No description available.

No description available.

This paper uses a task-based approach in an attempt to investigate the availabilty and use of collocations in high school students studying French at an intermediate level. Collocations, i.e. arbitrarily restricted lexeme combinations, are assumed to play a major role in language processing and use. Collocations are generally thought to pose a challenge to second language learners as they often are language bound and idiosyncratic. For this purpose 45 high school students’ productive and receptive knowledge was tested, and the result of the testing was in turn compared to an essay-task. Consequently, the results showed that observed collocational knowledge was found to correlate with proficiency in written production. Finally the implications for teaching are discussed and a few areas of further research are proposed.

I detta arbete läggs fokus på hur läraren kan uppmuntra sina elever att tala i främmandespråksklassrummet. Arbetet presenterar vikten av att tala i klassrummet, med utgångspunkt dels i statliga styrdokument för engelskklassrummet och dels i teorier och tidigare forskning kring hur eleven bäst kan utvecklas.   Med detta som grund presenteras i resultatdelen faktorer som påverkar viljan att kommunicera i klassrummet och  strategier som läraren kan använda sig av för att uppmuntra till tal i klassrummet. Arbetet berör exempelvis klassrumsmiljön och sådant läraren kan tänka på, samt metoder läraren kan använda sig av för att locka elever till interaktion i klassrummet.   Arbetet visar bland annat att miljön i klassrummet bör vara öppen så att eleverna inte behöver riskera att skada sin självkänsla. Även läraren bör vara öppen och försöka visa att man är någon att lita på. Läraren bör bland annat tänka på hur och när han/hon väljer att rätta elever, försöka skapa en interaktiv miljö genom att ställa mycket frågor och använda motivationshöjande aktiviteter

Figures show that Sweden received 40 000 refugees in the autumn of 2015, who all were in the age range to attend junior high, and high school. The majority of these students originated from countries where Islam is the main religion. Hence, some of these students are likely to have their educational background in a qur’anic school. The purpose of this study is therefore to provide information about these students’ educational background. The study has been conducted with a special focus on how the Swedish school system differs in comparison to the qur’anic school system. An additional research aim was to investigate what some English teachers knew about these students’ educational backgrounds. In addition to these aims, the study also focused on whether the teachers tend to adapt their lessons in order to benefit these students. The research method that has been applied in order to answer these questions are qualitative interviews conducted with four teachers of English. The results of this study indicate that the qur’anic school is vastly different from the Swedish school system. Furthermore, the teachers that participated in this study did share some knowledge about the qur’anic school system, even though it was somewhat limited among two of the interviewees. The same varying results were shown regarding the teachers’ wills to adapt their lessons, on behalf of these students. Moreover, two out of four teachers in this study lack basic knowledge about the qur’anic school.

No description available.

Vikten av att utveckla engelskkunskaper betonas såväl i de övergripande målen och riktlinjerna i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, som i kursplanen för engelskämnet (Lgr 11 2019). Forskarna Horwitz, Horwitz och Cope (1986) har identifierat en situationsspecifik typ av språkängslan vid inlärning av främmande språk, främmandespråkängslan, vilket kan beskrivas utifrån de tre typerna kommunikationsoro, testängslan samt rädsla för negativ utvärdering. Denna kunskapsöversikt undersöker den forskning som studerar detta fenomen bland elever inom grundskolans tidiga engelskundervisning. Kunskapsöversiktens syfte är därmed att undersöka vad som kännetecknar forskningen om språkängslan inom ämnet engelska som främmande språk, hos elever i åldrarna sex till tolv år. Syftet specificeras genom följande frågeställningar: Vad kännetecknar genomförandet av forskningen om språkängslan gällande aspekterna land, publiceringsår, syfte, metoder samt deltagare/urval? Vilka olika faktorer har identifierats framkalla eller påverka elevers språkängslan? Finns det samband mellan språkängslan och hur elever upplever och/eller presterar inom engelskundervisningen? Kunskapsöversikten inkluderar elva vetenskapliga artiklar, som identifierats genom databassökningar samt manuella sökningar. Med utgångspunkt i kunskapsöversiktens inriktning, valdes relevanta sökord för databassökningarna ut. För urvalet upprättades dessutom ett antal inkluderings- respektive exkluderingskriterier, anpassade efter kunskapsöversiktens syfte. När urvalet fastställts genomfördes en kartläggning av de utvalda artiklarna, följt av en analysprocess samt tolkning och diskussion av resultatet. Resultatet belyser olika faktorer och situationer som forskningen identifierat framkallarelevers språkängslan, kategoriserade utifrån de tre typerna av främmandespråkängslan. Exempel på samtliga typer återfinns bland studiernas resultat, dock med viss övervikt på kommunikationsoro. Vidare framkommer att forskningen funnit språkängslan vara relaterat till vissa individuella faktorer, såsom strategianvändning, årskurs och kön. Därefter presenteras samband som identifierats mellan språkängslan och elevers upplevelse av samt prestationer inom engelskundervisningen. Avslutningsvis diskuteras kunskapsöversiktens metod, styrkor och svagheter som identifierats inom forskningsområdet, resultatets relevans för lärarprofessionen samt förslag på vidare forskning i diskussionsavsnittet.

