Trots internationellt utbredd användning av självskattningsskalor som mäter depressiv ruminering saknas det psykometriskt validerade skalor för att mäta konstruktet i svenskspråkiga sammanhang. Syftet med det föreliggande arbetet var att undersöka validiteten hos självskattningsskalor av ruminativ disposition (Ruminative Responses Scale – Brooding and Reflection) och pågående ruminering (Brief State Rumination Inventory) i svensk översättning. Skalorna besvarades av psykologistudenter (n = 314) tillsammans med mått på depressivitet, ångest, stress samt symtomövergripande psykiska besvär (Depression Anxiety Stress Scales-21) och livstillfredställelse (Satisfaction With Life Scale). Båda rumineringsskalorna visade acceptabel intern konsistens men bristfällig överenstämmelse med testade faktormodeller. Efter att problematiska item raderats visade skalorna god överenstämmelse med modellerna och bibehållen acceptabel intern konsistens. Starkare korrelationer med symtomövergripande psykiska besvär jämfört med depression, stress eller ångest indikerade att skalorna mäter en generell maladaptiv typ av ruminering, snarare än en depressionsspecifik form.

Sömnsvårigheter påverkar både kortsiktigt och långsiktigt individens fysiska och psykiska välmående negativt. En metod som i konventionell form visats användbar för att öka sömnkvaliteten hos insomnipatienter är mindfulness och utvecklandet av internetbaserade interventioner tillhandahåller alternativa behandlingssätt. Effekten av en internetbaserad mindfulnessträning i icke-kliniska grupper och mindfulnessträning som en preventiv åtgärd är inte lika välutforskat. Den föreliggande studien har undersökt hur en två veckor lång internetbaserad mindfulnessintervention kan påverka individens upplevda sömnkvalitet och ruminering, samt om ruminering medierar interventionens effekt på sömnkvalitetsskattningen. Mindfulnessprogrammet bestod av tio minuter långa övningar som gjordes två gånger per dag, sex dagar i veckan under två veckors tid. Formulär som användes för att kontrollera de olika utfallsvariablerna var Insomnia Severity Index (ISI) för sömnkvalitet, Ruminative Response Scale (RRS) för ruminering och Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ) för att mäta mindfulness. Trettiofem universitetsstudenter fördelade i försöks- (n = 18) och kontrollgrupp (n = 17) fyllde i formulären före och efter interventionen. En uppföljningsmätning gjordes två veckor efter avslutad behandling. Resultaten visade att sömnkvaliteten förbättrades, men förbättringen kunde inte kopplas till någon förändring i rumineringstendenser och resultatet medierades inte heller av ruminering. Uppföljningsmätningen tydde på att träningen måste fortsätta för att uppnå en bestående effekt. Sammanfattningsvis verkar ett två veckor långt internetbaserat mindfulnessprogram kunna förbättra påverka sömnkvaliteten hos en grupp universitetsstudenter, men för att effekten ska bibehållas måste träningen fortgå. Resultatet i kombination med det faktum att det saknas forskning på området motiverar vidare forskning. / Sleeping difficulties can negatively affect an individual’s physical and psychological well-being both short-term and long-term. Mindfulness used in its conventional form (i.e. face to face) has proved effective when it comes to improving sleep quality among insomniacs, and the development of internet-based interventions offers an alternative form of treatment. There is, however, a lack of studies examining the effect of internet-delivered mindfulness training in non-clinical groups, and its use as a preventive measure. The present study aims to investigate whether a two week long internet-delivered mindfulness-based intervention (MBI) can improve perceived sleep quality and rumination, and if rumination mediates the effect between the interventionMBI and sleep quality. The MBI consisted of two ten-minute-long exercises a day, six days a week, for two weeks. Questionnaires used were Insomnia Severity Index (ISI), Ruminative Response Scale (RRS), and Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ). Thirty-five university students randomly assigned to either intervention (n = 18) or control group (n = 17) filled out the questionnaires before and after the intervention, and at a two-week follow-up. Results showed that sleep quality improved, but the improvement could not be associated with any changes in rumination. The follow-up assessment indicated that continuous training is necessary to  sustain the improvements in sleep quality. In summary, the present study found that a two week long MBI improved sleep quality among a group of university students, but continuous training is needed to retain the effects. The results, and the lack of research on the subject at hand, motivates further research.

No description available.

No description available.

