Bakgrund: Cancer är den näst största folksjukdomen och den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdomar. Prevalensen av insjuknandet ökar för varje år och innebär därmed att allt fler unga vuxna drabbas. Forskning kring unga vuxnas upplevelser av cancer är undermålig samtidigt som definitionen av unga vuxna är vag. Detta gör att det idag inte finns ett tydligt och hållbart behandlingsprogram för denna patientgrupp. Unga vuxna befinner sig i en fas i livet där stort fokus ligger på att utvecklas och att upptäcka världen. Att som ung vuxen drabbas av en livshotande sjukdom som cancer innebär därför en unik upplevelse och krisreaktion. För att sjuksköterskor ska ha möjlighet att ge de drabbade personcentrerad vård av god kvalitet, krävs en bättre förståelse för deras specifika situation. Syfte: Syftet var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metod: En litteraturöversikt gjordes i enlighet med Fribergs metod. Resultatet är baserat på tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar som beskriver unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Artiklarna analyserades genom tematisering och kategorisering. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Fyra teman identifierades: Att drabbas av cancer som ung vuxen, Behov av stöd, Identitetsförändringar och Behov av att ta kontroll. Samtliga teman beskriver upplevelser som är typiska för unga vuxna med cancer. En stor del av resultatet innefattar känslor och frågor av existentiell karaktär. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatet diskuteras framkomna teman med hjälp av ett livsåskådningsperspektiv, detta för att skapa en djupare förståelse för den unika situation som unga vuxna ställs inför i samband med cancer.

No description available.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen som drabbar män i Sverige. Sjukdomen skapar olika besvär som påverkar männens dagliga liv. Under sjukdomsförloppet upplever männen att de förlorar sin värdighet. Som sjuksköterska är det viktigt att se till hela patienten och ge en personcentrerad omvårdnad utifrån omvårdnadsdiagnoser. Syfte: Att belysa mäns upplevelse av att leva med prostatacancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Data hämtades från 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien utmynnade i fem kategorier som männen upplevde: informationsbehov, förlorad värdighet, oro för egen dödlighet, upplevelse av olika stöd och anpassning av vardagen. Slutsats: Männens vardag påverkas av sjukdomen prostatacancer och de behöver stöd i olika former. Sjuksköterskan bör möta männen på deras nivå och ge männen en individanpassad omvårdnad. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer that afflicts men in Sweden. The affliction creates different struggles that affect the men’s daily lives. During the progress of the disease the men experience a loss of their dignity. As a nurse it is important to care for the patient as a whole and provide a personal care, related to the nursing diagnosis of the patient. Aim: To shed light on the experiences of the men who are currently living with prostate cancer. Method: A study of literature focusing on qualitative data. Data was gathered from 12 scientific articles. Result: The study led to five categories that the men experienced: The lack of information, loss of dignity, anxiety surrounding own mortality, experience of different support forms and adjustment of the everyday life. Conclusion: The men’s daily lives are affected extensively by the disease prostate cancer and they need different forms of support. The nurse should level with the men in order to provide an individual care.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och copingstrategier vid vård av barn med cancer samt beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt granskades elva artiklar, nio kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl mellan åren 2005 till 2015. Huvudresultat: Fem teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser vid vård av barn med cancer, kommunikationssvårigheter med barnen och deras föräldrar, svårigheter inom yrket, samt den palliativa vården och döden, sjuksköterskans copingstrategier vid vård av barn med cancer. Sjuksköterskan upplevde hinder i kommunikationen relaterat till negativa prognoser för barnen samt om barnen var svåra att nå och inte ville kommunicera. Känslomässiga svårigheter uppstod ofta då sjuksköterskan skapat personliga band till barnen och deras familjer. Emotionella svårigheter sågs framförallt när barnens behandlingsfokus ändrades eller om barnen dog. Detta hanterade sjuksköterskorna med olika copingstrategier, exempelvis genom att prata med sina kollegor om sina upplevelser. Sjuksköterskorna upplevde även att de var tvungna att ta kontroll över sina egna känslor. I granskningen av de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod framkom att artiklarna använt sig av semistrukturerade-, ostrukturerade och djupgåendeintervjuer, fokusgrupper, enkäter och en metod där deltagarna skriftligt besvara en fråga.   