The discussion of Islam and their view of the Koran is constantly ”under fire” where everyone has an opinion, even the non-muslims. In this paper, the goal was to find out how the believers themselves interpret and see the Koran. The focus of this study is mainly on two suras in Koran, sura 4 verse 3 and sura 4 verse 129. The purpose of the study is to analyze the Muslim feminist authors’ views on polygamy and their focus on the two suras. The material is from four different feminist authors that writes about polygamy, their view and opinion on polygamous marriages and about the polygamous message in the Koran. The study demonstrates that the feminist authors argue from similar basis when discussing polygamy. The two most common arguments that the authors use is argument of fairness, where there is no logic to why, the otherwise so fair God, isn’t it then it comes to the terms of polygamy. Another argument that the authors bring up is the evolutionary argument, which the authors believe that the interpreters of the Koran in the present should take into account the historical development when they interpret the suras. The four different authors bring up similar arguments but different views on how polygamy in Islam and in the Koran should and can be interpreted.

The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based on Scott Kugle’s book “Homosexuality in Islam” and the documentary “A Jihad for love” by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is performed in order to find new interpretations and compare them with each other and with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book and the documentary for this essay.     Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with their discussions to Muslim readers and viewers. It is obvious that Sharma is aware of the scenes and arguments he chose to show in the documentary. Kugle focuses on unclear verses in the Qur’an, which contribute to that he could find possibilities to interpret homosexuals in the verses to fulfill his purpose and open up a topic for discussion. Their discussion show what Muslim homosexuals have to struggle with and with their new interpretations they both discover ways to find reconciliation between Islam and people’s sexual orientation by questioning the normative society.

Figures show that Sweden received 40 000 refugees in the autumn of 2015, who all were in the age range to attend junior high, and high school. The majority of these students originated from countries where Islam is the main religion. Hence, some of these students are likely to have their educational background in a qur’anic school. The purpose of this study is therefore to provide information about these students’ educational background. The study has been conducted with a special focus on how the Swedish school system differs in comparison to the qur’anic school system. An additional research aim was to investigate what some English teachers knew about these students’ educational backgrounds. In addition to these aims, the study also focused on whether the teachers tend to adapt their lessons in order to benefit these students. The research method that has been applied in order to answer these questions are qualitative interviews conducted with four teachers of English. The results of this study indicate that the qur’anic school is vastly different from the Swedish school system. Furthermore, the teachers that participated in this study did share some knowledge about the qur’anic school system, even though it was somewhat limited among two of the interviewees. The same varying results were shown regarding the teachers’ wills to adapt their lessons, on behalf of these students. Moreover, two out of four teachers in this study lack basic knowledge about the qur’anic school.

The aim of this qualitative study is to investigate 5 Muslim persons knowledge of the Muslim Jesus, how Jesus is portrayed in the Quran and the differences between Jesus as presented within the Islamic and the Christian communities. This study is important because there are not many studies about this specific topic although Jesus is a very important prophet within Islam, he is even considered to be the Messiah. The 5 participants of this study are all Muslims, 2 of them have converted to the religion and the other 3 were born into Muslim families. The questions in the interviews were regarding the participant’s knowledge of the Muslim Jesus, their knowledge of how Jesus is portrayed in the Qur’an as well as their knowledge of differences between Jesus in Islam and Christianity. All interviews were done on Zoom and the collection of participants happened through the social application Facebook.  The 3 main questions for this study are: 1.     How do Muslims view the Muslim Jesus? 2.     What role is given to the Muslim Jesus in the Qur’an? 3.     How does Jesus differ in the Muslim tradition from the Christian tradition? Before the study presents the results from the interviews it presents some background information and previous research. These chapters contain information about the Muslim Jesus birth, miracles, his different given names and roles in the Qur’an, and research about Muslim’s beliefs regarding the trinity and Jesus’s crucifixion. According to the previous research Muslims do not or should not believe in the trinity which corresponds with the participants response regarding the matter. Within the Islamic community God is one which is called Tawhid in Arabic. This means that Islam promotes the belief of total monotheism. Previous research also shows that Muslims do not believe that Jesus’s crucifixion happened but believe that Jesus was saved by God and brought to heaven alive. This also corresponds to the participants beliefs where they all said that the crucifixion did not happen.  The curiosity and will to study the matter of Jesus in Islam derives from me being a Christian wondering how Jesus is portrayed in Islam. While doing my research I found that there is very little studies and books regarding this matter. Therefor I hope to contribute with a study in this field that will be useful for others studying the same matter.

