Social fobi är vanligt förekommande och tenderar att föregå andra diagnoser såsom depression. Huvudsyftet med föreliggande studie är att utvärdera KBT-behandling baserad på Clark och Wells (1995) förklaringsmodell för social fobi, genom att pröva behandlingsresultatet från en öppenpsykiatrisk klinik gentemot randomiserade kontrollerade studier. Studien baserades på data från 36 tidigare patientbehandlingar utförda av psykologer vid WeMinds specialistklinik. Som huvudutfallsmått användes förändringspoäng på skalor för social fobi som visade stark effekt, i nivå med jämförda studier. Därutöver uppnådde totalt 78 procent av patienterna kliniskt signifikant förbättring och 75 procent bedömdes vara i remission efter behandling. Studien undersökte även prediktorer såsom subtyp av social fobi, komorbid depression och grad av initial social fobi, men utan signifikanta resultat. Begränsat deltagarantal och begränsningar i analysmetoden påverkade studiens generaliserbarhet. I uppsatsen diskuteras om det skulle medföra ett värde för patienter och forskare om formulär för social fobi infördes i standardbatterierna på psykiatriska mottagningar.

Återigen har ett betänkande om en s.k. "civilkuragelag" gjorts i Sverige, och resulterat i samma slutsats som tidigare: En dylik lagstiftning skulle göra mycket liten skillnad i verkliga livet. Vad som sällan diskuteras från offentligt håll är däremot de bakomliggande faktorer som inverkar på vårt mod att stå upp för moraliska värden eller att säga ifrån vid missförhållanden trots personlig risk. I detta sammanhang är begreppet socialt kapital av särskild betydelse för att belysa påverkande faktorer. Studiens syfte var att mäta attityder kring civilkurage hos en grupp gymnasieungdomar och yrkesarbetande vuxna genom skalan personligt risktagande /mod kopplat till skalor om tillit, social ångest och samhälleligt engagemang, liksom att identifiera attityder till straffsanktionerad lagstiftning på området. Studien genomfördes med enkäter och Likert skalor. Resultaten visade att en majoritet av urvalspopulationen ställt sig negativ till en strafflagstiftning, även om unga män och vuxna kvinnliga tjänstemän var mer positivt inställda. Det fanns även en samvariation mellan personligt risktagande/mod och socialt engagemang. En diskrepans dök upp i vad som betraktas som normativt önskvärt – att försvara någon som behandlas illa eller orättvist – mot vad som ansågs uthärdligt i upprätthållandet av dessa värden.

There is much research into the reasons why a temporary pain, in some individuals, becomes chronic. Many of the causal factors linked with pain also seems to coexist with social anxiety, public self-consciousness and, to some extent, private self-consciousness. The purpose of this study was to investigate and identify possible patterns of self-consciousness (private and public), social anxiety and pain. This was done by a cross-sectional study in which a questionnaire was distributed to students at Örebro University. A total of 302 completed questionnaires were received. These responses were analyzed by a cluster analysis. One of the six clusters that emerged showed high levels of all accounted variables. The discussion dealt with how these variables can affect the development of pain and the transition from acute to chronic pain.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka möjliga mönster av social ångest och dess relation till depressiva symtom och livstillfredsställelse. Social ångest innebär lidande för många människor och medför rädsla för situationer där det finns risk att granskas, att få uppmärksamhet samt att bli bedömd för sina prestationer. Social ångest karakteriseras av undvikande beteende men indikationer finns att det även existerar en atypisk undergrupp av social ångest som uppvisar ett impulsivt beteende. Självskattningsformulär har använts vid datainsamlingen och urvalet bestod av unga vuxna i åldern 20-24 år. Resultaten analyserades genom klusteranalys och indikerade att en atypisk impulsiv grupp med social ångest existerade samt att kön modererar graden av depressiva symtom.

Hur en individ uppfattar sin kropp har relaterats till självkänsla, fysisk aktivitet, matvanor, social ångest och mobbning. Studier som undersöker utvecklandet av kroppsuppfattning och riskfaktorer för snedvriden kroppsuppfattning efterfrågas. Denna longitudinella studies huvudsyfte var att undersöka om kroppsuppfattningen hos gymnasieungdomar (n=349) förändras över tid och hur det såg ut för tjejer respektive killar. Vidare undersöktes riskfaktorer för utveckling av snedvriden kroppsuppfattning. Resultatet visade stabilitet i utvecklingsmönster av snedvriden kroppsuppfattning över tid. Snedvriden kroppsuppfattning verkar redan ha befästs innan gymnasietiden. För killarna fanns ett statistiskt samband mellan social ångest och mobbning i utvecklingen av snedvriden kroppsuppfattning. Slutsatsen är därmed att killars förmåga att hävda sig i interpersonella sammanhang kan påverka kroppsuppfattningen. Skolan bör eftersträva ett tillåtande klimat och aktivt arbeta mot mobbning.

