Etableringsprocessen, ungas väg in i vuxenlivet genom avslutad utbildning, arbete och egen bostad har blivit allt mer utdragen. Unga individer ställs i dagens samhälle inför en mängd olika valmöjligheter som det ofta råder en osäkerhet kring. Hur man ska bo, vad man ska arbeta med och vilka utbildningsmöjligheter som finns är något som alla individer måste ta ställning till. Samtidigt som unga individer reviderar kring olika val måste de ändå hålla sig sysselsatta och här är arbeten med prekära anställningsformer ett vanligt alternativ för unga i tidig vuxenålder. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga människors vuxenblivande och etableringsprocess påverkas av prekära anställningsförhållanden. Tio personer i åldrarna 21-27 intervjuades för att belysa deras känslor och upplevelser kring att arbeta under sådana förhållanden. Resultaten visar att arbetets betydelse för studiens unga är att det både kan ge ekonomiska och personliga fördelar. Den nuvarande anställningsformen bidrar dock till att vissa aspekter inte kan uppfyllas. Istället bidrar den till en oro och osäkerhet, vilket också avspeglas på hur de resonerar kring framtiden. Resultaten visar även att respondenternas egen bild av vuxenblivande och självständighet ofta står i motsättning till deras nuvarande arbetssituation. Istället lyfts utbildning, fast arbete och en trygg ekonomi som viktiga aspekter för att kunna förverkliga sig själva. Betyg, bristande erfarenhet och deras egen ambivalens kring valmöjligheterna utgör dock aspekter som kan försvåra deras etableringsprocess.

Bakgrund: Cancer är den näst största folksjukdomen och den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdomar. Prevalensen av insjuknandet ökar för varje år och innebär därmed att allt fler unga vuxna drabbas. Forskning kring unga vuxnas upplevelser av cancer är undermålig samtidigt som definitionen av unga vuxna är vag. Detta gör att det idag inte finns ett tydligt och hållbart behandlingsprogram för denna patientgrupp. Unga vuxna befinner sig i en fas i livet där stort fokus ligger på att utvecklas och att upptäcka världen. Att som ung vuxen drabbas av en livshotande sjukdom som cancer innebär därför en unik upplevelse och krisreaktion. För att sjuksköterskor ska ha möjlighet att ge de drabbade personcentrerad vård av god kvalitet, krävs en bättre förståelse för deras specifika situation. Syfte: Syftet var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metod: En litteraturöversikt gjordes i enlighet med Fribergs metod. Resultatet är baserat på tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar som beskriver unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Artiklarna analyserades genom tematisering och kategorisering. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Fyra teman identifierades: Att drabbas av cancer som ung vuxen, Behov av stöd, Identitetsförändringar och Behov av att ta kontroll. Samtliga teman beskriver upplevelser som är typiska för unga vuxna med cancer. En stor del av resultatet innefattar känslor och frågor av existentiell karaktär. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatet diskuteras framkomna teman med hjälp av ett livsåskådningsperspektiv, detta för att skapa en djupare förståelse för den unika situation som unga vuxna ställs inför i samband med cancer.

Studie om reklamationsbeteendet hos unga konsumenter i åldrarna 18-25 (I klädbranschen). Hur agerar de vid missnöje och hur påverkas deras attityd till det aktuella företaget i framtiden? Kan man se några skillnader mellan de manliga och de kvinnliga konsumenterna när det gäller reklamationsbeteendet? / Program: Butikschef, textil och mode