I en single case experimental design (SCED) av crossover typ med fyra deltagare med insomni undersöktes möjligheten till att manipulera mängden negativa tankar innan insomning genom tillämpningen av två olika tankeexperiment, savoring och framkallad ruminering. Bland resultaten fanns signifikanta samband mellan mängd negativa tankar innan insomning och sömnkvalité, insomningslatens och antal uppvaknanden. Samband fanns även mellan mängd negativa tankar och obehag över tankarna. Dock visade det sig att experimenten inte påverkade mängden negativa tankar innan insomning då de sömnrelaterade faktorerna varierade oberoende av experiment. Variationen i de olika skattningarna på måtten gjorde att inga slutsatser kunde dras kring vad som orsakade sömnbesvären hos deltagarna eller vilken roll mängden negativa tankar hade för dessa. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning. / The possibility of manipulating the amount of negative thoughts before sleep onset in four subjects with insomnia was investigated in a single case crossover experimental design (SCED). The attempt to change the amount of thoughts consisted of two experimental conditions, savoring and induced rumination. Significant correlations were found between the amount of negative thoughts before sleep onset and quality of sleep, sleep onset latency and number of awakenings. There were also correlations between the amount of negative thoughts and distress related to the thoughts. The experiments did, however, not influence the amount of negative thoughts before sleep onset. Conclusions concerning causal factors of the sleep difficulties and the impact of the amount of negative thoughts were made impossible by the large variability in the scores. The results are discussed in relation to previous research.

Retrieval induced forgetting är ett fenomen som uppstår när återkallande av information skapar glömska för annan relaterad information. Detta tros vara en av processerna som understödjer adaptiv glömska, en process där icke-relevant och störande information inhiberas för att premiera minne för relevant information. Tidigare forskning har sett samband mellan låga nivåer av adaptiv glömska och negativa tankeprocesser. I denna studie undersöktes sambandet mellan svårigheter att glömma irrelevant information och oro, ruminering och påträngande tankar. 34 deltagare rekryterades i Örebroregionen. Deltagarna fick genomgå ett minnestest för att sedan fylla i enkäter kopplade till oro, ruminering och påträngande tankar. Nivå av störning från irrelevant information hos deltagarna korrelerade negativt med nivå av oro och ruminering. Dessa resultat är motsatta de resultat som kan förväntas utifrån teorin. Alternativa teorier och förklaringar till detta resultat diskuteras. På grund av omständigheterna för studien bör resultaten tolkas med viss försiktighet.

Proaktiv interferens (PI) uppstår när äldre, irrelevant minnesinformation stör nyinlärning ellerframplockning av relevant information. PI påverkas av faktorer som familjaritet ochinkodning av kontextuell information. Tidigare forskning indikerar att PI har en koppling tillminnets åldrande och negativa tankeprocesser, såsom oro och ruminering. Studien undersökteom ett anpassat arbetsminnestest (2-back) kan inducera PI och om irrelevant information medolika grader av familjaritet ger olika grad av PI. Studien syftade också till att undersöka omäldre upplever mer PI än yngre samt om PI går att koppla till grad av oro och ruminering. 15yngre vuxna (20-30 år) och 10 äldre vuxna (65-69 år) genomförde ett datoriserat 2-back-testoch fyllde i skattningsformulär (PSWQ och RRS-BR). Resultatet visade att PI inducerades avtestet och att PI minskade när familjariteten minskade. Resultatet visade också att äldreupplevde en signifikant högre grad av PI på ett mått, men inte på ett annat. Ingen signifikantkoppling mellan PI och oro eller ruminering hittades. Resultaten bör dock tolkas medförsiktighet. / Proactive interference (PI) occurs when older and irrelevant memory information interfereswith new learning or retrieval of relevant information. PI is influenced by factors such asfamiliarity and the encoding of contextual information. Previous research indicates that PI hasa link to age-related memory decline and negative thought processes such as worry andrumination. The study investigated whether a modified working memory test (2-back) caninduce PI and if irrelevant information with different degrees of familiarity induces differentdegrees of PI. The study also aimed to investigate whether older adults experience more PIthan younger adults and whether PI can be linked to the degree of worry and rumination. 15younger adults (20-30 years) and 10 older adults (65-69 years) performed a computerized 2-back test and completed self-report questionnaires (PSWQ and RRS-BR). The result showedthat PI was induced by the test and that PI decreased as familiarity decreased. The results alsoshowed that the older adults experienced a significantly higher degree of PI in one measure,but not in another. No significant association between PI and worry or rumination was found.The results should be interpreted with caution.

