Inledning: Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk och representerar ca 47% av alla huvudvärkstillstånd i världen. Det finns inte en enskild orsak till spänningshuvudvärk men ofta involveras fysiologiska och neurologiska förändringar. Det finns även ett samband mellan spänningshuvudvärk och psykosociala faktorer såsom stress samt muskuloskeletala tillstånd såsom muskulära spänningar. Den vanligaste formen av icke-farmakologisk behandling för spänningshuvudvärk är manuell behandling såsom spinal manipulation, massage, mobilisering samt traktion. Utöver manuella behandlingsmetoder används även icke manuella behandlingsmetoder såsom farmaka, fysisk terapi, akupunktur eller mind-body terapi. Syfte: Att beskriva effekten av manuell terapi samt icke manuell terapi på vuxna, friska individer med spänningshuvudvärk. Metod: En litteratursökning genomfördes i de medicinska databaserna PubMed och Cinahl. Sökningen resulterade i åtta inkluderade studier som motsvarade inklusions- och exklusionkriterierna. Studierna kvalitetsgranskades med PEDro-skalan och fick från sex till tio av tio poäng. Resultat: Vid granskning av manuell terapi och frekvensen av huvudvärk visade två studier signifikant skillnad till fördel för interventionsgrupperna och två studier påvisade signifikant skillnad för en eller två av interventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Vid granskning av icke manuell terapi och frekvensen av huvudvärk påvisade tre av studierna signifikant skillnad inom grupperna och en studie påvisade signifikant skillnad för två av tre interventionsgrupper efter avslutad intervention. Konklusion: Både manuell terapi samt icke manuell terapi kan sänka frekvensen huvudvärk hos vuxna, friska individer med spänningshuvudvärk. Ytterligare forskning inom ämnet efterfrågas.

Bakgrund: Huvudvärk av spänningstyp (HST) är den vanligaste primära huvudvärkstypen globalt. Akupunkturbehandling är ett behandlingsalternativ som förespråkas, trots relativt låg evidens. I en översikt från 2016 framkom det att akupunkturbehandling för HST kan vara effektivt däremot är det önskvärt med fler studier. Syftet med studien var att kartlägga den aktuella vetenskapliga litteraturen för att undersöka effekten av akupunktur avseende smärta för patienter med spänningshuvudvärk i jämförelse med andra interventioner. Metod: En PICO-modell gjordes för att få fram relevanta sökord. Sökningarna utfördes i PubMed samt CINAHL. Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier, skrivna på engelska eller svenska, peer reviewed samt publicerade mellan 2013–2023. Akupunktur, dry needling eller elakupunktur skulle vara en av interventionerna och utföras enskilt. De inkluderade studierna granskades med PEDro-Scale. Resultat: Fem studier inkluderades. Alla fem undersökte om intensiteten av smärtan ändrades av akupunktur. Tre av studierna kunde se en signifikant minskad intensitet jämfört med kontrollgruppen efter behandling. Fyra av dem undersökte hur frekvensen påverkades. Två fann att frekvensen av smärtan minskade signifikant jämfört med kontrollgrupp. Två undersökte hur durationen av smärtan påverkades, en av dem fick en signifikant minskning mot kontrollgrupp. En av studierna hade utmärkt kvalité, tre god kvalité och en måttlig kvalité enligt PEDro. Konklusion: Akupunktur hade effekt för minskad smärta vid HST, dock inte alltid signifikant i jämförelse med kontrollgrupp i denna översikt. Studiernas kvalité, deltagarantal samt utförande skiljer sig åt avsevärt. Därav krävs fler studier inom området för att säkerställa vilken effekt akupunktur har vid HST avseende smärta.

Bakgrund: Akupunktur betyder nålbehandling och har sitt ursprung i traditionell kinesisk medicin. En profession som kan utöva akupunktur är fysioterapeuter. Akupunktur kan användas vid många olika typer av smärttillstånd, bland annat spänningshuvudvärk. En profession som kan utöva akupunktur är fysioterapeuter. Många professioner har en positiv inställning till akupunkturbehandlingens effekt medan andra anser att nålarna i sig inte är någon unik metod, snarare ett resultat av placeboeffekt och väljer då bort denna behandlingsmetod. Syfte: Syftet med studien äratt undersöka fysioterapeuters inställning till effekten av akupunkturbehandling för patienter med spänningshuvudvärk.Metod: Fysioterapeuter inom primärvården i Sverige fick en enskild förfrågan via mail om att delta i studien. En länk till en webbenkät samt ett informationsbrev om studiens syfte bifogades. En länk till enkäten lades även ut på fackföreningen Fysioterapeuternas hemsida. Enkätfrågorna sammanställdes i excel och redovisades i löpande text, tabeller och figurer.Resultat: Enkäten besvaradesav totalt 32 personer. Svaren tyder på att majoriteten av fysioterapeuterna har en positiv inställning till akupunkturbehandling vid spänningshuvudvärk. Vid behandling av spänningshuvudvärk väljer man dock information samt träning framför akupunktur. Det framkom också att deltagarna ansåg att akupunkturbehandling saknar ett starkt vetenskapligt stöd. Konklusion: Med dagens aktuella kunskapsläge om akupunktur, visar resultatet i denna studie att fysioterapeuterna till största del har en positiv inställningtill effekten av akupunkturbehandling vid spänningshuvudvärk.