Depression och arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett betydande folkhälsoproblem i Sverige och detta är en utmaning för primärvården idag. Denna uppsats är ett kunskapsbidrag till forskningsprojektet REGASSA som syftar till att utveckla och utöka behandlingsalternativen för individer med mild till måttlig depression samt arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom primärvård. En 12 veckor lång individanpassad och behandlarstödd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) jämfördes med sedvanlig behandling. Behandlingseffekter undersöktes vid både eftermätning och uppföljningsmätning 12 månader efter påbörjad behandling. iKBT bestod av ett stort antal textbaserade moduler anpassade för olika typer av psykisk ohälsa. Dessutom fanns särskilda arbetslivsfokuserade avsnitt att tillgå vid behov. Resultaten visade att båda behandlingsgrupperna förbättrades signifikant avseende minskning av depressiva symtom mätt med Montgomery and Åsberg Depression Rating Scale (MADRS), samt ökad upplevd arbetsförmåga mätt med Work Ability Index (WAI) i eftermätningen. Uppföljningsmätningen visade också på kvarstående behandlingseffekter för båda utfallsmåtten i de två behandlingsbetingelserna. Inga signifikanta mellangruppsskillnader kunde urskiljas. Däremot hade 44 % av deltagarna i iKBT uppfyllt kriteriet för klinisk signifikant förbättring vid eftermätningen avseende depressiva symtom, jämfört med 21% i den sedvanliga behandlingen, vilket var en skillnad som kunde säkerställas statistiskt. Det framkom även att iKBT ökade den upplevda arbetsförmågan oavsett om deltagaren var sysselsatt eller inte. Enligt uppsatsens resultat kan iKBT betraktas som ett givet behandlingsalternativ inom primärvården. Implementering av iKBT för denna patientgrupp kan både innebära en utökad tillgänglighet av evidensbaserad psykiatrisk vård, samt bidra till ett minskat sjukskrivningsantal. Resultaten diskuteras i relation till uppsatsens metodologiska begränsningar och även förslag till framtida förbättringar presenteras.

No description available.

Kognitiv Beteende terapi (KBT) är en sammansättning av två behandlingsformer; kognitiv terapi och beteendeterapi. Sammansättningen av dessa två började forskas kring på 1960-talet för att skapa en bättre behandling för individer med depression. De senaste åren har KBT dominerat psykoterapiforskningen och mycket av forskningen är gjord på metoderna i behandling av depression, men även ångest. Behandlingsmetoden har utvecklats och fått nya förgreningar, bland annat Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT). Vi ville jämföra de två behandlingsmetoderna i behandlingen av ångest och depression genom att göra en litteraturöversikt på redan existerande forskning. Vi har haft en hermeneutisk ansats under vårt arbete, där våra tolkningar och fördomar leder oss genom arbetets gång. Resultatet visar på att de båda metoderna är effektiva och långsiktiga i behandlingen av ångest och depression. IKBT har en större samhällsnytta än konventionell KBT då fler kan få tillgång till behandlingen men en nackdel är att den internetbaserade metoden inte ännu är verksam för de tyngre diagnoserna. IKBT visar sig vara ett bra komplement till KBT och det behöver implementeras mer i vården för att möjliggöra att fler får behandling, men även för att det ger terapeuten mer tid att fokusera på de individerna med svårare problematik.

Depression är ett utbrett hälsoproblem som internetbaserad kognitiv beteendeterapi har visats vara en effektiv behandlingsmetod för. Hur prospektivt minne, alltså att minnas att utföra en tidigare utformad intention någon gång i framtiden, används i relation till behandling har dock inte berörts i tidigare forskning. Studiens syfte var att undersöka användandet av prospektivt minne efter psykologisk behandling samt att utveckla ett formulär som mäter behandlingsrelaterat prospektivt minne. Vi använde en mixad metod-design, med en kvantitativ delstudie samt en kvalitativ delstudie. Vi fann ett negativt samband mellan skattningar av behandlingsrelaterat prospektivt minne och BDI-II (r=-.29; p=.016). Vi fann även en positiv korrelation mellan förändring av skattning på BDI-II över tid och skattningar av behandlingsrelaterat prospektivt minne (r=.29; p=.013). Formuläret som togs fram i denna studie består av femton item. I den kvalitativa delstudien genomfördes en tematisk analys som resulterade i fyra teman: Påfrestningar påminner, Lättare när man mår bra, Automatiserad användning samt Tillbakablickande. Resultaten i denna studie påvisar en koppling mellan mående och användandet av prospektivt minne för behandlingsinnehåll samt att det finns en stor variation i hur olika personer använder prospektivt minne för behandlingsinnehåll. Studien har bidragit med en inledande förståelse för behandlingsrelaterat prospektivt minne samt implikationer för framtida forskning.