Arbetsminne och flertalet exekutiva funktioner är avhängiga varandra; en av dessa funktioner är förmågan till tankesuppression, det vill säga att kunna hålla tillbaka tankar som är irrelevanta för sammanhanget. Detta är en viktig förmåga att ha när vi lär in ny information, eftersom tidigare inlärd information kan blandas ihop med ny, vilket gör det svårt för arbetsminnet att sortera bland de olika stimulusen eller den information som aktuellt hålls där. Detta kallas för proaktiv interferens. Syftet med denna studie var att undersöka potentiella samband mellan proaktiv interferens, ruminering, tankesuppression och neurotransmittorn GABA. För datainsamlingen användes beteendetestet 2-back som mäter proaktiv interferens, självskattningsformulären RRS-BR som mäter ruminering och WBSI som mäter tankesuppression samt MR-kamera som mäter GABA. 31 deltagare, både äldre och yngre, rekryterades till denna studie. Korrelationsanalyser kunde påvisa en signifikant medelstark positiv korrelation mellan GABA och svårighet för tankesuppression, samt en signifikant stark positiv korrelation mellan svårighet för tankesuppression och ruminering. Mediationsanalys visade att tankesuppression medierar förhållandet mellan GABA och ruminering.

Insomni och depression är två  psykiatriska tillstånd med hög prevalens. Prevalensen för insomni är ca 11% hos den svenska befolkningen och motsvarande siffror för depression är ca 5-8%. Komorbiditet mellan dessa två tillstånd är vanligt förekommande. Dessa två tillstånd är ofta teoretiskt sammankopplade med de två kognitiva processerna oro och ruminering. En behandlingsmetod som visat sig vara effektiv mot respektive tillstånd är kognitiv beteendeterapi (KBT). I föreliggande studie har internetbaserad KBT (iKBT) där båda tillstånden behandlas simultant studerats. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka skillnaden i utfall mellan en behandlingsmetod och en kontrollbehandling samt dess långtidseffekter. Totalt inkluderades 124 deltagare som randomiserades till antingen kombinationsbehandling mot komorbid insomni och depression (n=63), eller kontrollbehandling mot depression med desensibilisering som placebo mot insomni (n=61). Resultatet visar att behandlingsgruppen har en statistiskt signifikant större sänkning av insomnisymtom mellan före- och eftermätning jämfört med kontrollbehandling. Statistiskt signifikanta samband förekom gällande förändring i insomnisymtom, depressionssymtom, oro och ruminering mellan två mättillfällen. Förändring i oro mellan före- och eftermätning kunde predicera utfall i förändringsvärde för insomnisymtom mellan föremätning och FU36. Förändring i oro mellan före- och eftermätning kunde predicera nivå av depressionssymtom vid FU36. Studiens resultat stärker hypotesen att insomni är ett tillstånd som kräver specifik behandling och att det finns ett samband mellan insomni och depression samt de kognitiva processerna oro och ruminering men att detta samband bör undersökas ytterligare. / Insomnia and depression are two psychiatric conditions with high prevalence in the general population. Insomnia occurs among around 11% of the Swedish population and the equivalence for depression is around 5-8%. These conditions frequently appear comorbidly. There has found to be a theoretical link between these two conditions and the cognitive processes labeled anxious worry and rumination. One treatment method which has shown itself to be effective in treating these respective conditions is cognitive behavioral therapy (CBT). In the present study, internet-delivered CBT aiming to treat both conditions simultaneously have been studied with the purpose of evaluating two different methods and the long term effects of these methods. A total of 124 participants were included and randomized to either a combined treatment for insomnia or depression (n=63) or a control treatment consisting of treatment for depression and desensibilisation as placebo for insomnia (n=61). The results of the present study indicates a statistically significant effect on symptoms of insomnia between pre- and post measurements depending on treatment group. There was a statistically significant correlation between change in all the four domains, depression, insomnia, rumination and anxious worry between two separate measurements. A change in anxious worry between pre and post measurements was also found to predict the level of change in insomnia symptoms between pre and 36 month follow-up measurements. Change in anxious worry between pre and post measurements could also predict the level of depression observed at the measurement at the 36 month follow-up. The findings in this study corroborates the hypotheses that insomnia is a condition which require a specific treatment and that there is a relation between insomnia and depression and the cognitive processes anxious worry and rumination but that this relation needs to be further examined. / ClinicalTrials.gov Identifier: NCT01663844 New Clinical Applications for Internet-based Cognitive Behavior Therapy for Insomnia and Depression