No description available.

No description available.

Denna tvärsnittsstudie syftade till att undersöka samförekomst av smärtrelaterad rädsla och social ångest i ett kliniskt sample med kronisk smärtproblematik. Syftet var också att beskriva och kontrastera samvariation av transdiagnostiska faktorer i eventuella subgrupper. Datan bestod av enkätsvar från 196 deltagare i Social ångest smärta-projektet som leds av Örebro universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala. En klusteranalys fick fram fyra subgrupper bland deltagarna. En subgrupp utmärkte sig för hög komorbiditet. Denna grupp visade höga nivåer av tänkbara transdiagnostiska faktorer som ångestkänslighet och negativ affekt, samt hög smärtkatastrofiering. Det diskuterades kring dessa faktorers roll som sårbarhets- och vidmakthållandeprocesser, utifrån aktuella teoretiska modeller. Studiens kliniska implikationer belyser behovet av hänsyn till dessa faktorers roll vid behandling och framtida forskning. / This cross-sectional study aimed to explore co-occurrence of pain-related fear and social anxiety in a clinical sample with chronic pain. The purpose was also to describe and contrast co-variation of transdiagnostic factors in potential subgroups. The data consisted of 196 answered questionnaires from the Social anxiety pain-project led by Örebro University and the Uppsala University Hospital. A cluster analysis produced four subgroups among the participants. One subgroup was salient for its high comorbidity. This group showed high levels of potential transdiagnostic factors such as anxiety sensitivity and negative affect, as well as high pain catastrophizing. These factors are discussed in terms of their role as vulnerability and maintaining factors, in the light of current theoretical models. The clinical implications of this study suggest taking the role of these factors into account in aspects of treatment and future research.

No description available.

Social ångest drabbar omkring en av nio svenskar. Effektiva behandlingar finns, med begränsad tillgång och höga kostnader gör att många inte får behandling. Internetbehandling är ett potentiellt kostnadseffektivt behandlingsalternativ som är lätt att sprida, men mer forskning behövs. Syftet med studien var att jämföra två internetförmedlade behandlingar. Trettiosex deltagare fick välja affektfokuserad psykodynamisk behandling (iPDT, N=23) eller kognitiv beteendeterapi (iKBT, N=13). Behandlingarna bestod av tio veckor vägledd självhjälp. Liebowitz Social Anxiety Scale-Self Report var det primära utfallsmåttet. Behandlingarna hade medelstora förbättringar på social ångest och depression (d = 0,51–0,83), samt stora försämringar på interpersonella problem (d = 1,13–1,43). Fler av de som valt psykodynamisk behandling slutförde hela behandlingen. Allians efter tre veckor och preferensstyrka visade sig vara lovande utfallsprediktorer. Resultaten tyder sammanfattningsvis på att behandlingarna har positiva effekter på symtom av social ångest samt negativa effekter på interpersonella problem. / Social anxiety disorder affects approximately one out of nine swedes. Effective treatments exist, but limited access and high costs causes many sufferers to remain untreated. Internet-delivered treatment is a potentially cost-effective treatment alternative, which is easy to disseminate, but more research is warranted. The aim of the study was to compare two internet-delivered psychological treatments. Thirty-six participants choose affect-focused psychodynamic treatment (iPDT, n=23) or cognitive behavioral treatment (iCBT, n=13). The treatments consisted of ten weeks of guided self-help. Liebowitz Social Anxiety Scale-Self Report was the primary outcome measure. The treatments caused moderate improvements in social anxiety and depression (d = 0,51–0,83), as well as large worsening of symptoms of interpersonal problems (d = 1,13–1,43). Adherence to treatment was higher in the iPDT-group. Alliance at three weeks and preference strength were promising predictors of change. In summary, the results suggest that both treatments have positive effects on symptoms of social anxiety and negative effects on interpersonal problems. / SOFIA