Sammanfattning   Målet med min studie är att undersöka och analysera fyra olika läromedel avsedda för högstadieskolan utifrån termen orientalism. Hur gestaltas Muhammed och koranen i de utvalda läroböckerna utifrån Edward W Saids teori och terminologi orientalismen. Den avgränsade perioden för detta arbete börjar med en lärobok från året 1994 och avslutas med en lärobok publicerad år 2014. De två andra läroböckerna som används i denna studie är publicerade 1999 och 2003. Debatten om islam som religion är i den moderna kontexten vanligt förekommande både i massmedia och i en politisk debatt. Skolans läromedel är många gånger den första källan eleven möter i arbetet med andra religioner där av granskas och analyseras läromedel och deras framställning av Muhammed och koranen utifrån Saids teorier om Orienten. Den konklusion jag når fram till utifrån denna undersökning är att det finns en viss skillnad mellan de fyra olika utvalda läromedlen och att det sker en förändring över tid mellan böckerna. Samt att den först publicerade läroboken som undersökts har ett annat språk och andra tolkningar om Muhammed och koranen jämfört med de tre andra läroböckerna som försöker gestalta Muhammed och koranen på ett mer nyanserat sätt.

<p>Utgångspunkten för denna studie är att dokumentera och redogöra den traditionsbaserade utläggningsmetodologi inom islam. Fokus ligger på hur de traditionsbundna och de konservativa inriktningarna av sunni islam uppfattar denna företeelse.</p><p>Betydelsen av <em>tafsir </em>har kommit att spela en allt viktigare roll till stor följd av den debatt som förs kring islam och vilken förståelse eller tolkning som skall ha företräde. Debatten fokusera primärt kring hur Koranen bör förstås och tolkas, vilket visar sig i den alltmer utpräglade konflikten mellan traditionsbundna inriktningar och progressiva grupperingar. De progressiva grupperna menar att islam och Koranens förordningar måste förstås utifrån den kontext de tillkom i och således är många av dessa förordningar föråldrade och i behov av omtolkning, medan de traditionsbundna inriktningarna anser att islam och Koranens bestämmelser är universella och följaktligen inte tidsbundna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva de principer som den traditionsbaserade tolkningsmetodologin utgörs av och att belysa hur dessa möjliggör att en korrekt förståelse av Koranen kan förvärvas.</p>

Syftet med denna uppsats är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv göra en jämförande textanalys av Fazlur Rahmans och Taha Jabir al-Alwanis tolkningar av islam utifrån teman som bl.a. rör deras syn på tidigare tolkningsmetoder och hur de uppfattar muslimers situation idag. Rahman och al-Alwani har olika utbildningsbakgrund men har båda arbetat i U.S.A. De förespråkar förnuftstolkning för att nå vad de anser vara Koranens egentliga budskap och be-tonar en medvetenhet om att historisk och social kontext måste beaktas i tolkningsprocessen. Analysen visar att båda betonar individens ansvar, plikt och engagemang men att deras upp-fattning om enskilda muslimers åtagande skiljer sig något åt. Analysen visar också på att det har något olika uppfattning om de islamiska källorna liksom hur nytolkning får praktiseras. Orsaker till dessa skillnader analyseras i uppsatsen.

