Introduktion: Överanvändning av all analgetika både som monoterapi eller i kombination är ofta associerad med utveckling av en sekundär huvudvärk även kallad läkemedelsinducerad huvudvärk(MOH). Huvudvärk i sig kan behandlas på egenhand och smärtstillande läkemedel köps receptfritt. Analgetikaanvändning, missbruk och överanvändning representerar större hälsoproblem förknippade med flera negativa hälsokonsekvenser som läkemedelsinducerad huvudvärk, högre blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. MOH definieras som en kronisk huvudvärksstörning vilket innebär en huvudvärk som förekommer under mer än 15 dagar per månad under mer än tre månader i sträck i kombination med en överanvändning av analgetika definierat som analgetikaintag under mer än 15 dagar i månaden under minst tre månader Metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Relevanta studietyper var randomiserade studier, systematiska översikter och kohortstudier. Studierna relevans- och kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Syfte: Syftet med projektet var att undersöka vilka evidens det finns för behandling av MOH med hjälp av olika tilläggsbehandlingar jämfört med att bara sätta ut analgetikan. Resultat: 10 studier inkluderades i projektet. Det framkom att tilläggsbehandlingar med prednisolon, celecoxib, botulinumtoxin och paracetamol inte ger stora fördelar jämfört med att sätta ut det överanvända läkemedlet. Tilläggsbehandlingar gav främst en minskning av biverkningar vid MOH när man sätter ut analgetikan. Istället var utbildning av patienter och motivering en stor bidragande faktor till att få patienter att avsluta sin överanvändning och därmed bota sin MOH. Utbildning gjorde att patienter minskade sina huvudvärksdagar per månad samt antal medicinerings dagar per månad utan att få tilläggsbehandling. Slutsats:Slutsatsen som kan dras av studien är att de tilläggsbehandlingar som har provats under dessa studier inte ger en tydlig förbättring av MOH utan bara symtom lindring och att enbart få patienten att förstå sjukdomen kan vara det sättet man bör gå tillväga för att bota MOH.

There are several treatment methods that are used by physiotherapists to treat migraine and tension type-headache (TTH). The effects of these methods have been evaluated in previous studies. However, there are few studies evaluating headache patients own perception of the treatment. The purpose of this study was both to examine the patient’s perception of the physiotherapy headache treatment and to examine if the treatment had effect on their quality of life. The study had a qualitative, descriptive design. Five patients with migraine and/or TTH who had their physiotherapy treatment at the Department of Physiotherapy, Division of neuroscience, Uppsala university hospital were interviewed about their perceptions. An interviewguide was composed and the interviews were recorded, transcribed and analyzed according to a qualitative content analysis by the authors. The informants perceived the collaboration between physiotherapist and patient as important. The informants stated that they preferred to perform some of the activities individually instead of in a group. The general quality of life among the informants increased from the start of the treatment to after the treatment. The informants perceived that they had lowered their own level of stress and demands and that they had become more accepting towards themselves and their headache. There would be of further interest to make a larger study to examine the interaction between physiotherapist and patient in the treatment session, and to examine the treatment result in individual versus group treatment.

