Denna uppsats är en undersökning av hur litteraturkritiker i modern svensk dagspress söker legitimera sig för att sedermera uppnå auktoritet. Genom fyra kriterier upprättade med utgångspunkt i litteraturvetaren Tomas Forsers bok Kritik av kritiken analyseras totalt 28 texter ur Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga texter publicerades under vecka 14 2009. Uppsatsen kommer fram till kriterierna är användbara och argumenterar för att de visar hur de enskilda kultursidorna söker profilera sig i och fortsatt eftersöka metoder för att legitimera sig och på så sätt vinna auktoritet.

I denna studie har hot och våld mot lärare undersökts kvantitativt. Empirin består av enkätsvar från 287 lärare som arbetar i förskoleklass samt grund-och gymnasieskolan. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av hot och våld som riktas mot lärare samt att diskutera lärares ställning som auktoriteter.De frågeställningar som ställdes i studien var: ”Hur ser prevalensen av hot ochvåld som riktas mot lärare ut?”, ”Vilka faktorer samverkar med utsatthet för hot och våld?” samt ”Hur upplever lärare att incidenter av hot och våld förebyggs och hanteras?”. Det teoretiska ramverket utgjordes av tidigare forskning som undersökt på vilka grunder elever legitimerar lärares auktoritet, prevalensen av hot och våld, konsekvenser av hot och våld samt bristande stöd vid utsatthet för hot och våld samt Max Webers teorier om social ordning, auktoritet och legitimitet och James Côtés teori om hur individualiseringen av samhället skapat en ny slags vuxenhet.Studiens resultat visar att en majoritet, 69,7 procent, av de undersökta lärarna varit utsatta förnågon form av hot eller våld och att den vanligaste förövaren var en elev. Resultatet visar också att faktorer som samverkar med utsatthet för hot eller våld är kön, ålder, upplevd relation till elever, huruvida lärarna fått utbildning för att förhindra och hantera hot och våld med flera. Slutligen visar resultatet attincidenter av hot och våld i en betydande andel av fallen inte hanteras som de regelbrott de är. Den höga prevalensen av hot och våld mot lärare i kombination med otydlighet gällande hur hot och våld mot lärare hanteras innebär att lärares ställning som legitima auktoriteter kan ifrågasättas.

<p>Denna studie ämnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bäst kommer motiverar nästa</p><p>generations anställda att följa chefers order och beslut och hur detta påverkas av kulturella</p><p>faktorer. För att uppnå detta syfte har en enkätundersökning utförts bland studenter på ett</p><p>universitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet.</p><p>Enkätundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven</p><p>(1959) definierar makt. Respondenterna till enkätundersökningen ombads rangordna dessa Power</p><p>Bases (PB:s) efter hur mycket auktoritet varje PB ansågs ge upphov till i en anställds synvinkel.</p><p>Stickprovsresultatet från Karlstads universitet anses vara representativt för hela</p><p>studentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas på att stickprovet var</p><p>slumpvist utvalt, samt att stickprovet är tillräckligt stort med tanke på populationens</p><p>standardavvikelse och storlek. Stickprovet från Alicantes universitet uppfyller inte ovanstående</p><p>kriterier och kan ej användas i generaliserade syfte. Skillnader och likheter mellan svaren från de</p><p>båda universiteten har analyserats utifrån en egentillverkad modell som speglar kulturella</p><p>faktorers inverkan på hur auktoritet upplevs.</p><p>Resultatet visar att Karlstads universitets studenter anser att faktorer som chefers kunskapsnivå</p><p>och officiella titlar är de viktigaste källorna till auktoritet. Chefers personlighet var av</p><p>medelmåttig betydelse och makten som kommer av att kunna belöna anställda och avskeda</p><p>anställda var mindre effektiva sätt att motivera svenska anställda på. Att chefer har makten att</p><p>kunna belöna anställda och att chefer anses besitta mycket kunskap var de viktigaste faktorerna</p><p>som skapar auktoritet bland de spanska respondenterna i undersökningen. Höga titlar var av</p><p>medelmåttig betydelse och makten som kommer av att kunna avskeda anställda och chefers</p><p>personliga karisma ansågs vara av låg betydelse bland de spanska studenterna.</p>