Slutsats: Sjuksköterskan på en pediatrisk onkologiavdelning möter dagligen svårt sjuka barn. Emotionella påfrestningar är något som sjuksköterskan måste hantera då de ofta möter svåra och sorgsna situationer. Dessa påfrestningar hanterar sjuksköterskan genom att använda sig av olika copingstrategier. Trots yrkets svårigheter upplever sjuksköterskan mycket glädje och tacksamhet i sitt arbete. / Aim: The aim of this literature study was to describe the nurse experience and coping strategies working with cancer ill children and to analyze the included articles data collection method. Method: A descripted literature study with qualitative approach. Eleven articles were included, nine qualitative, one quantitative and one with a mixed method. The articles were found through the database PubMed and Cinahl between the years 2005 to 2015. Result: Five main themes were found: The nurse experience of working with cancer ill children, communications difficulties with the children and their families, difficulties about the work, and palliative care and death, the nurse coping strategies of working with cancer ill children. The nurses handled it with different coping strategies such as talking with colleges about their experiences. The nurses also had to take control over their own emotions. The data collection methods the included articles used were; semi-structed-, unstructed-, depth- and focus- groups interviews, surveys. One method, participants were responding to one question. Conclusion: The nurse in pediatric oncology unit, daily faces seriously ill children. Emotional stress is something that the nurse must manage as he/she often faces difficulties and sad situations. The nurse manages these pressures by making use of different coping strategies. Despite these difficulties, the nurse experiences a lot of happiness and thankfulness in her profession.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen som drabbar män i Sverige. Prostatakörteln är lokaliserad strax under urinblåsan och vid prostatacancer växer en tumör i prostatakörteln. Inkontinens, erektil dysfunktion och värmevallningar är vanligt förekommande biverkningar från behandlingen av prostatacancern. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer efter påbörjad behandling. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och från två olika databaser framkom nio resultatartiklar. Resultatartiklarna granskades, bearbetades och sammanställdes till fem teman. Resultat: De teman som framkom var: brist på information, upplevelse av stöd, känslomässigt lidande, sexuell dysfunktion och behandlingspåverkan. Resultatet visade att män med prostatacancer upplevde brist på information från vårdpersonal samt att stöd från familj, vänner och vårdpersonal var en viktig del i hanteringen av prostatacancern. Männen upplevde både fysiskt samt psykiskt lidande. Konklusion: Män med prostatacancer är i behov av adekvat information och stöd. Sjuksköterskan bör även öka sin kunskap om mäns upplevelser av att leva med prostatacancer för att ha mer insikt vid tillämpning av personcentrerad omvårdnad. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer that afflicts men in Sweden. The prostate gland is located below the bladder and in case of prostate cancer a tumor grows inside the prostate gland. Incontinence, erectile dysfunction and hot flashes are common side effects from prostate cancer treatment. Aim: The aim of the literature study was to describe men's experiences of living with prostate cancer after initiated cancer treatment. Method: The study was implemented as a general literature study and nine result articles emerged from two different databases. The resulting articles were reviewed, processed and compiled into five themes. Result: Five main themes were identified: lack of information, experience of support, emotional suffering, sexual dysfunction and treatment impact. It appeared from the results that men with prostate cancer experienced lack of information from healthcare providers and that support from family, friends and healthcare providers was an important part of managing prostate cancer. The men experienced both physical and psychological suffering. Conclusion: Men with prostate cancer are in need of adequate information and support. Nurses should also increase their knowledge of men’s experiences of living with prostate cancer in order to have more insight when applying a person-centered care.