ABSTRAKT INTRODUKTION: Huvudvärk av spänningstyp (HST) är den vanligaste huvudvärksformen som diagnostiseras och representerar 90 % av fallen som söker sjukvård med huvudvärk och nästan nio av tio kvinnor drabbas av denna typ av huvudvärk någon gång i livet. Skapulär dyskinesi (SD) som beskriver positionsskillnad mellan skulderbladen kan orsakas av olika faktorer och är ett tillstånd som kan vara osymptomatiskt eller symptomatiskt. Den vanligaste orsaken är på grund av svaghet av de viktigaste skulderstabilisatorerna och sambandet mellan HST och SD är att i båda tillstånd ingår träning av styrka och uthållighet av nack- och skulderbladsmuskulatur.   SYFTE: Syftet med arbetet är att undersöka förekomsten av skapulär dyskinesi hos fysisk aktiva kvinnor med huvudvärk av spänningstyp.   METOD: För arbetet rekryterades fysisk aktiva kvinnor med huvudvärk från olika sportföreningar och kvinnor som sökte sig till öppenvården på Aleris Rehab Tullinge. Det användes en enkät som innehöll två delar. Första delen bestod av två frågor från enkäten Neck Disability Index (NDI) som skulle besvaras och andra delen av enkäten fylldes i av undersökaren efter en manuell isometrisk muskeltest av skuldrorna för att diagnostisera SD. Totalt undersöktes 25 kvinnor med huvudvärk. Resultatet sammanställdes i diagram för bättre analys.   RESULTAT: Av 25 fysiska aktiva kvinnor som drabbades av huvudvärk visade 23 kvinnor någon form av SD, vilket motsvarar 92 %. Vilken typ av SD var inte av intresse eftersom syftet var enbart att undersöka förekomsten av SD hos kvinnor med HST.   KONKLUSSION: Fler studier rekommenderas mellan huvudvärk och skapulär dyskinesi eftersom eventuella fynd kan hjälpa fysioterapeuter att ändra eller justera deras träningssätt för att undvika och förebygga HST och SD för bättre prestation av idrottaren. / ABSTRACT INTRODUCTION: Tension type headache (TTH) is the most common type of headache diagnosed and represents 90 % of cases seeking headache healthcare and nearly nine out of ten women suffer from this type of headache sometime in life. Scapular dyskinesia (SD) that describes the position difference between the shoulder blades can be caused by various factors and is a condition that may be symptomatic or symptomatic. The most common reason is the weakness of the main shoulder stabilizers, and the connection between TTH and SD is that in both states it includes training of strength and endurance of the neck and shoulder blades muscles.   OBJECTIVE: The purpose of the work is to investigate the occurrence of scapular dyskinesia in physically active women with tension type headache.   METHOD: For the study, physically active women were recruited with headaches from various sports associations and women who sought outpatient care at Aleris Rehab Tullinge. A survey was used that contained two parts. The first part consisted of two questions from the Neck Disability Index (NDI) questionnaire that were to be answered and the second part of the survey was filled in by the investigator following a manual isometric muscle test of the shoulders to diagnose SD. A total of 25 women with headache were examined. The result was compiled in charts for better analysis.   RESULTS: Of 25 physical active women affected by headache, 23 women showed some form of SD, which represents 92 %. What kind of SD was not of interest because the purpose was to investigate the presence of SD in women with TTH.   CONCLUSION: More studies are recommended between headache and scapular dyskinesia because any findings may help physiotherapists to change or adjust their training methods to avoid and prevent TTH and SD for better athletes performance.

Huvudvärk klassas som ett globalt samhällsproblem. Spänningshuvudvärk är den mest förekommande typen av huvudvärk och den påverkas till stor del av musklerna. Med en ökad ömhet i musklerna ses också en ökad intensitet och frekvens på huvudvärken. Personer med spänningshuvudvärk har rapporterat lägre nivåer av fysisk aktivitet jämfört med friska individer och har i och med detta sämre psykologiska välbefinnande, sämre uppskattad hälsa och större upplevelse av stress. Kontorsarbetare är exponerade för ett långvarigt stillasittande. Deras arbete innehåller repetitiva rörelser som leder till smärta och stelhet i muskulaturen. Med smärta i nacke och skuldra kommer ofta huvudvärk med ett frekvent återkommande mönster. Styrketräning är effektivt för att uppnå flera viktiga aspekter av fysisk och mental hälsa. Patienter med spänningshuvudvärk har visat sig ha lägre kraftstabilitet och kraftutveckling i nackmuskulaturen jämfört med friska kontroller. Syftet med denna studie var att undersöka effekterna av styrketräning vid spänningshuvudvärk. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturöversikt, sökningen gjordes i PubMed, Cinahl, Scopus, Medline, SPORTDiscus. Sökfrasen bestod av “((resistance training) AND (effects) AND (tension type headache))” med viss modifikation beroende på antalet träffar i respektive databas. Resultatet visar till en majoritet att styrketräning har god effekt på spänningshuvudvärk. En timmes styrketräning i veckan oavsett disponering minskar både frekvens och intensitet av spänningshuvudvärk. För kontorsarbetare kan 2 minuters styrketräning dagligen minska spänningshuvudvärk. Övningar som fokuserade på nack- och skuldermuskulaturen var mest effektiva. Styrketräningen har antingen utförts dagligen med lågbelastande uthållighetsövningar eller 3–5 gånger i veckan utifrån principen periodisering och progressiv överbelastning. Träningsvolymen som varit effektiv är med ett motstånd runt 75–80 % av RM och med en dosering runt 1–3 set och 10–15 reps. De flesta studierna har antingen använts sig av hantlar eller motståndsband som redskap. Resultatet visar också på god effekt av coaching vid styrketräning. Trots att många studier visat på god effekt av styrketräning mot spänningshuvudvärk så har några studier inte kunnat se någon signifikant skillnad. Fler studier