No description available.

No description available.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka om en kortare period av motiverande samtal (MI) kunde påverka livskvaliteten positivt hos en arbetande population. De tre frågeställningarna var: Kan en kort period av MI förändra livskvaliteten positivt? Vilka eventuella effekter har en kortare period av MI på livskvaliteten? Finns det några skillnader i eventuell förändring av livskvalitet mellan kön, ålder samt utbildningsnivå?</p><p>Metod</p><p>Studien bestod av två MI-samtal med tre veckors mellanrum, samt en enkätundersökning som genomfördes före och efter samtalsperioden. Ett företag kontaktades och deltagarna rekryterades genom information på företagets intranät. 25 anmälda bildade MI-gruppen och därefter efterfrågades kontrollgruppsdeltagare via mail, 23 anställda bildade kontrollgruppen. Företaget hade sedan många år tillbaka haft ett nära samarbete med företagshälsovården. En redan framtagen livskvalitetsenkät, SF-36, användes tillsammans med en egen kompletterande enkät om kön, ålder och utbildning. Enkätsvaren kodades om och analyserades enligt manualen för SF-36. Därefter utfördes statistiska tester för att få fram eventuella skillnader inom och mellan grupperna. Det totala bortfallet blev fyra personer från kontrollgruppen, resultatet beräknades utifrån 19 deltagare i kontrollgruppen och 25 deltagare från MI-gruppen.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att en kortare period av MI inte kunde förändra livskvaliteten och att det inte heller fanns någon signifikant skillnad i livskvalitet mellan grupperna. Vi tror att det bland annat kan bero på det tidigare hälsoarbetet på företaget. Däremot kunde en signifikant förbättring av den mentala hälsan inom MI-gruppen konstateras som en effekt. Det fanns inga skillnader i förändring av livskvalitet mellan kön, ålder och utbildningsnivå.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen blev att signifikanta resultat på livskvaliteten inte går att uppnå på så kort tidsperiod som studien avsåg. Utifrån de givna tidsramarna var studiens modell hanterbar och kunde ändå uppvisa resultat i form av en förbättring av mental hälsa hos MI-gruppen.</p>

There is strong empirical support for behavioral parent training (BPT) as an intervention for children with externalizing behavior problems (EBP). However, there is a lack of studies that have investigated the effectiveness of BPT in routine care. Furthermore, most families in need of service do not gain access to it. Another issue of concern is that a sizable portion of children who take part in BPT does not show clinical significant improvement. With regard to behavioral teacher training (BTT) for students with EBP, there is a paucity of intervention trials using randomized design. The training procedures have rarely been standardized, which have resulted in interventions that are dependent upon heavy involvement of external consultants. To improve the accessibility to service for students with EBP, intervention models that are feasible for typical school personnel need to be developed. Study I investigated the effects of BPT in routine care. The participants were randomized to BPT with full practitioner support (BPT-P), self-administered BPT with minimal practitioner support (BPT-S), or a waitlist control group (WL). The study showed that BPT implemented by briefly trained social service employees (BPT-P) resulted in at least as large effects as previous efficacy studies. PMT-S also showed significant effects compared to the WL, but was less effective than PMT-P. Improvements in child behaviors were mediated by improved parenting behaviors. Study II investigated the effects of an enhanced version of the BPT-program from study I. The program targeted families with risk factors for non-response that were referred to service within the social services. The results showed strong intervention effects on child EBP and parent anxiety/depression for enhanced BPT compared to regular BPT. Study III used a randomized design to evaluate the effects of a standardized and feasible BTT program. At both posttest and follow-up, significant effects favoring the BTT-group over the active control group were found on student EBP, teacher behavior management, and peer problems. The study also showed that the effect on student EBP was mediated by change in teacher behavior management.

No description available.