Denna studie ämnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bäst kommer motiverar nästa generations anställda att följa chefers order och beslut och hur detta påverkas av kulturella faktorer. För att uppnå detta syfte har en enkätundersökning utförts bland studenter på ett universitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet. Enkätundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven (1959) definierar makt. Respondenterna till enkätundersökningen ombads rangordna dessa Power Bases (PB:s) efter hur mycket auktoritet varje PB ansågs ge upphov till i en anställds synvinkel. Stickprovsresultatet från Karlstads universitet anses vara representativt för hela studentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas på att stickprovet var slumpvist utvalt, samt att stickprovet är tillräckligt stort med tanke på populationens standardavvikelse och storlek. Stickprovet från Alicantes universitet uppfyller inte ovanstående kriterier och kan ej användas i generaliserade syfte. Skillnader och likheter mellan svaren från de båda universiteten har analyserats utifrån en egentillverkad modell som speglar kulturella faktorers inverkan på hur auktoritet upplevs. Resultatet visar att Karlstads universitets studenter anser att faktorer som chefers kunskapsnivå och officiella titlar är de viktigaste källorna till auktoritet. Chefers personlighet var av medelmåttig betydelse och makten som kommer av att kunna belöna anställda och avskeda anställda var mindre effektiva sätt att motivera svenska anställda på. Att chefer har makten att kunna belöna anställda och att chefer anses besitta mycket kunskap var de viktigaste faktorerna som skapar auktoritet bland de spanska respondenterna i undersökningen. Höga titlar var av medelmåttig betydelse och makten som kommer av att kunna avskeda anställda och chefers personliga karisma ansågs vara av låg betydelse bland de spanska studenterna.

This is a qualitative textual analysis of curriculum for primary education in 1962, the curriculum for primary education in 1969, the curriculum for primary education in 1980, the curriculum for the compulsory school system in 1994 and the curriculum for primary school 2011th. Purpose of this thesis is to see how the government through the curriculum specifies directives for how teachers should be more or less authoritative. The boundaries of the essay are to only look at the claims against the teacher in elementary school. The questions are what is required of the teacher directly or indirectly from the curriculum 1962,1969,1980,1994 and 2011, focusing on the concept of authority and what change has taken place? To answer these questions, I have read the current curricula and other research publications in the field. The theories that are essential in the paper are hermeneutic theory and curriculum theory. The two theories are used as an approach to reading and analyzing the curricula. The paper showed that changes in the requirements of the teacher have changed from curriculum for elementary school 1962 to curriculum for elementary school 2011th. A change has taken place both in the government's directives on what relationship the teacher should have with the student, but also in how the teacher should educate the student. As for teaching mixer authority as described it does not appreciably in the curricula instead I looked at what sanction funds existed in the school during this period. Another important observation is that the curriculum says the targets are to school but not how the teacher will achieve these goals.

No description available.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola. Resultatet analyseras med hjälp av intersektionalitetsperspektivet, där genus, auktoritet och etnicitet samt olika institutioner tillskrivs olika makt, vilket får konsekvenser för läraren som individ. Vår analys av empirin visar att ämneskunskap, social förmåga och respekt är viktiga egenskaper för lärares auktoritet i klassrummet. Den stora skillnaden mellan skolorna handlar om betydelsen av ordning och reda, fostringsuppdraget, skillnaden mellan genus samt synen på auktoritet. Dessa faktorer har större betydelse i den mångkulturella skolan än i den svenska homogena skolan. Ytterligare skillnader handlar om att lärare som arbetar i den mångkulturella skolan möts av fler utmaningar i sin lärarroll än lärarna i den svenska homogena skolan. Det kan exempelvis handla om variation i elevernas kunskapsnivå och användandet av olika pedagogiska metoder. Med vår uppsats önskar vi problematisera begreppet auktoritet och genus i förhållande till två olika socio-ekonomiska skolor med olika elevunderlag. Vi vill tillföra ett inlägg i diskussionsdebatten om den mångkulturella skolan där tidigare forskning inte ägnat något anmärkningsvärt intresse för auktoritet ur den synvinkel som vi problematiserar ämnet här. Det är vår förhoppning att denna uppsats väcker intresse för våra kategoriers betydelse och  skillnader som kan finnas mellan skolor i dagens samhälle som en grund för framtida forskning.