kring styrketräning och spänningshuvudvärk behövs för att kunna påvisa att styrketräning är effektivt i behandlingen av spänningshuvudvärk. / Headaches are a worldwide problem. Tension-type headache is the most common type of headaches and is mostly affected by the muscles. With an increased soreness in the muscles, an increased intensity and frequency of the headache is also seen. People with tension-type headaches have reported lower levels of physical activity compared to healthy individuals. This leads to greater experience of stress, poorer psychological well-being and poorer perceived health. Office workers are exposed to more sedentary behavior than most work categories. Their work environment involves repetitive movements that may lead to pain and stiffness in the muscles. With pain in the neck and shoulder headaches occur with a frequently recurring pattern. Strength training is effective in achieving several important aspects of physical and mental health. Patients with tension-type headaches have been shown to have lower force stability and force development in the neck muscles compared to healthy controls. The aim of this study was to investigate the effects of strength training on tension-type headache. The method consisted of a systematic literature review, the search was made in PubMed, Cinahl, Scopus, Medline and SPORTDiscus. The search phrase consisted of “((resistance training) AND (effects) AND (tension-type headache))” with some minor modifications depending on the amount of hits in the respective database. The results indicate that strength training has good effect on tension-type headaches. One hour of strength training a week, regardless of disposition, reduces both the intensity and frequency of the tension-type headache. Office workers may benefit of 2 minutes of strength training daily to reduce their tension-type headache. Exercises that focused on the neck- and shoulder muscles were most effective. Strength training has either been performed daily with low-load endurance exercises or 3-5 times a week based on the principle of periodization and progressive overload. The most effective training volume has been with a resistance between 75-80% of RM and with a dosage between 1-3 sets and 10-15 reps. Most studies have used either dumbbells or resistance bands as tools. The result has also shown that coaching in strength training has good effects again tension-type headache. Although many studies have shown a good effect of strength training against tension-type headaches, some studies have not been able to see any significant difference. More studies on strength training and tension-type headaches are needed to be able to demonstrate that strength training is effective in the treatment of tension-type headaches.

Bakgrund: Andvändning av komplementära metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementär och alternativmedicin (KAM) inom primärvården i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvärk, rygg- nackbesvär och stress hos en del patienter. Huvudvärk är ett stort folkhälsoproblem i många länder. Förutom att orsaka patienten lidande är det en stor kostnad för samhället. Om fler patienter använt sig av reflexologisk behandling kunde troligtvis lidandet minskat. Syfte: Syftet med intervjustudien var dels att beskriva reflexologers verksamhet och dels deras erfarenhet av behandling av huvudvärk. Metod: Som metod valdes intervjuer med kvalitativ ansats med en intervjuguide som stöd. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Urvalet var ändamålsenligt och omfattade åtta informanter i Skåne och södra Småland. I resultatet identifierades två kategorier och åtta underkategorier som beskrev reflexologers verksamhet samt deras erfarenheter av att behandla klienter. Det framkom att reflexologerna utför behandlingarna på olika sätt, att de ger rådgivning, att klienterna söker av olika anledningar samt att många fortsätter behandling i förebyggande syfte för att de mår bra av behandlingen. Slutsats: De som utför reflexologisk behandling anser att behandlingen är ett bra komplement till den traditionella sjukvården och att det bland annat helt eller delvis lindrar huvudvärk, stress och smärta. För att den traditionella sjukvården ska göras mer uppmärksam på reflexologisk behandling behövs mer forskning inom området. / Background: Use of complementary methods has increased in Sweden. It calls for increased knowledge about complementary and alternative medicine (CAM) in primary care in the encounter with patients. Previous research has shown that reflexological treatment can completely or partially alleviate including headaches, back- neck pain and stress in some patients. Headaches are a major public health problem in many countries. In addition to causing patient suffering, it is a great cost to society. If more patients were to use the reflexological treatment, their suffering is likely to decrease. Purpose: The purpose of this study was to describe the reflexologers activities and their experience in the treatment of headaches. Method: The method chosen was interviews using a qualitative approach with an interview guide for support. The material was analyzed using qualitative content analysis. The selection was appropriate and included eight informants in Skåne and Småland. The results identified two categories and eight subcategories describing reflexologers activities and their experience of treating clients. It was revealed that reflexologers perform treatments in different ways, they give advice, the clients looking for various reasons and that many continue treatment as a precaution because they feel good by the treatment. Conclusion: Those performing reflexological treatment believe that treatment is a great addition to the traditional health care and that it includes all or part relief of headaches, stress and pain. The traditional health care should consider the benefits of reflexological treatment and offer more research in this area.