Utgångspunkten för denna studie är att dokumentera och redogöra den traditionsbaserade utläggningsmetodologi inom islam. Fokus ligger på hur de traditionsbundna och de konservativa inriktningarna av sunni islam uppfattar denna företeelse. Betydelsen av tafsir har kommit att spela en allt viktigare roll till stor följd av den debatt som förs kring islam och vilken förståelse eller tolkning som skall ha företräde. Debatten fokusera primärt kring hur Koranen bör förstås och tolkas, vilket visar sig i den alltmer utpräglade konflikten mellan traditionsbundna inriktningar och progressiva grupperingar. De progressiva grupperna menar att islam och Koranens förordningar måste förstås utifrån den kontext de tillkom i och således är många av dessa förordningar föråldrade och i behov av omtolkning, medan de traditionsbundna inriktningarna anser att islam och Koranens bestämmelser är universella och följaktligen inte tidsbundna. Syftet med uppsatsen är att beskriva de principer som den traditionsbaserade tolkningsmetodologin utgörs av och att belysa hur dessa möjliggör att en korrekt förståelse av Koranen kan förvärvas.

Den här studien identifierar brytpunkter inom feministisk korantolkning och belyser dem ur postkoloniala perspektiv. Aysha A. Hidayatullah har efter mångåriga studier av Amina Waduds och Asma Barlas feministiska korantolkningar utvecklat en kritik mot dem som hon menar pekar ut en ny inriktning för islamisk feminism. Den här studien kartlägger och jämför arbeten av dessa tre forskare för att identifiera och belysa funna brytpunkter ur två postkoloniala teo-retiska perspektiv formulerade av Allison Weir respektive Judith Butler.Wadud och Barlas tolkar Koranen som en tidlös radikal impuls för social rättvisa och absolut jämlikhet mellan könen. Även om den ibland uttrycker en patriarkal maktordning så uppmanar de att utifrån tron på Koranen som Guds fullkomliga uppenbarelse söka djupare. Hidayatullah kritiserar deras tolkningar som inkonsekventa, fundamentalistiska och anakronistiska. Hon fin-ner istället att Koranens syn på könsrelationer inte fullt ut är förenlig med hennes feministiska anspråk. Hon vill därför ompröva dogmen om Koranen som Guds ofelbara uppenbarelse.De postkoloniala perspektiven identifierar att deras olika ställningstaganden har kopplingar till koloniala och imperialistiska maktförhållanden där ”islamiskt” och ”sekulärt” blivit anta-gonister. Butlers och Weirs perspektiv belyser det antagonistiska läget i relation till väster-ländska, sekulära och hegemoniska narrativ om temporalitet och frihet. De två menar att skill-naderna mellan deras ställningstaganden inte är så stora som det kan verka och efterfrågar al-ternativa koncept om frihet och temporalitet för att öppna upp det låsta positionerna. De menar att det sekulära inte är den enda källan till kritik och ser det religiösa som ett diskursivt öppet fält för ifrågasättande och strider.

SAMMANFATTNING Syftet med uppsatsen har varit att undersöka beskrivningar av de abrahamitiska religionernas matregler i TV-programmet Gud så gott samt jämföra det med akademiska framställningar inom den tidigare forskningen i ämnet. Frågeställningarna som har använts har varit följande:  Hur framställs religiösa matregler i akademiska texter inom de abrahamitiska religionerna? Hur framställs religiösa matregler inom de abrahamitiska religionerna i populärkulturen (avgränsat till TV-programmet)? Vilka likheter och skillnader finns det i framställningen av de religiösa matreglerna inom de abrahamitiska religionerna i akademiska texter respektive i TV-programmet Gud så gott?  Uppsatsen är en litteraturstudie av tidigare forskning i relation till programserien Gud så gott där en kvalitativ innehållsanalys har ingått. I den kvalitativa innehållsanalysen tillika litteraturstudien har jag använt mig av en kvalitativ hermeneutistiska tolkningsprocess.  Den tidigare forskningen visar att det finns många likheter mellan matreglerna inom både judendomen och islam men att kristendomen skiljer sig åt på det sättet att det verkar saknas matregler. TV-programserien Gud så gott tar upp sju olika områden som berör vad vi lägger på tallriken och att mat ofta är kopplad till religion och moral men att det yttrar sig på olika sätt beroende på olika syn på Gud. Resultatet av studien visar att beroende på vilken syn vi har på Gud och beroende på var vi lever blir också synen på att följa religiösa matregler olika. Personer tillhörande en viss religion definieras ofta av vad de inte äter snarare än vad de äter.