Psykisk ohälsa som depression, ångest och stressrelaterad problematik tillhör de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Depression och ångest har i tidigare forskning uppvisat samband både till varandra och till stressrelaterad utmattning. Det finns även samband mellan dessa och psykologisk flexibilitet, som är ett relativt nytt begrepp som härstammar från terapiformen Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och innebär förmågan att välja sitt beteende i nuet utifrån sina värdegrunder oavsett situation. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan depression, ångest, psykologisk inflexibilitet och utmattning. Datamaterialet kommer från ett forskningsprojekt i ett samarbete mellan Södertörns Högskola och Stressmottagningen, där en kvinnlig patientgrupp (N=47) och en kvinnlig kontrollgrupp (N=28) deltagit genom att fylla i ett självskattningsformulär innehållande skalorna HADS-D, HADS-Å, AAQ samt SMBQ. Resultatet visade att grupptillhörighet (stresspatient), högre grad av depression samt högre grad av inflexibilitet predicerade högre grad av utmattning. Studiens slutsats är att det kan vara fördelaktigt på både kort och lång sikt att stresspatienter, som lider av en hög grad av utmattning, även screenas och eventuellt behandlas för depression och psykologisk inflexibilitet i kombination med planerad utmattningsbehandling.

No description available.

No description available.

Introduction: There is a tension between secular and religious values.Psychotherapy has a secular foundation, while at the same time priests and pastorshave the opportunity to become psychotherapists. The aim of this paper is toexamine how psychotherapists with Christian religious beliefs view thesignificance of their faith in their psychotherapeutic profession. Question: How do psychotherapists with Christian religious beliefs feel that their faith impacts their clinical practice. Method: Five semi-structured interviews was held with licensed psychotherapistsordained in Christian ministry. The interviews were coded using a thematic,inductive analysis. Results: Four themes were found: (1) Pastors and priest as psychotherapists; (2) Religious or psychotherapeutic approach; (3) Relationship between psychologyand spirituality; (4) Trust in god as support in the therapy process. Discussion: The results from the thematic analysis are discussed using Attachment theory and the non-repressed unconscious, leading to aninterpretation in terms of trust, difficulties in the transference and god related todescriptions of reality. / Inledning: Ett spänningsfält finns mellan sekulära och religiösa värden. Psykoterapi bygger på sekulär grund samtidigt som präster och pastorer harmöjlighet att bli psykoterapeuter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hurkristet troende psykoterapeuter ser på trons betydelse i sitt kliniska arbete. Frågeställning: Hur upplever kristet troende psykoterapeuter att deras tropåverkar deras kliniska arbete? Metod: Arbetet vilar på fem semistrukturerade intervjuer med legitimerade psykoterapeuter som i sin grundutbildning är präster eller pastorer. Intervjuerna undersöks med tematisk induktiv analys. Resultat: Fyra teman utkristalliserades: (1) Prästen och pastorn sompsykoterapeut; (2) Religiöst eller psykoterapeutiskt förhållningssätt; (3) Förhållandet mellan psykologi och andlighet och (4) Tilliten till gud som stöd iterapiprocessen. Diskussion: Resultatet lyfts till en teoretisk nivå genom att relateras till anknytningsteoretisk forskning samt till det icke bortträngda omedvetna. Genom detta diskuteras resultatet utifrån tillit, svårigheter med överföring i psykoterapimed vigd psykoterapeut och gud relaterat till beskrivningar av den yttersta verkligheten.

Kritiska mixed race-studier är ett forskningsområde som internationellt växer sig allt större, men i en svensk kontext saknas forskning på personer som klassificeras som mixed race. I denna studie har tretton personer intervjuats med syfte att se hur de talade om sitt identitetsskapande i förhållande till sin blandade identitet samt om omgivningens bemötande. För att analysera materialet användes Foucauldiansk diskursanalys som metod. Resultatet visar att deltagarna på varierande sätt konceptualiserar vad den blandade identiteten innebär och om eller hur den har betydelse för dem. De diskurser som var tillgängliga för deltagarna när de talade om sin blandade identitet, var diskurser kring kultur, etnicitet, nationalitet, ras och svenskhet. Den blandade identiteten konceptualiserades som något en får genom tillgång till flera kulturer eller genom blodsband samt som kroppsliga markörer. Hur deltagarna förhållit sig till den beskrivs ha varierat under deras liv liksom i olika kontexter. Deltagarna förhåller sig till att benämnas halv: vissa använder själva detta som beskrivande benämning medan andra tar avstånd från den och beskriver sig som hela, dubbla och trippel. Deltagarna beskriver hur deras svenskhet ifrågasätts och hur de på olika sätt förhandlar om sin tillgång till den. Det framställs hur de ofta ställs inför frågan ”var kommer du ifrån, egentligen?”. Vissa framställer praktiker som lättare ska låta dem klassas som svensk/vit, alternativt gör motstånd mot att klassas som detta. Ytterligare framförs hur deras utseende låter dem uppfattas som tillhörande gruppen invandrare, och att detta ibland kan ge fördelar. Slutligen beskrivs även rasifierande praktiker som sker i en skärningspunkt mellan ras och kön. Deltagare som identifierar sig som kvinnor beskriver hur de översexualiseras och hur deras utseende exotifieras medan de som kategoriseras som män talar om hur de misstänkliggörs. I vårt resultat blir det tydligt att ras som en socialt konstruerad kategori påverkar individers erfarenheter och villkor i dagens Sverige.

No description available.

No description available.

No description available.

Enligt psykoanalytisk teori kan ett avslut jämföras med en förlust. Givet att den psykoterapeutiska relationen kan betraktas som en anknytningsrelation kan avslutet i en psykoterapi och separationen från psykoterapeuten framkalla reaktioner som försvårar klienternas möjlighet att sörja förlusten och att lämna psykoterapeuten på ett tryggt sätt. Syftet med denna studie var att identifiera vad som kännetecknar avslutningsarbetet i psykoterapier med vuxna klienter som har en otrygg anknytningsstil. Intervjuer genomfördes med sju psykodynamiska psykoterapeuter. Öppna frågor ställdes om hur psykoterapeuterna gick tillväga när de avslutade psykoterapier med klienter som hade en hög grad av anknytningsångest eller en hög grad av anknytningsrelaterat undvikande. Med hjälp av tematisk analys identifierades nio teman som beskrev psykoterapeutiska tillvägagångssätt och avslutningsarbetets tänkbara terapeutiska syften. Resultatet bekräftade hypoteser som har framförts av andra forskare och kliniker då det visade att avslutet kunde iscensätta en defensiv relationell dynamik där klienterna antingen förminskade eller förstärkte sitt behov av psykoterapeuten. Psykoterapeuterna uppmärksammade icke-verbal kommunikation, såsom psykologiska försvar och överföringsreaktioner, i syfte att skänka klienterna en erfarenhet där de fick bearbeta en separation och medvetandegöra sitt relationella fungerande. Enligt objektrelationsteori och anknytningsteori kan de relationella processerna mellan klient-psykoterapeut förstås som iscensättningar av klienternas inre representationer av själv/andra. Känslorna bortom klienternas iscensättningar kan behöva medvetandegöras i den mån det är möjligt och tolererbart. Detta för att klient och psykoterapeut ska kunna ta farväl av varandra på ett uppriktigt och genuint sätt, men också för att underlätta internaliseringen av psykoterapeuten som ett gott inre objekt.

No description available.