Bakgrund: Huvudvärk är väldigt vanligt och har en komplex problematik. Över 90% av alla kvinnor och 75% av alla män mellan 20-30 år drabbas då och då av huvudvärk. Huvudvärk kan bero på flera olika orsaker/diagnoser som alla behöver behandlas olika. Huvudvärk av spänningstyp, migrän och cervikogen huvudvärk är associerade med en hög känsla av lidande och en hög socioekonomisk kostnad. Metod: Det här är en litteratursammanställning som sammanställer evidensen av manuell terapi för patienter med cervikogen huvudvärk. Totalt tolv studier ansågs vara relevanta för studien och granskades efter PEDro-skalan och GRADE. Sju studier undersökte effekter av manipulation, tre effekter av mobilisering, två effekter av käkledsbehandling, en effekter av triggerpunktsbehandling, en effekter av stabilitetsträning med biofeedback och två undersökte effekter av kombinationsbehandlingar. Resultat: De randomiserade och kontrollerade studierna ger medelhöga till hög evidensnivå för att manuell terapi och då framför allt manipulation, mobilisering och nackstabiliserande träning med biofeedback, har smärtlindrande effekt på cervikogen huvudvärk. Resultaten är dock svåra att sammanställa, eftersom behandlingsmetoderna kontrolleras mot varierande interventioner. En studie använde en ren kontrollgrupp, två jämförde med placebo och övriga studier jämförde mot annan intervention. Konklusion: Resultaten pekar mot att mobilisering och manipulation har måttligt stark evidens på smärtintensitet, frekvens och duration på patienter med cervikogen huvudvärk, men att evidensen på funktionsnivå i dagens läge kan ses som mer begränsade eller otillräckliga. För att få bättre evidens och mer jämförbara studier bör interventionerna och effektmåtten standardiseras. För att kunna ge denna patientgrupp optimal behandling behövs mer forskning på noggrannare diagnostisering och behandling. Keywords: Cervicogenic headache, manual therapy, manipulation, mobilization, pain

Kronisk smärta och emotionell problematik verkar dela flera faktorer med varandra, men i den transdiagnostiska forskningen är det oklart vilka faktorer som är centrala i utvecklingen av olika problematiker. I den här studien har ruminering, oro och beteendemässigt undvikande undersökts som transdiagnostiska faktorer för kronisk smärta och social ångest. Studien bygger på data från Trestadsstudien, en longitudinell populationsstudie som sträckte sig mellan 2012–2018 i centrala Sverige. Stickprovet inkluderade ungdomar i årskurs 7–9 (N = 1453) från arton kommunala skolor. Syftet med studien var att utforska prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjuklighet mellan problematikerna. Syftet var också att undersöka om kronisk smärta och social ångest är riskfaktorer för varandra och om eventuella samband kunde förklaras av mediation genom ruminering, oro eller beteendemässigt undvikande, samt om kön kunde moderera mediationerna. För att undersöka detta genomfördes logistiska regressionsanalyser och mediationsanalyser. Resultaten indikerar att prevalensen av kronisk smärta, social ångest och samsjukligheten ökade över tid, särskilt för tjejer. Analyserna antyder även att kronisk smärta och social ångest var signifikanta riskfaktorer för varandra två år senare (OR = 1.7 - 1.9). Även om detta stöder en transdiagnostisk syn kunde inte sambanden förklaras av mediationsanalyserna i någon stor utsträckning. Detta kan bero på metodologiska brister med konstrukten eller att det finns andra faktorer som bättre förklarar sambanden. Framtida forskning behöver undersöka effekten av andra transdiagnostiska faktorer och hur olika typer av transdiagnostiska faktorer samverkar med varandra för att leda till utveckling av kronisk smärta och social ångest.

Psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga i samhället. Huvudvärk kan vara ett psykosomatiskt symtom som indikerar psykisk ohälsa. Skolsköterskans hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete har en avgörande betydelse för att uppmärksamma de elever som söker för återkommande huvudvärk. Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder skolsköterskan utför till elever som söker för återkommande huvudvärk. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor från fyra olika kommuner. Resultatet presenterades med tre kategorier med tillhörande underkategorier: Övergripande hälsobedömning, Arbeta elev fokuserat, och Samarbete inom elevhälsan och med vårdnadshavare. I mötet med eleven gjorde skolsköterskorna en bedömning av elevens hälsosituation, såväl de fysiska, psykiska som de sociala aspekterna. Eleven var i fokus för skolsköterskorna. Samarbetet med vårdnadshavare och elevhälsa kunde hjälpa skolsköterskorna att få en helhetsbild av elevens situation. Olika behandlingsmetoder användes för att lindra huvudvärken. Omvårdnadsåtgärderna syftade till att öka elevens välbefinnande samt minska elevens skolfrånvaro för att på sikt få en friskare befolkning. Sambandet mellan huvudvärksproblematik och psykisk ohälsa är av stor vikt för skolsköterskan att ha kunskap om. Det är önskvärt med forskning kring en nationell handlingsplan över vilka omvårdnadsåtgärder som tidigt kan sättas in för elever med huvudvärksproblematik. / Mental illness has increased among children and adolescents in society. Headaches can be a psychosomatic symptom indicating mental illness. The school nurse's work on health promotion and disease prevention is crucial for giving attention to students with recurrent headaches. The aim of this study was to describe what nursing measures the school nurse performed for those students who sought care for recurrent headaches. The method used was a qualitative content analysis with an inductive approach. Interviews were made with eight school nurses from four different municipalities. The results were presented in four main themes with these following associated sub-themes: Overall Health Assessment, Student Focused Work and Collaboration within Student Health Care and with Parents or Legal Guardians. When meeting with the student, the school nurses assessed the student's health situation; both physical, mental and social aspects. The student was in focus for the school nurses. Collaboration with parents or legal guardians and student health care could help the school nurses get an overall picture of the student's situation. Different treatments were used to relieve headache. The nursing measures taken were aimed at increasing the well-being of the student and reducing the student’s absence from school to eventually gain a healthier population. The connection between problems with headaches and mental illness is of great importance for the school nurse to have knowledge of. Research on a national plan of action is desirable, stating which nursing measures to take on an early stage for students with headache problems.