Det pågår en skolpolitisk debatt om andelen kärnämnen respektive karaktärsämnen inom gymnasieskolans teoretiska och praktiska program. Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad i studiemotivation bland gymnasielever i kärnämnen respektive karaktärsämnen beroende på om de går ett teoretiskt program eller ett praktiskt program. Deltagarna i undersökning var elever på ett gymnasium från den sista årskursen dels från ett teoretiskt program, Naturvetarprogrammet (NV) och från ett praktiskt program, Omvårdnadsprogrammet (OP). Metoden som undersökningen använde sig av var en enkät som tog upp området motivation till kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visade att motivationen hos elever på det teoretiska programmet var högre för kärnämnet än vad det var för elever på det praktiska programmet, de hade en högre motivation i sitt karaktärsämne. / There is a school policy debate on a how much it should be of core subjects and program specific subjects in the upper secondary school theoretical and practical programs. The aim of the study was to examine whether there is a difference in study motivation in core subject and program specific subject depending on whether the programs have a theoretical or practical orientation. Participants in the study were students at upper secondary school from the final years from a theoretical program, the natural science program and from a practical application, the health care program. Study motivation was assessed by a questionnaire. The results showed that the study motivation for the core subject was greater for students on the theoretical program than it was for students at the practical program. Study motivation was higher for the program specific subjects for students at the practical program.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om en kortare period av motiverande samtal (MI) kunde påverka livskvaliteten positivt hos en arbetande population. De tre frågeställningarna var: Kan en kort period av MI förändra livskvaliteten positivt? Vilka eventuella effekter har en kortare period av MI på livskvaliteten? Finns det några skillnader i eventuell förändring av livskvalitet mellan kön, ålder samt utbildningsnivå? Metod Studien bestod av två MI-samtal med tre veckors mellanrum, samt en enkätundersökning som genomfördes före och efter samtalsperioden. Ett företag kontaktades och deltagarna rekryterades genom information på företagets intranät. 25 anmälda bildade MI-gruppen och därefter efterfrågades kontrollgruppsdeltagare via mail, 23 anställda bildade kontrollgruppen. Företaget hade sedan många år tillbaka haft ett nära samarbete med företagshälsovården. En redan framtagen livskvalitetsenkät, SF-36, användes tillsammans med en egen kompletterande enkät om kön, ålder och utbildning. Enkätsvaren kodades om och analyserades enligt manualen för SF-36. Därefter utfördes statistiska tester för att få fram eventuella skillnader inom och mellan grupperna. Det totala bortfallet blev fyra personer från kontrollgruppen, resultatet beräknades utifrån 19 deltagare i kontrollgruppen och 25 deltagare från MI-gruppen. Resultat Resultaten visade att en kortare period av MI inte kunde förändra livskvaliteten och att det inte heller fanns någon signifikant skillnad i livskvalitet mellan grupperna. Vi tror att det bland annat kan bero på det tidigare hälsoarbetet på företaget. Däremot kunde en signifikant förbättring av den mentala hälsan inom MI-gruppen konstateras som en effekt. Det fanns inga skillnader i förändring av livskvalitet mellan kön, ålder och utbildningsnivå. Slutsats Slutsatsen blev att signifikanta resultat på livskvaliteten inte går att uppnå på så kort tidsperiod som studien avsåg. Utifrån de givna tidsramarna var studiens modell hanterbar och kunde ändå uppvisa resultat i form av en förbättring av mental hälsa hos MI-gruppen.

Det har visat sig att en stor andel terapipatienter inte upplever någon förändring av psykoterapi och att ca 5-10% försämras under behandling. Samtidigt saknas konsensus i fältet om vad förändring innebär och vad som kan vara tecken på positiva respektive negativa förändringar och hur terapeuten bör förhålla sig till dessa tecken. / It has been found that a large proportion of patients do not experience any positive change from psychotherapy and that about 5-10% deteriorates during treatment. There is no consensus in the field regarding what change is and what constitutes signs of positive and negative changes, nor how the therapists should relate to such signs.

In the globalized world of today the ability to speak more than one language, known asbilingualism, has become more common now than ever. There is research indicating thatlanguage processing accounts for the well debated „bilingual advantage‟ in inhibitory control.The process of speech production is supposed to make retrieved words more accessible forfuture retrieval through a consolidation process. When there is an association between thewords there will be a competition in retrieval during speech production; a competition that issolved by inhibitory control. The hypothesis tested in this study was that more hours ofspeaking second language (L2) could be associated with better performance on threeinhibition tests; the Flanker task, the Stroop task and the Simon task, when controlling for ageand fluid intelligence. The study contained 241 participants between 50-75 years old. Theresults were not in line with the hypothesis, except for one result that was significant in theopposite direction of the hypothesis; indicating that hours of speaking L2 was associated withworse performance on the Stroop test Alternative considerations concerning the results arepresented in the discussion. Keywords: Bilingualism, Inhibition, memory retrieval. / I dagens globaliserade värld har förmågan att tala fler än ett språk, även känt somtvåspråkighet, blivit mer vanligt än någonsin. Det finns forskning som tyder på att det finnsskillnader under språkbearbetningen som bidrar till den omdebatterade ‟tvåspråkigas fördel‟på inhibitorisk kontroll. Ord som återkallas under talproduktionen anta genomgå enkonsolideringsprocess som gör att orden blir mer tillgängliga för framtida framplockning. Närdet finns en association mellan ord uppstår en tävlan mellan de båda under talproduktionen;en tävlan som löses av en inhibitorisk kontroll. Hypotesen som testats i den härundersökningen var att större antal timmar av talat andraspråk (L2) skulle associeras medbättre prestation på tre olika inhibitionstest; Flanker task, Stroop task och Simon task, närålder och flytande intelligens kontrollerades för. Den här undersökningen innehöll 241deltagare mellan åldrarna 50-75 år. Resultaten var inte i linje med hypotesen; det fanns ensignifikant positiv association mellan timmar av talat andraspråk (L2) och inhiberingskostnadpå Stroop testet. Alternativa överväganden angående resultaten presenteras i diskussionen. Nyckelord: Tvåspråkighet, Inhibition, framplockning av minnen.

Jobblabb är en ny utställning på Arbetets museum i Norrköping som tar emot skolklasser i årskurs 5 med syftet att hjälpa barnen att kunna fatta smarta framtida val kring jobb genom att hjälpa dem att förstå sina styrkor och hur de kan användas liksom att inspirera och visa bredden av de möjligheter som finns för dem. Den här studien utvärderar utställningens påverkan på jobbrelaterad kreativitet, specifikt att kunna komma på många och olika typer av jobb som man anser skulle kunna passa en själv i framtiden. Utvärderingen sker genom en variant av Guilfords Alternative Uses Test med mätningar av flöde, originalitet, flexibilitet, och utarbetning. Resultatet kunde inte visa några signifikanta skillnader på flöde, flexibilitet, eller utarbetning mellan de som hade respektive inte hade besökt museet, men däremot en signifikant lägre originalitet hos de som besökt museet.