Bakgrund: Det finns ett suicidalt och ett icke suicidalt självskadebeteende. Majoriteten av ungdomar som har ett icke suicidalt självskadebeteende är av det kvinnliga könet och själva skadandet är ett sätt att uttrycka sin psykiska ohälsa på. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att ur ett livsvärldsperspektiv belysa utlösande faktorer hos flickor/unga kvinnor som har ett icke suicidalt självskadebeteende. Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv och baseras på fem biografier. Biografierna analyserades med Lundman och Hällgren Graneheims innehållsanalys (2004). Resultat: Det framkommer att majoriteten av flickorna/de unga kvinnorna har en bakomliggande psykisk sjukdom som orsakat mycket lidande och förvirring i livet. Detta kan vara en utlösande faktor till ett självskadebeteende. Andra faktorer som påverkat är traumaupplevelser i barndomen, ångesthantering, självhat, skamkänslor, utanförskap och röster som befaller dem till självskada. Faktorerna går in i varandra och den ena faktorn utesluter inte den andra. Slutsats: Det ä viktigt att redan i tidig ålder fånga upp dessa flickor/unga kvinnor för att kunna försöka förhindra en utveckling till ett självdestruktivt beteende. Skolan har en viktig del i detta samt även vården. Då dessa flickor/unga kvinnor känner mycket utanförskap i samhället ska vården vara den plats som de känner tillit och trygghet till.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning mellan åren 2004-2014, analysera och beskriva unga anhörigvårdares perspektiv på sin situation. Studien analyserar och beskriver även litteraturen kring det anhörigstöd som samhället erbjuder unga anhöriga med demenssjuka föräldrar. De två frågeställningarna utgår från de unga anhörigas perspektiv på sin situation samt det anhörigstöd som samhället har att erbjuda denna målgrupp. Datamaterialet har samlats in genom att systematiskt granska tidigare kvalitativ forsking på området i form av en kvalitativ metasyntes. Studien visar bland annat att unga anhöriga upplever en komplex och påfrestande situation till följd av vårdandet av den demenssjuka föräldern. De unga anhöriga upplever att de blir undanhållna information kring den demenssjuke förälderns diagnos. De unga anhöriga upplever även funderingar kring ärftlighet vilket leder till negativa tankar. Unga anhöriga upplever dessutom känslor av skuld och skam samt sorg till följd av förälderns insjuknande. De unga anhöriga upplever att den demenssjuka föräldern till viss del gått förlorad. Det ledde även till förändringar av roller i familjen som påverkade de unga anhöriga olika mycket. Upplevelsen av påfrestningar till följd av rollförändringen verkar även vara könsberoende, då kvinnor uppvisar fler negativa effekter av inträdandet av vårdarrollen än män. Påverkan var till stor del beroende av om de upplever ett fullgott stöd från vänner och övriga familjemedlemmar. Stöd som efterfrågas ska vara åldersanpassat och i form av att möta andra unga anhöriga i samma situation. I Sverige är det kommunerna som skall utforma stödstrategier till unga anhöriga vilket leder till att stödet kan se väldigt annorlunda ut beroende på vilken kommun de unga anhöriga är bosatta i.

Nyföretagandet i Sverige växer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap främjas från såväl statligt håll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rådgivning. En viktig målgrupp för dessa aktörer är unga människor, och enligt Tillväxtverket kan två av tre människor mellan 18 och 30 år tänka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att många unga människor upplever att det är svårt att komma igång med en egen verksamhet, men även att tillväxten av unga företagare överlag är svag. Den här problematiken väcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung ålder. Syftet med det här arbetet var således att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera närmre vad det är som driver unga människor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som är viktig för att nå framgång som entreprenör. De teoretiska utgångspunkter som låg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori. Vi medräknade även Daniel H. Pinks diskussioner om begreppen drivkraft och motivation, samt att vi utgick från tidigare forskning om hinder som uppstår vid entreprenörskap. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med åtta personer i åldrarna 19-28 som alla var entreprenörer. Vi redovisade huvudsakligen uppfattningar som var gemensamma för en majoritet av de intervjuade unga entreprenörerna. Svaren analyserades sedan i relation till det teoretiska underlaget som redovisades ovan, i syfte att öka vår förståelse för entreprenörernas upplevelser. Vår undersökning visade att de unga entreprenörerna drevs till stor del av utmaningar och att kunna skapa sin egen framgång genom företagande. Andra incitament till entreprenörskap var inspiration från andra människor, men också att ha ett intresse för verksamheten. Entreprenörernas unga ålder gjorde att de vågade vara mer risktagande i sitt arbete utan att ta hänsyn till konsekvenserna. Att syssla med sådant som hör ungdomen till, som exempelvis teknik, ansåg de var fördelaktigt i deras företagande. De unga entreprenörerna lyfte dessutom fram att de ansåg sig ha lättare att få stöd av organisationer och sociala kontakter. Det som kunde utgöra ett hinder av att vara entreprenör i ung ålder var skepticism, nämligen att andra människor i arbetslivet inte tog dem seriöst. Ett annat hinder, som var oberoende av deras unga ålder, var otillräcklig information från exempelvis Skatteverket. Utifrån vad de unga entreprenörerna berättade i våra intervjuer så skulle en lyckad företagare vara nytänkande och kunna lösa problem som uppstår. Denne skulle likaså kännetecknas av beslutsamhet, men också ha förmågan att inse vad ens styrkor och svagheter är. Slutligen var det viktigt att kunna lära sig medan man arbetar, eller ”learning by doing” som uttrycket lyder.