År 2019 gjordes SAHA-studien vid Linköpings universitet där internetadministrerad kognitiv beteendeterapi gavs till arabisktalande i Sverige med depressions- och ångestproblematik med samtidiga komorbida tillstånd. Terapin var kulturellt anpassad samt skräddarsydd för denna population. De utfallsmått som nyttjades var Patient Health Questionnaire, Generalised Anxiety Disorder 7-item scale, Insomnia Severity Index, Perceived Stress Scale 14-item scale, Impact of Event Scale Revised och Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (PHQ-9, GAD-7, ISI, PSS-14, IES-R 22, BBQ). Resultaten i den var lovande. Den nuvarande studien avsåg att följa upp eventuella långtidseffekter för dessa symtomminskningar samt kvalitativt undersöka upplevelsen av att ha deltagit i denna IKBT-behandling. Denna studie var således en mixed method studie som både nyttjade de ovan nämnda utfallsmåtten, telefonintervjuer samt tematisk analys. Resultatet visar på signifikanta långtidseffekter för depression, stress och PTSD, men inte för ångest, insomni och livskvalitet. Den tematiska analysen genererade sex olika teman kring deltagarnas upplevelser av IKBT-behandlingen som belyser både aspekter som tidigare lyfts i forskning kring denna population samt nya aspekter gällande behoven hos denna population för effektiv internetbehandling. Mer forskning behövs emellertid inom detta område då denna studie utifrån författarnas kännedom var den första av sitt slag i Sverige.

Inom ramen för UNG-projektet avsåg föreliggande studie undersöka alliansens betydelse i vägledd iKBT för ungdomar mellan 15-19 år med depression och samsjuklighet. Vidare ämnade studien undersöka alliansens utveckling under behandlingens gång. Totalt inkluderades 70 deltagare till projektet, där aktuell studie använde data från de 35 deltagare som randomiserats till behandlingsgrupp. Det prediktiva värdet hos allians, mätt med Working Alliance Inventory-Short (WAI-S), beräknades utifrån partiell korrelationsanalys. Utfallsmåttet utgjordes av förändringsvärden i Beck Depression Inventory-II (BDI-II) mellan för- och eftermätning. I syfte att undersöka alliansens utveckling genomfördes envägs variationsanalys (ANOVA) med upprepad mätning. Resultatet gav inga indikationer på att deltagarskattad allians predicerar behandlingsutfall, varken före eller tidigt i behandling. Inte heller tidig behandlarskattad allians tycks predicera utfall. Vidare visade resultatet att deltagarnas alliansskattning förändrades i positiv riktning över tid, där det förelåg en signifikant skillnad mellan för- och eftermätning. Studiens resultat tyder således på att allians är möjligt att uppnå i iKBT för ungdomar i samma utsträckning som i sedvanlig behandling, men att den inte tycks ha samma betydelse för utfall. Vidare forskning på allians och andra potentiella prediktorer är nödvändig för att ytterligare effektivisera, vidareutveckla och förbättra internetbehandling för målgruppen. / UNG

Syftet med föreliggande randomiserade kontrollerade studie var att undersöka om vägledd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) kan ge symptomreduktion på klinisk perfektionism och relaterade kliniska tillstånd, samt ge ökad livskvalitet. 150 deltagare randomiserades till två grupper, en behandlingsgrupp (n = 73) som fick en åtta veckors lång KBT- behandling mot klinisk perfektionism, och en kontrollgrupp (n = 77) som stod på väntelista. Utfallsmåtten var självskattningsformulär som avser mäta perfektionism (CPQ, FMPS & DAS-SC), ångest (GAD-7), depression (PHQ-9) och livskvalitet (BBQ). ANCOVA användes i de statistiska analyserna med förmätningen som kovariat. Resultaten visade att behandlingsgruppen förbättrades signifikant jämfört med kontrollgruppen på samtliga utfallsmått (p < .001) och att effektstorlekarna var måttliga till stora (d = 0.71-1.33). Därmed drogs slutsatsen att vägledd iKBT mot klinisk perfektionism kan vara en effektiv transdiagnostisk behandling mot perfektionism och relaterade kliniska tillstånd.

Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) med behandlarstöd har visat sig vara effektivt för behandling av lindrig till medelsvår depression, oro, ångest, stress och sömnbesvär. Syftet med föreliggande uppsats var att utvärdera om iKBT med behandlarstöd var verksamt för patienter med psykisk ohälsa inom primärvården i Region Östergötland. De iKBT-program som utvärderades var Depressionshjälpen, Ångesthjälpen, Oroshjälpen, Stresshjälpen och Sovhjälpen. Deltagarna fyllde i validerade självskattningsformulär avseende primära utfallsmått vid behandlingsstart (n=265), efter behandling (n=165) och vid tremånadersuppföljning (n=39). Resultaten visade att skattade symptom oavsett program reducerades signifikant på något av de primära utfallsmåtten med medelstor till stor effekt vid eftermätning (d=0.78-3.27) och liten till stor effekt vid tremånaders-uppföljning (d=0.60-3.46). Av patienterna skattade 33-92% reliabla förbättringar på något av de primära utfallsmåtten vid eftermätning och 33-67% vid tremånadersuppföljning. På grund av stort databortfall bör dock resultaten tolkas med försiktighet. Resultaten ger stöd till tidigare forskningsfynd gällande iKBT som en effektiv behandlingsmetod och iKBT bör därför erbjudas inom primärvården.

Depression is one of the most common psychiatric health problems worldwide which causes great suffering among the affected individuals and causes heavy national economic losses. Few studies have examined the treatment effects of various treatment components in Internet cognitive behavioral therapy (ICBT) as well as the long term effects for depression. The treatment method as such has indicated large effects both immediately after treatment and in limited follow ups, up to one year. In the present study long time effects in ICBT and the various 4 treatment components support type, who is in charge of the content in treatment and supervision has been examined with a mixed factorial design within a group of adults suffering from depression (N=197). Further, the impact of acquired knowledge about treatment content on symptom reduction examined two years post treatment. Previous research has indicated divergent results in the interaction between acquired knowledge and treatment outcome. The results indicated moderate to large effects of treatment two years post treatment independent of treatment component (d =.51- 1.63). Persistent treatment effects were found in the majority of the outcome measures, measured immediately after treatment to the follow up two years post treatment. One advantage was found for the participants who received therapist with supervision on the outcome of sleeping difficulties in comparison with those who received a therapist without supervision (ղᵖ²=.076). One further advantage was found for acquired knowledge among participants who was assigned content in treatment chosen by the therapist and at the same time received support on demand in comparison with participants who got to choose treatment content by themselves and was received scheduled support. Also participants who got to choose treatment content by themselves and received scheduled support had an advantage in comparison with those who got to choose treatment content by themselves and received support on demand (ղᵖ²=.045; ղ ᵖ²=.039). Acquired knowledge did not indicate any correlations with depressive symptoms. The findings of the study indicate that ICBT is an effective treatment method among adults suffering from depression even in long term follow ups, and that the importance of specific treatment components need further research.

IKBT är en effektiv behandling för olika typer av problematik och terapeutstöd är en viktig faktor för behandlingens framgång. Det finns dock lite kunskap om vad terapeutstödet består av och vad i det som bidrar till behandlingens effektivitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad terapeuter gör vid iKBT för depression och om detta har ett samband med behandlingsutfall. Data bestod av 644 e-postmeddelanden skickade från 5 terapeuter till 42 klienter vid en återfallspreventionsbehandling för egentlig depression. Kvalitativ innehållsanalys resulterade i 10 beteendekategorier. Efterföljande korrelationsanalyser fann att högre grad av beteendena bekräfta och uppmuntra hade samband med minskning av depressiva symptom, medan en högre grad av öppna frågor, modulinformation, förtydligande av ramar och uppmaningar hade samband med lägre grad av förbättring. Beteendena belysa klientens ansvar samt ställa uppgiftsorienterade frågor hade samband med ökat antal avhopp. Sammantaget fann studien flera terapeutbeteenden av vilka några hade samband med förändrad grad av depression samt avhopp. / ICBT is an effective treatment for various types of problem and therapist support appears to be important for the treatment's success. However, little is known about what it is and what in it that contributes to the effectiveness of treatment. The purpose of this thesis is to examine what therapists do in iCBT for depression and whether this is related to treatment outcome. The data consisted of 644 messages sent from 5 therapists to 42 clients in a relapse prevention treatment for major depression. Qualitative content analysis resulted in 10 behavioural categories. Subsequent correlation analysis found that higher levels of the behaviours to validate and to encourage were related to client improvement, while a frequent use of open-ended questions, module-information, clarification of frameworks and prompts had the opposite effect, i.e. correlated with a lower degree of improvement. Highlighting client's responsibility and asking task-oriented questions was associated to increasing numbers of dropouts. Overall, the study found a number of therapist behaviours, of whom several were associated with changed levels of depression and dropout rates.