Inledning: Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk och representerar ca 47% av alla huvudvärkstillstånd i världen. Det finns inte en enskild orsak till spänningshuvudvärk men ofta involveras fysiologiska och neurologiska förändringar. Det finns även ett samband mellan spänningshuvudvärk och psykosociala faktorer såsom stress samt muskuloskeletala tillstånd såsom muskulära spänningar. Den vanligaste formen av icke-farmakologisk behandling för spänningshuvudvärk är manuell behandling såsom spinal manipulation, massage, mobilisering samt traktion. Utöver manuella behandlingsmetoder används även icke manuella behandlingsmetoder såsom farmaka, fysisk terapi, akupunktur eller mind-body terapi. Syfte: Att beskriva effekten av manuell terapi samt icke manuell terapi på vuxna, friska individer med spänningshuvudvärk. Metod: En litteratursökning genomfördes i de medicinska databaserna PubMed och Cinahl. Sökningen resulterade i åtta inkluderade studier som motsvarade inklusions- och exklusionkriterierna. Studierna kvalitetsgranskades med PEDro-skalan och fick från sex till tio av tio poäng. Resultat: Vid granskning av manuell terapi och frekvensen av huvudvärk visade två studier signifikant skillnad till fördel för interventionsgrupperna och två studier påvisade signifikant skillnad för en eller två av interventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Vid granskning av icke manuell terapi och frekvensen av huvudvärk påvisade tre av studierna signifikant skillnad inom grupperna och en studie påvisade signifikant skillnad för två av tre interventionsgrupper efter avslutad intervention. Konklusion: Både manuell terapi samt icke manuell terapi kan sänka frekvensen huvudvärk hos vuxna, friska individer med spänningshuvudvärk. Ytterligare forskning inom ämnet efterfrågas.

<p>Ruptur av analsfinktern, så kallad sfinkterruptur, är en allvarlig komplikation vid vaginal förlossning. Eftervård och uppföljning av de kvinnor som drabbats av sfinkterruptur är viktig då komplikationer i efterförloppet kan ge besvär.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva förekomsten av sfinkterruptur vid vaginal förlossning samt kartlägga den eftervård och uppföljning som erbjuds dessa kvinnor på landets förlossningskliniker. Ett annat syfte var att göra en tvåårsuppföljning och jämföra resultat med en tidigare studie från 2005. Metoden var deskriptiv och jämförande, med en kvantitativ ansats. En enkät skickades till samtliga Sveriges förlossningskliniker (n=47). Svarsfrekvensen var 80,9% (n=38). Resultatet visar att förekomsten av sfinkterruptur hos kvinnor vid vaginala förlossningar var totalt 3,0% (0,9%-6,5%) i Sverige 2006.</p><p>Resultatet visade att de vanligaste eftervårdsmetoderna efter sfinkterruptur var användande av bulkmedel och paraffin. Efterkontroll av sfinkterrupturen gjordes på samtliga kliniker (n=38). Ytterligare uppföljning utfördes på hälften av klinikerna (n=18). ). PM (promemoria) för handläggning av sfinkterruptur fanns utarbetat på 32 av 38 kliniker. Den vanligaste orsaken till sfinkterruptur ansågs vara förlossning med sugklocka. I jämförelsen med tidigare studie var det ingen skillnad i eftervårdsmetoder. Däremot var det en skillnad i uppföljning. Färre kliniker gjorde en uppföljning av sfinkterrupturen i denna studie än i studien för två år sedan.</p><p>Slutsatsen var att det är viktigt att fortsätta upprätthålla en god eftervård och uppföljning för kvinnor med sfinkterruptur för att undvika långvariga problem för kvinnan.</p>