The final publication is available at http://dx.doi.org/10.1073/pnas.1402391111. Ashraf S. Yousif, Andre Stanlie, Samiran Mondal, Tasuku Honjo, and Nasim A. Begum. Differential regulation of S-region hypermutation and class-switch recombination by noncanonical functions of uracil DNA glycosylase. PNAS 2014 111 (11) E1016-E1024; published ahead of print March 3, 2014. / 京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(医科学) / 甲第18464号 / 医科博第55号 / 新制||医科||4(附属図書館) / 31342 / 京都大学大学院医学研究科医科学専攻 / (主査)教授 清水 章, 教授 萩原 正敏, 教授 武田 俊一 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Bakgrund: Att drabbas av cancer som ung vuxen har en påverkan såväl psykiskt som fysiskt då de redan befinner sig en känslig fas i livet. Cancerdiagnosen innebär sjukhusvistelser och behandlingar som ger starka biverkningar, vilket gör att det vardagliga livet sätts på paus. Genom en ökad kunskap för de ungas upplevelser och förändrade livssituation möjliggörs god vård. Syfte: Syftet var att belysa unga vuxnas upplevelse av att leva med cancer.Metod: En kvalitativ studie baserad på fem bloggar skrivna av unga vuxna som diagnostiserats med cancer. Datamaterialet analyserades med en induktiv ansats enligt Graneheim och Lundmans mall för manifesta innehållsanalyser. Resultat: De unga vuxna upplevde att livet vände snabbt och varje dag blev viktig. Cancerdiagnosen skapade känslor som hopp och rädsla och ett stöd från omgivningen var viktigt. Tankar på döden var oundvikliga och skapade en rädsla att inte hinna uppleva saker de ville i livet. Slutsats: Att som ung vuxen leva med cancer påverkade deras liv och de frågade sig varför just dem drabbats. Det saknades behandlingsprogram för åldersgruppen unga vuxna och vården kunde inte tillgodose de aktiviteter de kände ett behov av. Ett mer anpassat behandlingsprogram hade gjort att unga vuxna haft en bättre upplevelse av behandlingstiden.

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av att använda Alkohol Drog Diagnos Instrumentet ADDIS Ung i missbruksvården. Studien baserades intervjuer medyrkesverksamma som använder sig av bedömningsinstrumentet. Den insamlade informationenfrån intervjuerna har sedan bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade attsamtliga intervjupersoner ansåg att ADDIS Ung var ett bra verktyg och att instrumentetsstyrka låg i de djupgående frågorna och den helhet som dessa skapar. Resultatet visade även att intervjupersonerna var samstämmiga gällande svårigheterna avseende att det kan ta långtid att genomföra en ADDIS Ung när klienten använder flera droger. De var ävensamstämmiga angående att vissa frågor var svåra för klienterna att förstå vilket också upplevssom en viss svårighet / The purpose of the study was to examine professionals' experience of the assessmentinstrument ADDIS Ung in substance use treatment. The study was based on qualitative research and the data has been collected through interviews with professionals using theassessment instrument. The data that has been collected through interviews has been analyzed with content analysis. The results showed that all of the interviewees believed that ADDIS Ung is a good tool and that the instrument's strength lies in the depth of the questions and thewholeness that these create. The results also showed that the interviewees were in agreementregarding the difficulties that exist with the instrument.