This study examines journalism student’s information use atSödertörn University during the writing process of theirbachelor thesis. The students are divided in two groupsfollowing the schools main bachelor programs majoring injournalism.The method used in this study has been a reference analysisof the student’s bibliographies along with five semistructuredinterviews. The study stems upon a socioculturalperspective and drives the thesis that information use is asituated activity. In order to analyze which criteria used bythe students to determine source credibility, the concept of“cognitive authorities” has been used.The results of the reference analysis show that the studentsuse a large quantity of empirical material, first and foremostnewspaper articles. Monographs and anthologies are alsofrequently used and a high quantity of those could also befound in the students’ curriculums.The interview study shows that the respondents are verymuch aware about the differences in writing a news articleand writing a bachelor thesis. But even if the information uselooks different between these two, the demands from thestudents of the sources are similar to the demands found inearlier research on active journalists; they ought to be current,easy to access and credible.This study strengthens the thesis that information use issituated and that the information use among these journalismstudents differs from earlier research groups. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this Master’s thesis is to investigate the information use in teacher education students’ degree projects. The first study is a reference analysis used to categorize the cited sources in 33 degree projects from the teacher education program at one Swedish university. The aim was to find out what types of sources were used, in particular the amount of citations to scholarly publications. The results of the reference analysis showed that the majority of sources used were text books. Scholarly publications amounted to 10% of the citations and scholarly articles were scarcely used. The second study consists of semi-structured interviews with six supervisors to gain understanding of their functions in relation to information use and to find out what judgements supervisors make of the reliability of sources. The supervisors were found to have four functions: suggest literature, refer students to the library, guide selection of sources and instruct on the use of literature. Doctoral theses, scholarly articles and research based literature are source types with a high degree of reliability according to the supervisors, while sources without a foundation in research were considered to have a low degree of reliability. The interview data was analysed using Norman Fairclough’s model of critical discourse analysis and the cognitive authority of source types was discussed. This thesis identifies a discrepancy between sources used by students and the supervisors’ judgements of reliable sources and the conclusion is that increased knowledge and use of scholarly publications holds a potential for teacher education and the teaching profession.

The main purpose of this Master’s thesis is to contribute to anincreased understanding of student teacher’s informationseeking for their studies. The role of cognitive authorities andapproaches to the critical evaluation of sources are taken intoaccount as well as what student experiences of informationseeking imply for their future profession. The study takes asociocultural perspective and the empirical material is based oninterviews with six student teachers at the end of theireducation. The interviews have been analysed with a departurepoint in the research questions to the following themes; seekingand finding information, critical evaluation of sources and,analysing and using information.The major findings concern the teacher students’ emphasis onthe importance of the critical evaluation of sources and theirscepticism towards Internet use, both for their own studies aswell as for their future pupils. The student teachers expressedawareness of cognitive authorities when seeking information informal printed sources, but they were not fully aware of the roleof teachers and supervisors as cognitive authorities. Several ofthe informants expressed a need for teaching methods related toinformation seeking. / Program: Bibliotekarie

This essay is investigating what type of sources we trust, depending on how the information in these sources is created and provided. To exemplify, the sources Wikipedia and Nationalencyklopedin (the Swedish National Encyclopedia) were used, each one representing different approaches. The first is a representation of the collective intelligence, where anyone can contribute with their knowledge to the public – freedom under responsibility. The latter represents peer-reviewed knowledge, desirable enough to have people paying for it– true and unaffected.Based on theories of source criticism, collective intelligence, expertise and the different generations of digital natives and digital immigrants, two focus groups were conducted and analysed. A group of upper secondary school students and a group of retirees were presented with encoded texts from both encyclopedias, which they analysed critically from their opinion on reliability and objectivity. Their reasoning shows a well demonstrated awareness of the need of a critical reasoning and information literacy when dealing with different sources. But the question remained, particularly in regards to the students, if they do after all practice these skills in their information retrieval. / Program: Bibliotekarie

<p>Kännetecknande för IT-företag är att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö där teknikskiften är vanligt förekommande. Personalen är kompetent och välutbildad och är dessa företags mest värdefulla tillgång. Cheferna/ledarna är i många fall betydligt yngre jämfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag åt från ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, där vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige. De resultat vi fått i intervjuerna har analyserats med hjälp av befintlig ledarskapsteori. Ledarskapet i IT-företag kännetecknas av ett jämlikt förhållande mellan ledare och anställda där dialog, konsensus och ömsesidig respekt är nyckelord. Ledare för IT-företag har även i stor utsträckning en processyn på ledarskap och kännetecknas även av entreprenörskap.</p>