Ruptur av analsfinktern, så kallad sfinkterruptur, är en allvarlig komplikation vid vaginal förlossning. Eftervård och uppföljning av de kvinnor som drabbats av sfinkterruptur är viktig då komplikationer i efterförloppet kan ge besvär. Syftet med denna studie var att beskriva förekomsten av sfinkterruptur vid vaginal förlossning samt kartlägga den eftervård och uppföljning som erbjuds dessa kvinnor på landets förlossningskliniker. Ett annat syfte var att göra en tvåårsuppföljning och jämföra resultat med en tidigare studie från 2005. Metoden var deskriptiv och jämförande, med en kvantitativ ansats. En enkät skickades till samtliga Sveriges förlossningskliniker (n=47). Svarsfrekvensen var 80,9% (n=38). Resultatet visar att förekomsten av sfinkterruptur hos kvinnor vid vaginala förlossningar var totalt 3,0% (0,9%-6,5%) i Sverige 2006. Resultatet visade att de vanligaste eftervårdsmetoderna efter sfinkterruptur var användande av bulkmedel och paraffin. Efterkontroll av sfinkterrupturen gjordes på samtliga kliniker (n=38). Ytterligare uppföljning utfördes på hälften av klinikerna (n=18). ). PM (promemoria) för handläggning av sfinkterruptur fanns utarbetat på 32 av 38 kliniker. Den vanligaste orsaken till sfinkterruptur ansågs vara förlossning med sugklocka. I jämförelsen med tidigare studie var det ingen skillnad i eftervårdsmetoder. Däremot var det en skillnad i uppföljning. Färre kliniker gjorde en uppföljning av sfinkterrupturen i denna studie än i studien för två år sedan. Slutsatsen var att det är viktigt att fortsätta upprätthålla en god eftervård och uppföljning för kvinnor med sfinkterruptur för att undvika långvariga problem för kvinnan.

Abstrakt   Den här studiens problemställningar är uppdelade i tre. Den första handlar om hur ämnen och källor fördelas i artiklar om privatekonomi i fyra dagstidningar. Den andra om hur två av dessa tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, förklarar privatekonomiska sammanhang i text och den tredje hur publiken uppfattar texten. Undersökningen har genomförts med kombinerade metoder eftersom problemställningarna är indelade i separata frågeställningar. Hur ämnes- och källfördelningen ser ut har undersöks genom en översiktlig kvantitativ innehållsanalys. Hur tidningarna förklarar privatekonomiska sammanhang i text har undersöks genom två modeller för textanalys. Dessa har gett en djupare analys på olika nivåer i texterna. Den tredje frågan, om publikens reception, har undersökts genom individuella intervjuer i en receptionsstudie och är mest central i arbetet.     De teorier som är viktiga för studien kommer från olika perspektiv. I textanalyserna är Hellspong och Ledins lexikogrammatiska dimensioner betydande, precis som van Dijks begrepp för textanalys. För receptionsanalysen har Schröders flerdimensionella modell använts för att analysera bland annat motivation, förståelse och konstruktionsmedvetenheten hos publiken när de läser texterna. Schröders modell är en utvecklad version av Halls modell ”encoding/decoding”. Schröder sökte fler dimensioner i receptionsanalysen och menar, som Lewis, att receptionsforskning går att likna vid ”att brottas med en manet, den slingrar sig i så många riktningar att det är omöjligt att kontrollera den”.       Analyserna som gjorts i studien visar att området ”konsumentjournalistik” är mest förekommande som ämne i texter om privatekonomi. Däremot är det överlag kontextberoende vad texterna handlar om. Texter om privatekonomi har ofta en koppling till ett större sammanhang. Textanalyserna visar att både Dagens Nyheter och Aftonbladet i de utvalda artiklarna förklarar ekonomiska sammanhang genom en nominal stil, med många kodspecifika ord och långa meningar. De faktorerna är något som påverkar såväl begripligheten som läsbarheten. Receptionsanalysen visar att läsarna tolkar innehållet till viss del olika beroende på förklaringsvariabler som exempelvis ålder. Överlag finns inte ett tydligt engagemang för texter om privatekonomi om det inte berör den egna ekonomin på något sätt. Detta gällde både kvinnor och män, i alla åldrar (20-65 år).      Nyckelord: Frekvens, tolkning, begriplighet, läsbarhet, nominal, motivation, attityd.

Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid. Flickor var något mer fysiskt aktiva gällande antal dagar och timmar än pojkar. Samma tendens sågs gällande årskurs 9 jämfört med årskurs 7. De två främsta orsakerna till att ej vara mer fysiskt aktiv var brist på tid och bristande intresse. För pojkar var den vanligaste formen av fysisk aktivitet fotboll och för flickor promenader. Majoriteten av eleverna ansåg sig ha stöd från sina föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv. Sammanfattningsvis, vetskapen om att fysisk aktivitet efter skoltid är viktig är väl känt för de allra flesta elever men de svenska rekommendationerna (60min måttligt/intensiv aktivitet per dag) levs ej upp till i praktiken. Positivt att se var att en klar majoritet av eleverna ansåg sig ha stöd av föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv.

Stress och stressrelaterade sjukdomar har blivit ett allt vanligare problem i Sverige och i övriga världen. Det diskuteras om att de största anledningarna till denna ökning bland annat skulle kunna vara de ökade kraven på arbetsplatsen samt andra arbetsrelaterade orsaker så som omorganisationer och nedskärningar. Ett flertal studier har gjorts som visar positiva samband mellan människors fysiska aktivitet och deras självupplevda stress genom att sänka stressnivåerna i kroppen. Syftet med denna studie är därför att undersöka sambanden mellan människors självupplevda stress och utövande av fysisk aktivitet för att se om det finns några skillnader i ålder, typ av fysisk aktivitet samt frekvensen av denna aktivitet. Studien som utfördes var kvantitativ och genomfördes i form av en enkätundersökning som innehöll frågor angående personens bakgrund, fysiska aktivitet samt självupplevda stress. Genom studien framkom det att en högre frekvens av fysisk aktivitet visar samband med lägre upplevelse av stress. Studien visade också att det inte var någon större skillnad i självupplevd stress mellan de respondenterna som utövade konditionsträning och de som utövade styrketräning samt att de respondenterna med lägst upplevd stress tillhörde åldersgruppen 36-58 år.

The aim of this study is to give insight into the word class nouns presented in the first level of the graded readers series Vamos a leer and the textbook Gracias 8, both teaching materials aimed at the secondary school in Sweden. More precisely, the following questions have been considered: (i) To what extent is the selection of nouns in the texts based on frequency criteria? (ii) To what degree does the noun occur enough times to gain knowledge of the word through incidental learning? (iii) Is there any difference between the graded readers and the textbook in terms of frequency and repetition of the nouns? To answer these questions, a corpus with all occurring nouns based on the texts of the two teaching materials has been compiled. The analyses show that regardless of the teaching material, the selection of nouns is partially based on frequency criteria, but also that there are insufficient repetitions to ensure that incidental learning through reading occur.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien var att undersöka huruvida högfrekvent (HF) styrketräning motsvarande fem pass/vecka kan generera större muskelhypertrofi och styrka än lågfrekvent (LF) styrketräning motsvarande två pass/vecka. Frågeställning; Kan träningsprogram med högre träningsfrekvens ge större respons på muskelhypertrofi och styrka än normal träningsfrekvens trots samma träningsvolym? Metod Sex försökspersoner (ålder 26 ± 3,3 år, längd 180,4 ± 6 cm, vikt 81,6 ± 6,7 kg) testades för muskeltjocklek (ultraljudsmätning på vastus lateralis och rectus femoris) och muskelstyrka (1RM i unilateral benpress och benspark) på respektive ben. Fp tränade ena benet högfrekvent (fem pass/vecka) och andra benet lågfrekvent (två pass/vecka) under sju veckor. Träningsvolymen kontrollerades så att den var lika mellan benen. Därefter utfördes återtester enligt samma protokoll som före interventionen. Resultat Muskeltjocklek i båda musklerna var oförändrad i LF-benet 2,0 % och ökade i HF-benet 4,7 % (p = 0,04). Vastus lateralis var oförändrad i LF-benet -0,9 % och HF-benet 6,5 %. Rectus femoris ökade i LF-benet 5,1 % (p = 0,04) och var oförändrat i HF-benet 2,5 %. Ingen statistisk differens sågs för muskeltjocklek mellan benen efter interventionen för vastus lateralis och rectus femoris. Muskelstyrka i benpress ökade i LF-benet med 17 % (p = 0,02) och