In recent years, the Internet has exploded with different kinds of social media, where a significant function is to share your life in text and images. This changes how we form our identity, our religious identity included. The aim of this paper was to study how Instagram forms a space for the creation and development of religious and spiritual beliefs. For this purpose, Instagram updates from five women with yoga oriented Instagram accounts have been analyzed in relation to two theories: Paul Heelas’ och Linda Woodhead’s theory of a spiritual revolution and Heidi Campbell’s theory of networked religion. The aim of the study was to explore how these women presented themselves in their Instagram flow and what part religion and spirituality had in their presentations. The method used was thematic content analyses. Four themes were identified: (1) immanent and transcendent religion, (2) the unique self, (3) the holistic idea and (4) thoughts about the universe and the earth. The conclusion when analyzing the data in relation to the selected theories was that religion and spirituality have a central part in the texts that was published with the pictures and that the women expressed and described religion and spirituality in a way that can be understood in accordance with both the theory of a spiritual revolution and the theory of networked religion, especially with references to storied identity, shifting authority and convergent practice.  Nevertheless, some parts of the result couldn’t fully be explained through these theories and there were some parts of the result that showed that the theories might need some development or adjustment, for example regarding gender roles and female religiosity in the contemporary society.

Den här uppsatsen undersöker hur samordningen mellan aktörer verksamma på den svenska bolånemarknaden kan se ut när regleringsbeslut skall fattas. Uppsatsens fokus ligger på att identifiera de olika aktörernas respektive metoder för att försöka utöva påverkan. För att kunna göra detta analyserar vi marknadens struktur och organisation. Vi bygger upp en analysram med hjälp av en organisationsteori och en maktteori. Genom denna försöker vi öka kunskapen om hur marknadens aktörer försöker påverka beslut om reglering som rör bolånemarknaden. För att öka förståelsen utforskar vi relationer och underliggande maktförhållanden mellan aktörerna. Empirin visade på att aktörerna ständigt uppdaterar sig om de andra aktörernas förehavanden, i syfte att ha en så god chans som möjligt att påverka utkomsten av beslut som berör bolånemarknaden. Vår hypotes, att aktörer kan utöva påverkan utan formella maktresurser, visade sig också vara riktig då inflytande och auktoritet tycks väga tungt. Till detta visade det sig också att även om vissa aktörer har makt att driva sin vilja igenom så väljer de oftast att diskutera regelförslag med andra aktörer för att få in värdefulla synpunkter. Detta tycks påverka de beslut som Finansinspektionen slutligen fattar.

Purpose: This thesis aims to study how students in upper secondary school evaluate sources in their everyday school work and how the role of the school library and librarian officiate in this context. Methodology: A web questionnaire was conducted and 155 students from different schools, with or without school library and school librarian, participated. We coded and aggregated the questionnaires according to the strategies that are used when evaluating sources, identified by Francke, Sundin and Limberg. Cognitive authority, a theory by Patrick Wilson, was also a part of our analysis.  Conclusions: The study shows that students use different strategies, separately or combined, as a way to evaluate sources. The teacher is regarded as a cognitive authority and is the main influence concerning source evaluation. It also shows that the role of school libraries and school librarians, in this context, seem to be non-existent. The fact that not all students have access to school libraries makes it difficult to come to any conclusions regarding this matter. It also seems to be an uncertainty regarding the students’ knowledge about their school library and its resources.