Migrän är en av de vanligaste sjukdomarna i världen och förekommer hos både barn och vuxna. Den uppskattade prevalensen i Sverige är 15 % och prevalensen världen över är drygt 10 %. Det är idag känt att både gener och miljöfaktorer är inblandade i uppkomsten av migrän men det är dock oklart exakt hur migrän uppstår. Migrän är en kostnadskrävande sjukdom dels i form av behandlingskostnader men även på grund av inkomstbortfall då sjukdomen utgör ett stort funktionshinder. Behandlingsmetoder vid migrän indelas i tre kategorier: icke-farmakologisk, anfallskuperande farmakologisk, respektive profylaktisk farmakologisk behandling. Det finns ett behov av att hitta substanser som ger mildare biverkningar vid migrän, jämfört med de behandlingar som används idag, framförallt eftersom många barn är drabbade. Syftet med examensarbetet var att undersöka om magnesiumtillskott är ett effektivt behandlingsalternativ vid migrän, dels för behandling vid migränanfall och dels som förebyggande behandling av migrän. Då magnesium har en rad viktiga funktioner i kroppen leder låga magnesiumnivåer till ökade risker för sjukdomar och komplikationer. Studier visar att det finns samband mellan brist på magnesium och en ökad sjuklighet med kopplingar till bland annat typ 2 diabetes, högt blodtryck, kardiovaskulär sjukdom, migränhuvudvärk och spänningshuvudvärk. För att undersöka om magnesium kan användas för att behandla migränanfall analyserades fyra olika studier där magnesium har använts som anfallskuperande behandling. För att undersöka om magnesium kan användas i profylaktisk behandling av migrän analyserades även fyra olika studier där magnesium har getts i förebyggande syfte. För sökning efter studier användes databasen PubMed. Magnesiums smärtlindrande verkan i anfallskuperande behandling av migrän var inte övertygande vid jämförelse mot placebo. Av de studier där magnesium användes som förebyggande behandling visade dock samtliga av dessa fyra studier fördelaktiga resultat gällande bland annat migränanfallens intensitet vid jämförelse mot placebo. I två studier där man dagligen använde magnesiumcitrat som förebyggande behandling sågs även signifikanta sänkningar i migränanfallens frekvens jämfört med placebo. De analyserade studierna i detta examensarbete visar att magnesium verkar fungera som förebyggande behandling av migrän. Fler studier behövs för att undersöka om magnesium kan användas som smärtlindrande behandling vid migränanfall. Då det finns ett behov av alternativa metoder för behandling av migrän som ger milda biverkningar motiverar detta till att göra fortsatta studier inom området.

Bakgrund och syfte: Huvudvärk av spänningstyp (HST) är vanligt förekommande. Det finns oklarheter avseende både dess patofysiologi och olika behandlingars effekt. Syftet med denna studie var att beskriva och utvärdera effekten av en individuellt anpassad beteendemedicinsk behandling i fysioterapi för patienter med HST. Metod: En single-case studie med A1-A2-B-A3-design av tre patienter med HST genomfördes. Utfallsvariabler var huvudvärksfrekvens (antal dagar med huvudvärk), huvudvärksindex (medelintensitet), konsumtion av smärtlindrande medicin, tro på sin förmåga avseende kontroll av huvudvärken, samt upplevd påverkan av huvudvärken på funktion i vardagsaktiviteter och på glädje i aktiviteter med familj och vänner. Resultat: Tro på sin förmåga avseende kontroll av huvudvärken ökade markant för 2 av 3 patienter. Huvudvärksfrekvens och huvudvärksindex minskade markant för en av patienterna. En av patienterna svarade först inte alls på behandlingen, men blev mycket bättre inför den sista uppföljningen avseende huvudvärksindex och funktion och glädje i aktiviteter. Diskussion och konklusion: Ett beteendemedicinskt förhållningssätt i behandling som grundar sig på funktionell beteendeanalys kan vara ett sätt att som fysioterapeut hantera patienter med HST. HST är en vid diagnosgrupp och det verkar då logiskt att behandlingen bör anpassas individuellt för att få bästa effekt. / Background and aim: Tension-type headache (TTH) is common. There are uncertainties regarding both the pathophysiology and the effect of treatments. The aim of this study was to describe and evaluate the effect of an individually tailored behavioural medicine treatment in physiotherapy, based on a functional behavioural analysis. Method: A single-case study with A1-A2-B-A3-design of three patients with TTH was performed. Outcome variables were headache frequency (days with headache), headache index (mean intensity), consumption of analgesics, headache management self-efficacy (HMSE), disability and feelings of loss of happiness in activities with family and friends. Results: HMSE increased markedly for 2 of 3 patients. Headache frequency and headache index decreased for one of the patients. One of the tree patients did not first respond to treatment but was much better before the last follow-up regarding headache index, disability and loss of happiness. Discussion and conclusion: A behavioural medicine treatment in physiotherapy based on a functional behavioural analysis can be a way for physiotherapists to handle patients with TTH. Since the diagnosis TTH is heterogenic it seems logical that the treatment should be individually tailored.