HF-benet med 15,8 % (p = 0,02). Benspark ökade i LF-benet med 15,8 % (p = 0,02) och HF-benet med 17,4 % (p = 0,02). Ingen statistisk differens sågs för muskelstyrka mellan benen efter interventionen för benpress och benspark. Slutsats Slutsatsen av den här studien var att ingen statistisk skillnad uppmättes mellan muskelhypertrofi och styrka för träning enligt det högfrekventa kontra det lågfrekventa träningsprogrammet hos unga aktiva motionärer vana vid styrketräning. Således kan samma träningseffekt i form av muskelhypertrofi och styrka uppnås vid korta pass med låg volym och högre träningsfrekvens som längre pass med högre volym och lägre träningsfrekvens. / Aim The purpose of this study was to investigate if high frequency strength training (HF) of five sessions/week can produce larger increases in muscle hypertrophy and strength compared to low frequency strength training (LF) of two sessions/week. Method Six participants (age 26 ± 3,3 years, length 180,4 ± 6 cm, weight 81,6 ± 6,7 kg) were tested for muscle thickness in quadriceps (ultrasound measurements on vastus lateralis and rectus femoris) and strength (1RM in unilateral leg press and leg extension). One leg exercised with a high frequency (five sessions/week) and the other leg with a low frequency (two sessions/week) during seven weeks. The training volume was equated between both legs. Retests were conducted after the intervention. Results Muscle thickness in both muscles together was unchanged in LF 2,0 % and increased in HF 4,7 % (p = 0,04). Vastus lateralis was unchanged in LF -0,9 % and HF 6,5 %. Rectus femoris increased in LF 5,1 % (p = 0,04) and was unchanged in HF 2,5 %. No statistical difference was seen for muscle thickness between legs for vastus lateralis and rectus femoris. Strength increased in leg press for LF with 17 % (p = 0,02) and for HF with 15,8 % (p = 0,02). Leg extension increased for LF with 15,8 % (p = 0,02) and for HF with 17,4 % (p = 0,02). No statistical difference was present for strength between legs for leg press and leg extension. Conclusions The conclusions of this study were that no statistical difference was seen for muscle hypertrophy and strength between high and low frequency training programmes when the volume was equated. This means that comparable training effects can be reached between short duration and low volume strength training workouts at high frequency as to longer duration and higher volume strength training workouts at low frequency.

Skridskoåkning är en viktig färdighet för ishockeyspelare. Syftet med denna studie var att undersöka olika variabler inom kinetik och kinematik och dess association med hastighet på skridskoåkning över en kort distans. Tolv manliga elit ishockeyspelare deltog i studien. Pedar mobile system inläggssulor placerades i båda skridskorna. Deltagarna genomförde tre maximala försök där det åkte så snabbt de förmådde mellan den förlängda mållinjen och den närmsta blålinjen. Den bästa tiden av de tre försöken användes vid analysen. Kraftdata insamlades för att räkna ut medelkraft, högsta kraft, relativa medelkraft, relativa högsta kraft, impuls, kontakttid, rörelsefrekvens för skridskoskären och asymmetri mellan extremiteterna, därefter korrelerades data mot åktiden. Frekvensen på skären visade en signifikant korrelation med åktiden (r= -0,586; p&lt;0,05). Övriga variabler visade inget samband med åktiden. Enligt denna studie så är rörelsefrekvens en viktig faktor för att ishockeyspelare ska kunna generera skridskohastighet över en kort sträcka. / <p>Godkännande datum: 2019-09-03</p>

En gemensam målsättning för kollektivtrafikoperatörer är att effektivisera trafiken samt att generera fler och nöjdare resenärer. Arriva Sverige AB bedriver buss- och spårvagnsverksamhet åt Storstockholms Lokaltrafik (SL) i Stockholmsområdet och precis som övriga operatörer inom kollektivtrafik arbetar Arriva mot att öka antalet kollektivt resande. Forskning visar att turtäthet har en stor inverkan på resebeteenden, men i dagsläget saknar Arriva ett systematiskt sätt att internt beräkna den optimala turtätheten. En ökad förståelse för resebeteenden kopplat till turtäthet skulle bidra till ett bättre beslutsunderlag i frågor som rör turtäthet. Denna studie undersöker hur en reducering i turtäthet påverkar antalet resande i Stockholms busstrafik, baserat på sekundärdata tillhandahållen av Arriva. Studien avgränsades i ett första steg till busstrafik tillhörande E20-avtalen och i ett andra steg till busstrafik