mångkulturella samhället, eller sker undervisningen fortfarande med en kristen grund och utan inkludering, inom ramen för de samhällsorienterande ämnena? I en undersökning som Skolinspektionen har gjort, framkommer det att religionsundervisningen i Sverige inte håller måttet. När den undervisande läraren undviker frågor som kan uppfattas som känsliga; exempelvis värderingar och livsfrågor, blir undervisningen istället ytlig och faktabaserad. Detta leder till att religionsundervisningen uppfattas som stereotyp och ytterligare en följd av detta är att undervisningen blir ointressant för eleverna.

<p>Examensarbetets utgångspunkt var att ifrågasätta varför kulturarvsförmedling framstår som viktigt i dagens mångkulturella skola. Genom att analysera och jämföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom området utkristalliserade sig olika perspektiv på "kulturarvets" funktion och innebörd.</p><p> Enligt resultatet ses "kulturarv" främst som ett redskap som kan förmedla värderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses därför viktigt att förmedla då det tros kunna leda till större förståelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor.</p><p> Trots att mångfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strävan efter en gemensam värdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gällande och styrande, det nationellt svenska. Även om styrdokumentens diskurs tycks eftersträva "politisk korrekthet" gällande hur kulturarv framställs och relateras till mångfald synliggörs etnocentriska drag där "vår" kultur ses som hegemon.</p><p> Vilken roll kulturarv har och varför föremdlingen av kulturarv ses som viktigt i en mångkulturell skola tydliggörs inte i dokumenten, utan blir istället en fråga om tolkning. Att skolans roll och plats i det mångkulturella samhället behöver uppmärksammas mer blir därför tydligt.</p>

<p>Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att lära elever att läsa och skriva. Vi fick båda ett stort intresse för elevers läs- och skrivutveckling efter att ha gått kursen Barns skriftspråksutveckling 1 i termin 5 på Högskolan Väst. Under utbildningens gång har det betonats att vi måste ha kunskap och förståelse för dagens mångkultur. Vi kände att vi ville fördjupa oss i dessa två ämnen. Vi fann en mångkulturell skola där man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebär att man börjar med att skriva på datorn innan man börjar med handskrivning. Därefter läser man sina egna upplevelsebaserade texter. Valet blev därför naturligt. Arbetslaget på skolan har tillämpat metoden i ett års tid där eleverna i år ett har startat upp med metoden från första början. Metoden används i hela arbetslaget som består av en ett-tvåa, tre-fyra och fem-sexa. Metoden undervisas i alla tre klasser, mer eller mindre. Syfte: Att belysa Arne Tragetons undervisningsmetod för skrivning och läsning i svensk- och modersmålundervisningen i en mångkulturell skola. Metod: Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie. Vi har valt att använda oss av kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever. Lärarna arbetar i ett arbetslag så vi ansåg att gruppintervju skulle leda till samtal och diskussion där lärarna skulle komplettera varandra. Vi har även valt att intervjua elever för att få med deras perspektiv. Även där valde vi gruppintervjuer eftersom vi trodde att eleverna skulle känna sig mer trygga i intervjusituationen tillsammans med en klasskamrat. För att få ett brett material har vi också valt att genomföra deltagande observation. Vid dessa tillfällen har vi följt vårt observationsschema. Vi ville se hur verkligheten såg ut. Stämde den med pedagogernas intervjusvar, elevernas intervjusvar och våra tolkningar av verksamheten. Resultat: Tragetons metod har bidragit till att:• Lusten för skrivning och läsning har ökat hos eleverna.</p><p>• Under skriv- och läsundervisningen på svenska presterar alla elever bättre än tidigare.</p><p>• En ökad förståelse mellan ämnena svenska och arabiska har skapats genom att lärarnasamarbetar. Samarbete mellan klasslärarna och modersmålsläraren i arabiska har letttill att Tragetons metod används både i svenskundervisningen ocharabiskundervisningen.</p><p>• De elever som fick arbeta efter metoden på både svenska och sitt modersmålutvecklade sin skrivning och läsning på modersmålet på ett sätt som aldrig tidigaregjorts i samma ålder.</p>

Examensarbetets utgångspunkt var att ifrågasätta varför kulturarvsförmedling framstår som viktigt i dagens mångkulturella skola. Genom att analysera och jämföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom området utkristalliserade sig olika perspektiv på "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" främst som ett redskap som kan förmedla värderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses därför viktigt att förmedla då det tros kunna leda till större förståelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mångfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strävan efter en gemensam värdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gällande och styrande, det nationellt svenska. Även om styrdokumentens diskurs tycks eftersträva "politisk korrekthet" gällande hur kulturarv framställs och relateras till mångfald synliggörs etnocentriska drag där "vår" kultur ses som hegemon. Vilken roll kulturarv har och varför föremdlingen av kulturarv ses som viktigt i en mångkulturell skola tydliggörs inte i dokumenten, utan blir istället en fråga om tolkning. Att skolans roll och plats i det mångkulturella samhället behöver uppmärksammas mer blir därför tydligt.

Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att lära elever att läsa och skriva. Vi fick båda ett stort intresse för elevers läs- och skrivutveckling efter att ha gått kursen Barns skriftspråksutveckling 1 i termin 5 på Högskolan Väst. Under utbildningens gång har det betonats att vi måste ha kunskap och förståelse för dagens mångkultur. Vi kände att vi ville fördjupa oss i dessa två ämnen. Vi fann en mångkulturell skola där man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebär att man börjar med att skriva på datorn innan man börjar med handskrivning. Därefter läser man sina egna upplevelsebaserade texter. Valet blev därför naturligt. Arbetslaget på skolan har tillämpat metoden i ett års tid där eleverna i år ett har startat upp med metoden från första början. Metoden används i hela arbetslaget som består av en ett-tvåa, tre-fyra och fem-sexa. Metoden undervisas i alla tre klasser, mer eller mindre. Syfte: Att belysa Arne Tragetons undervisningsmetod för skrivning och läsning i svensk- och modersmålundervisningen i en mångkulturell skola. Metod: Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie. Vi har valt att använda oss av kvalitativa gruppintervjuer med lärare och elever. Lärarna arbetar i ett arbetslag så vi ansåg att gruppintervju skulle leda till samtal och diskussion där lärarna skulle komplettera varandra. Vi har även valt att intervjua elever för att få med deras perspektiv. Även där valde vi gruppintervjuer eftersom vi trodde att eleverna skulle känna sig mer trygga i intervjusituationen tillsammans med en klasskamrat. För att få ett brett material har vi också valt att genomföra deltagande observation. Vid dessa tillfällen har vi följt vårt observationsschema. Vi ville se hur verkligheten såg ut. Stämde den med pedagogernas intervjusvar, elevernas intervjusvar och våra tolkningar av verksamheten. Resultat: Tragetons metod har bidragit till att:• Lusten för skrivning och läsning har ökat hos eleverna. • Under skriv- och läsundervisningen på svenska presterar alla elever bättre än tidigare. • En ökad förståelse mellan ämnena svenska och arabiska har skapats genom att lärarnasamarbetar. Samarbete mellan klasslärarna och modersmålsläraren i arabiska har letttill att Tragetons metod används både i svenskundervisningen ocharabiskundervisningen. • De elever som fick arbeta efter metoden på både svenska och sitt modersmålutvecklade sin skrivning och läsning på modersmålet på ett sätt som aldrig tidigaregjorts i samma ålder.

Detta examensarbete handlar om mångkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mångkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvärlden samt att ur fyra verksamma lärares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mångkultur bedrivs i dagens svenska skola. För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har använt mig av övrig litteratur utöver forskning då det varit svårt att få tag i endast forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag använt stämmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna. Jag har även genomfört fyra intervjuundersökningar för att kunna ge en bild av hur verklighetens skola ser ut och kunna visa hur dagens lärare arbetar med mångkultur i klassrummet. Jag har kommit fram till att mångkultur är ett resultat av de kontinuerliga kulturmöten som uppstår hela tiden, varje dag. Mångkultur skapas genom att människor med olika bakgrunder och erfarenheter möts på en ständig basis. Hur arbete med mångkultur i skolan bedrivs är de fyra lärare överens om, det sker ständigt och har sin grund i alla människors lika värde och att alla ska tillåtas vara sig själva och känna respekt för sin person. Eleverna lär om världen och människorna i den av varandra, de utbyter erfarenheter och det utvecklar deras kunskaper likaväl som deras förståelse för medmänniskan. Mångkultur handlar om att lära känna varandra och berikas av varandras erfarenheter och kunskaper.

Syftet med vår studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda på hur lärare använder sig av det svenska språket i sin undervisning, så att de flerspråkiga eleverna ska få en bra förståelse av de ord och begrepp som används i ämnena svenska och historia. Vi använde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att de lärare som intervjuades var medvetna om hur de använde sig av det svenska språket i sin undervisning. Lärarna menade även att det var viktigt att de flerspråkiga eleverna fick höra och använda sig av det språkbegrepp som används i ämnena, för att de skulle kunna få en förståelse för vad de ämnesspecifika orden/begreppen betyder. Slutsatserna är att lärarna är medvetna om att de flerspråkiga eleverna ligger på olika nivåer i sin språkutveckling och att man som lärare behöver ge de flerspråkiga eleverna mer hjälp, så att de får en bra ämneskunskap i ämnena svenska och historia

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola. Resultatet analyseras med hjälp av intersektionalitetsperspektivet, där genus, auktoritet och etnicitet samt olika institutioner tillskrivs olika makt, vilket får konsekvenser för läraren som individ. Vår analys av empirin visar att ämneskunskap, social förmåga och respekt är viktiga egenskaper för lärares auktoritet i klassrummet. Den stora skillnaden mellan skolorna handlar om betydelsen av ordning och reda, fostringsuppdraget, skillnaden mellan genus samt synen på auktoritet. Dessa faktorer har större betydelse i den mångkulturella skolan än i den svenska homogena skolan. Ytterligare skillnader handlar om att lärare som arbetar i den mångkulturella skolan möts av fler utmaningar i sin lärarroll än lärarna i den svenska homogena skolan. Det kan exempelvis handla om variation i elevernas kunskapsnivå och användandet av olika pedagogiska metoder. Med vår uppsats önskar vi problematisera begreppet auktoritet och genus i förhållande till två olika socio-ekonomiska skolor med olika elevunderlag. Vi vill tillföra ett inlägg i diskussionsdebatten om den mångkulturella skolan där tidigare forskning inte ägnat något anmärkningsvärt intresse för auktoritet ur den synvinkel som vi problematiserar ämnet här. Det är vår förhoppning att denna uppsats väcker intresse för våra kategoriers betydelse och  skillnader som kan finnas mellan skolor i dagens samhälle som en grund för framtida forskning.

No description available.