Syftet med uppsatsen är att se vad forskningen om språkängslan säger om vad språklärare kan göra för att skapa en låg nivå av ängslan och därmed ett bättre klimat för språkinlärning i ett kommunikativt klassrum. Uppsatsen är forskningskonsumerande och bygger på tidigare forskning om språkängslan i främmandespråksinlärning. Avstamp tas i det kommunikativa klassrummet, som förespråkas i styrdokumenten för dagens svenska skola, och som bygger på kommunikation. Sedan presenteras olika affektiva faktorer som kan påverka främmandespråksinlärningen i denna kontext. Därifrån belyses vad språkängslan (language anxiety) är samt vilka metoder som använts för att mäta det. Dessutom ges olika perspektiv på relationen mellan språkängslan och främmandespråksinlärning samt vilka konsekvenser språkängslan har för elever i främmandespråksklassrummet. Utifrån forskningen presenteras även en, av författaren till uppsatsen skapad, modell för hur man som språklärare kan minska och hantera elevers språkängslan i främmandespråksklassrummet. Modellen bygger på tips för att minska och hantera språkängslan som forskningen om språkängslan förespråkar, grupperade i sex olika kategorier. Som språklärare kan man exempelvis tänka på att lägga upp undervisningen på ett sätt som minskar språkängslan, eller direkt diskutera språkängslan med eleverna. Studien visar att elever som känner språkängslan i främmandespråksklassrummet får sämre förutsättningar och därför är det något som språklärare måste ta hänsyn till i undervisningen. Avslutningsvis diskuteras relationen mellan tipsen för att minska språkängslan och fördelarna med det kommunikativa klassrummet. Till exempel är risktagande i språket något som värdesätts i det kommunikativa klassrummet såväl som av forskningen för att minska språkängslan. Kontentan i uppsatsen är att inlärare är personer som inte bara kan tänka, utan också känna, och därför måste språkängslan tas hänsyn till i ett kommunikativt främmandespråksklassrum.

Syftet med denna uppsats är att jämföra engelska läromedel för årskurs 3 med läroplanen och kursplanen i engelska samt att se om läromedlen tar hänsyn till tidigare språkforskning. Vi har analyserat tre olika läromedel, både textbok och arbetsbok, det vill säga totalt sex böcker. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys. Det innebär att vi ställt fyra frågor utifrån den engelska kursplanen för årskurs 1-3 och läroplanen. Inget av de läromedlen vi analyserat följde den engelska kursplanen och läroplanen helt. Det som saknas i alla läromedel vi analyserat är dramaövningar och lekar. Läromedlen har på olika sätt influerats av hur tidigare forskning menar att eleverna kan lära sig ett nytt språk. Vi ser att vissa läromedel har mer engelsk text än andra och tidigare forskning menar att elever bör få uppleva så mycket engelska som möjligt under engelskundervisningen.

Ängslans potentiella risk att påverka elevers inlärning av ett nytt språk gör det till ett fenomen som lärare behöver ha i åtanke när de utformar sin engelskundervisning. Studier som undersökt elevers ängslan inom språkinlärningen utgår i många fall från ett elevperspektiv (t.ex. Hu, Zhang & McGeown 2021; Liu & Chen 2014; Nilsson 2019). Denna studie syftar därför till att i stället studera lärares uppfattningar om ängslan hos mellanstadieelever inom engelskämnet. Detta med fokus på talängslan, det vill säga ängslan relaterad till muntliga aspekter av undervisningen. Syftet specificeras genom tre frågeställningar som avser undersöka lärares definitioner av talängslan, vilka faktorer eller situationer de anser utgör orsaker till talängslan samt strategier de upplever som effektiva för att motverka detta.  Studiens teoretiska utgångspunkter är Krashens (1982) hypotes om ett affektivt filter, samt Horwitz, Horwitz och Copes (1986) teori om främmandespråkängslan. Vidare har en fenomenografisk metodansats tillämpats med syftet att belysa lärarnas subjektiva, unika uppfattningar om talängslan som fenomen. Data från semistrukturerade intervjuer med sex engelsklärare på mellanstadiet analyserades därför utifrån en fenomenografisk analysmodell.  Lärarnas utsagor bildade ett antal beskrivningskategorier vilka utgör studiens resultat. Resultatet belyser hur lärarna var eniga i sina definitioner av talängslan som en oro, osäkerhet eller rädsla. Merparten av lärarna delade uppfattningen om att ängslan för att tala är vanligare än ängslan för att skriva, läsa eller lyssna. De orsaker till elevers talängslan som framkom i lärarnas utsagor utgjordes dels av dåligt självförtroende, om än utifrån olika uppfattningar om orsakerna bakom detta, dels av en rädsla för negativa reaktioner från klasskamrater. Ytterligare en orsak bestod av situationer då eleverna ska tala inför helklass, där några lärare även uttryckte att oförberedda helklassmoment i synnerhet ger upphov till ängslan. Bland de strategier som lärarna upplever som effektiva betonade samtliga vikten av lärares medvetenhet. Ytterligare, mer konkreta strategier som framkom var att använda par- eller smågruppsarbete samt lekfulla aktiviteter. Även att skapa ett tryggt klassrumsklimat lyftes fram som en viktig strategi, där relationerna eleverna emellan betonades