i Brommaområdet (Västerort). Studien utgick från befintliga teorier och tog en deduktiv ansats. Sambandet mellan den procentuella förändringen i turtäthet och den procentuella förändringen i antal resande undersöktes med multipel linjär regression och resulterade i en skattning på produktionselasticiteten. Dataunderlaget bestod av VBP-data (statistik över antalet verifierade betalande passagerare), baserat på SL accesskortsvalideringar. För att besvara frågeställningen undersöktes två delfrågor, varav den ena utredde effekten av en reducering i turtäthet och den andra huruvida effekten av en reducering är densamma vid lågturtäthet som vid hög turtäthet. Resultatet visade på att ett linjärt samband mellan en reducering i turtäthet och en förändring i antal resande existerar. De framtagna regressionsmodellerna hade låga förklaringsvärden (0,1818 och 0,1857) och kunde inte förklara det exakta sambandet. Andra icke-linjära samband kunde inte uteslutas på grund av det begränsade antalet bussturer och den låga variation i turtäthetsförändringar. Produktionselasticiteten för det studerade datasetet skattades till 0,3886. Vid införandet av en dummyvariabel för hög turtäthet skattades produktionselasticiteten till 0,4546. Regressionskoefficienten för dummyvariabeln antog värdet 0,0779. Resultatet tyder på att en reducering i turtäthet påverkar antal resande i högre grad vid låg turtäthet än vid hög turtäthet. Skattade värden på produktionselasticitet ligger i spannet av skattade värden i tidigare forskning. Detta är en indikation på att resultatet, och därmed insamlat VBP-data, är relevant för analys av produktionselasticitet. / Public transport operators strive to increase efficiency in public transport services and to increase the number of travelers. Arriva Sverige AB conducts bus and tram services in the Stockholm area for Storstockholms Lokaltrafik (SL) and like other operators in public transport Arriva aims to increase the number of passengers. Previous studies show that bus service frequency has a great impact on travel behavior. However, as of today Arriva does not have a systematic method to internally calculate the optimal bus service frequency. Hence, it is in the interest of Arriva to better understand what impact service frequency has on travel behaviour. This study investigates the effect of a reduction in service frequency with respect to the number of travelers in Stockholm bus traffic. The study was based on secondary data provided by Arriva and was limited to only consider bus traffic in the E20-agreements. Furthermore, the study was limited to the area Bromma. The study is based on existing theories and took a deductive approach. The aim of the study was to analyze what effect a reduction in bus service frequency has on the number of passengers and to find other external factors that have an impact on the number of people travelling by bus. The chosen method was multiple linear regression. The study resulted in an estimation of the product elasticity by studying the relationship between the percentage change in service frequency and the percentage change in number of travelers. The data set consisted of VBP-data (statistics of verified paying passengers), based on SL access card validations. In order to investigate the research question of this study two sub questions were formulated; one investigating the effect of a reduction in service frequency and one investigating whether the effect of a reduction is the same at low and high service frequency. The study shows that a linear relationship between a reduction in bus service frequency and the number of passengers exists. The R-squared values of the developed regression models are low (0,1818 and 0,1857) and could not explain the exact relationship. The production elasticity of the selected data set was estimated to 0.3886. However, the study could not disprove the existence of nonlinear relationships due to the limited number of buses included in the study and the low variation in service frequency. With the inclusion of a dummy variable for high service frequency the production elasticity was estimated to 0.4546 and the regression coefficient for the dummy variable was 0.0779. This suggests that a reduction at low service frequency has a greater effect on the number of travelers than a reduction at high service frequency. Furthermore, this indicates that the result, and thereby collected VBP-data, is relevant for analysis of production elasticity.