<p>Genom att studera IKEA:s respektive Polisens strategier, är uppsatsens primära syfte att jämföra hur de båda aktörerna framställer sig själva. Genom att förankra materialet i teorin, analyseras därefter om några delar av deras var för sig presenterade strategier, kan leda till att inge förtroende hos svenska folket. Studiens resultat uppenbarar vissa likheter i IKEA:s och Polisens strategier. Bland annat står hos båda aktörerna många exempel på en välvillig attityd att finna och de bygger genom sin framställning upp en identifikation med sina respektive målgrupper. Skillnaderna dem emellan är emellertid större än likheterna. IKEA framställer en tydlig och till stor del klart definierad förtroendeingivande diskurs. Dessutom uppfyller företaget de allra flesta kriterierna för att framstå som trovärdigt. Även Polisen uppfyller flera av kriterierna för att framstå som trovärdiga. Samtidigt är Polisen på flera punkter tvetydig i sin framställning. IKEA har genom sin till stor del entydigt presenterade diskurs goda möjligheter att erhålla högt förtroende medan Polisen genom sin till stor del tvetydiga diskurs har svårare att komma i besittning av detsamma. IKEA kan därtill i större utsträckning än Polisen sägas ha makt över sin målgrupp och därmed ha bättre förutsättningar för att kunna fungera ändamålsenligt.</p>

The perpetual evolution of the value of heritage in urban development is producing newsocio-spatial realities, shaped by different relationships of power at multiple scales.Heritage has always played an important role in the construction of individual andgroup identities, but is now increasingly seen as a capital for the making of cityidentity. Although professional heritage practices have attempted to embrace a similaror parallel vision, they are likely to overlook how interventions in heritage challengeidentity, meaning and sense of place. This thesis employs methods of discursiveanalysis to investigate the evolution and the appropriation of heritage in three sociopoliticalcontexts: Botswana, a post-colonial society; Palestine, an occupied society;and Sweden, a developed Western society. It also uncovers the ways authority is put towork through the discursive field of heritage in historic environments.Heritage in Palestine under the rule of the Ottoman Empire, British Mandate, and theIsraeli Occupation has been engulfed by both armed and discursive struggles overhistory, identity, and superiority. Narratives of the ‘Holy Land’ in addition to thepressures of the occupation forces and international interventions have shaped currentheritage practices in the Historic City of Nablus. In Botswana, Western planning ideashave been promoted in both the colonial and post-colonial eras, with little attention tolocal culture. The socio-spatial realities this produces have divorced the Batswana fromthe familiar and played an authoritarian role in defining valuable heritage in thedevelopment of Shoshong village and Sowa town. Heritage in the town of Ystad,Sweden, has since the late nineteenth century been regulated and legitimized through aconsistent inscription of a medieval identity on the town landscape, overlooking socialand spatial consequences.These findings are presented in four papers that each addresses a specific aspect ofheritage in urban development. An introductory monograph links the articles,developing theoretical analyses on how heritage-authority relations. This discussiongoes beyond direct practices of authority in management of physical heritage. Instead,it uncovers how heritage is utilised to gain and reinforce authority over identity politicsin historic environments. It also sheds light on how discursive struggles over meaningin the three cases are influenced by a ‘universalized heritage discourse’. In thisdiscourse, heritage is perceived as physical things representing a specific version of thepast, framed by European values and controlled by professional expertise andconventional knowledge. This discourse is rooted in the ‘authorized heritage discourse’that emerged in Europe in the nineteenth century and disseminated globally throughinternational treaties on heritage. Situating site-specific interventions in their social,cultural, and political contexts would allow for productive dissonance, rather thannarrow mediations of competing views. The virtue of working with heritage in the faceof authority at different spatial scales is stressed as one way to build sufficient capacityin heritage practices, capacity that would allow individuals and social groups to freelynegotiate their identity against any intervention in their spaces of heritage. / Den ständigt pågående omvandlingen och utvecklingen av det kulturella arvetproducerar nya rumsliga villkor, formade av såväl intern socio-politisk dynamik somexterna krafter. Kulturarv har alltid spelat en central roll i individers och gruppersidentitetsskapande och uppfattas nu allt oftare även som ett kapital i konstruktionen avstäder och regioner. Dock saknar kulturarvspraktikerna ofta förståelse för de sociopolitiskakonsekvenserna och kan därmed inte på ett medvetet sätt hantera dessaaspekter. Denna avhandling undersöker utvecklingen av det kulturella arvet och dessinverkan i tre socio-politiska kontexter: Botswana, ett postkolonialt samhälle; Palestina,ett ockuperat samhälle; och Sverige, ett västerländskt samhälle. En analys av lokalainterventioner i de tre områdena visar hur auktoritet kommer till uttryck genomdiskurser om kulturarvet i historiska miljöer.I Palestina har - under det ottomanska styret, det brittiska mandatet och den israeliskaockupationen - det kulturella arvet utgjort en arena kännetecknad av såväl militär somdiskursiv kamp för historia, identitet och makt. Så till exempel präglar narrativ om ’detheliga landet’ nutida praktiker kring kulturarv i den av historien präglade stadenNablus. I Botswana har västerländskt utvecklade idéer för stadsplanering praktiseratsunder både den koloniala och den postkoloniala eran, vilket formaturbaniseringsstrategier ofta utan hänsyn till lokal kultur. Den sociala och rumsligaverklighet som därigenom skapats har lett till en tilltagande distansering mellanBotswanierna och deras kulturarv. Detta fick avgörande konsekvenser vid definitionenav värdefullt kulturarv under utvecklingen av Shoshong village och Sowa town. IYstad har det kulturella arvet under sena nittonhundratalet reglerats och legitimeratsgenom framhållandet av en medeltida identitet, en identitet som starkt formatstadsmiljön men men vars sociala och rumsliga konsekvenser inte beaktats.Dessa resultat presenteras i fyra artiklar, som var och en lyfter en specifikfrågeställning kring kulturellt arv. I en ”kappa” kopplas artiklarna samman ochanalyseras särskilt med avseende på hur det kulturella arvet involveras iauktoritetsskapande,. Analysen visar att auktoritet kommer till uttryck genomdiskursiva praktiker kring kulturellt arv. Samtidigt som varje fall präglas av enkontextuell och situerad diskurs, påverkas alla av en ’universell kulturarvsdiskurs’.Inom ramen för denna universella diskurs uppfattas kulturarv som fysiska tingomgärdade av sociala och kulturella erfarenheter ofta kopplade till europeiskavärderingar, under kontroll av professionella experter och i linje med konventionellkunskap. Denna diskurs har sina rötter i den ’auktoriserade kulturarvsdiskursen’ somväxte fram i Europa under artonhundratalet och spred sig globalt genom internationellkultursamverkan. En av avhandlingens slutsatser är att en situering av platsspecifikainterventioner i sina komplexa sociala, kulturella och politiska kontexter kan erbjuda enför samhället produktiv dissonans, snarare än den begränsning som oundvikligen blirföljden av ambitionen att snabbt komma fram till konsensus. Genom att synliggöra hurauktoritet kommer till uttryck genom kulturarvets olika rumsliga nivåer, kan en ökadkapacitet och förståelse för socio-politiska aspekter också byggas upp ikulturarvspraktiken. / QC 20120424

The main purpose of this bachelor’s thesis is to examine how Swedish upper secondary school librarians and related staff relate to the online encyclopaedia Wikipedia. The research is placed in the all-embracing context of information literacy and source criticism on the Internet. The study was carried out in the form of qualitative interviews and based on two theoretical bases: firstly, the concept of cognitive authority stipulated by Patrick Wilson, and secondly the idea that Wikipedia has a draw towards late modern epistemological assumptions. The latter theory was also associated with the perceptions of knowledge among the library staff interviewed. According to the results, there seems to be a connection between a) the library staff’s perceptions of knowledge, b) the library staff’s actual knowing about Wikipedia, c) the library staff’s attitudes toward Wikipedia and d) the teaching performed by the library staff about Wikipedia. The results also suggest the cognitive authority of the traditional encyclopaedia to be strong, especially among those within the library staff not very familiar with Wikipedia. Those positive to Wikipedia possibly represent perceptions of knowledge with a draw towards the late modern. Finally, possible solutions regarding the improvement of information literacy and of Wikipedia usage among the upper secondary school pupils are discussed.

Kännetecknande för IT-företag är att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö där teknikskiften är vanligt förekommande. Personalen är kompetent och välutbildad och är dessa företags mest värdefulla tillgång. Cheferna/ledarna är i många fall betydligt yngre jämfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag åt från ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, där vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige. De resultat vi fått i intervjuerna har analyserats med hjälp av befintlig ledarskapsteori. Ledarskapet i IT-företag kännetecknas av ett jämlikt förhållande mellan ledare och anställda där dialog, konsensus och ömsesidig respekt är nyckelord. Ledare för IT-företag har även i stor utsträckning en processyn på ledarskap och kännetecknas även av entreprenörskap.

Syftet med denna uppsats är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv göra en jämförande textanalys av Fazlur Rahmans och Taha Jabir al-Alwanis tolkningar av islam utifrån teman som bl.a. rör deras syn på tidigare tolkningsmetoder och hur de uppfattar muslimers situation idag. Rahman och al-Alwani har olika utbildningsbakgrund men har båda arbetat i U.S.A. De förespråkar förnuftstolkning för att nå vad de anser vara Koranens egentliga budskap och be-tonar en medvetenhet om att historisk och social kontext måste beaktas i tolkningsprocessen. Analysen visar att båda betonar individens ansvar, plikt och engagemang men att deras upp-fattning om enskilda muslimers åtagande skiljer sig något åt. Analysen visar också på att det har något olika uppfattning om de islamiska källorna liksom hur nytolkning får praktiseras. Orsaker till dessa skillnader analyseras i uppsatsen.