Bakgrund: Prostatacancer är den näst vanligaste cancerdiagnosen bland män och den femte mest aggressiva cancern bland män över hela världen. En vanlig behandlingsmetod av prostatacancer är radikal prostatektomi. Tidigare forskning visar att behandlingsmetoden associeras med en rad komplikationer samt försämrad livskvalitet.  Syfte: Att belysa mäns erfarenheter efter radikal prostatektomiMetod: Kvalitativ litteraturstudie där resultatet bygger på åtta vetenskapliga artiklar.  Resultat: Mäns upplevelser av radikal prostatektomi kunde beskrivas i tre kategorier; Fysiska konsekvenser av ingreppet, Stöd respektive bristande stöd från omgivningen och Existentiella tankar.  Konklusion: En ökad förståelse för mäns erfarenheter av radikal prostatektomi behövs för att vårdpersonal ska kunna tillgodose patienternas komplexa vårdbehov samt främja hälsa och livskvalitet. / Background: Prostate cancer is the second most common cancer diagnosis among men and the fifth most aggressive cancer among men worldwide. A common treatment method for prostate cancer is radical prostatectomy. Previous research shows that the treatment method is associated with a number of complications and reduced quality of life.  Aim: To illuminate men's experiences after radical prostatectomyMethods: Qualitative literature study where the result is based on eight scientific studies.  Results: Men's experiences of radical prostatectomy could be described in three categories; Physical consequences of the intervention, Support or lack of support from the environment and Existential thoughts.  Conclusion: An increased understanding of mens’ experience of radical prostatectomy is needed so that health-care professionals can meet patients' complex care needs and promote health and quality of life.

Bakgrund: Årligen diagnostiseras 350 000 nya patienter med oral cancer i världen. Denna cancer klassas som en av de vanligaste cancerformerna. Oral cancer påverkar munhälsan och cancerbehandlingarna medför ofta svåra biverkningar där fysiska symptom riskerar att bli ihållande vilket kan leda till psykiska och sociala svårigheter. Det primära omvårdnadproblemet är att sjuksköterskor saknar tillräcklig kunskap för att utföra evidensbaserad omvårdnad för denna patientgrupp. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att ha oral cancer. Metod: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskats på ett strukturerat vis. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Upplevelser av fysiska utmaningar, Upplevelser av psykiska utmaningar, Upplevelser av sociala utmaningar samt Upplevelser av hanterbarhet och acceptans. Upplevelser av fysiska utmaningar var grundat i smärta, tal, ät och sväljsvårigheter. Psykiska utmaningar bestod huvudsakligen av oro och rädsla. I sociala utmaningar upplevde patienterna svårigheter att interagera med andra människor. Upplevelser av hanterbarhet och acceptans innefattar patienternas strategier att hantera och acceptera den nya livssituationen. Konklusion: Patienters upplevelser av oral cancer är viktiga att uppmärksamma då forskning visar att tidigt insättande av omvårdnadsåtgärder är relevanta utifrån fysiska, psykiska och sociala perspektiv. Sjuksköterskor avsaknad av relevant grundkunskap om oral hälsa kräver därför kontinuerlig utbildning om munhälsa och förebyggande omvårdnadsåtgärder. / Background: Annually, 350,000 new patients are diagnosed with oral cancer in the world. This cancer is classified as one of the most common forms of cancer. Oral cancer affects oral health and cancer treatments often cause severe side effects where physical symptoms risk becoming persistent, which can lead to psychological and social difficulties. The primary nursing problem is that nurses lack sufficient knowledge to perform evidence-based nursing for this patient group. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of having oral cancer. Method: A literature study where ten scientific articles were reviewed in a structured manner. Results: The results revealed four main categories: Experiences of physical challenges, Experiences of psychological challenges, Experiences of social challenges and Experiences of manageability and acceptance. Experiences of physical challenges were based on pain, speech, eating and swallowing difficulties. Mental challenges mainly consisted of worry and fear. In social challenges, patients experienced difficulty interacting with other people. Experiences of manageability and acceptance include the patients' strategies to manage and accept the new life situation. Conclusion: Patients' experiences of oral cancer are important to pay attention to as research shows that early initiation of nursing measures is relevant based on physical, psychological and social perspectives. Nurses lacking relevant basic knowledge about oral health therefore require continuous education about oral health and preventive nursing measures.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sexuell hälsa beskrivs som frånvaro av sjukdom och dysfunktion. Det påverkas av fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualitet. Sjuksköterskans roll och ansvarsområde riktar sig i omvårdnaden. Sjuksköterskorna ska utföra en personcentrerad vård som innebär att patienten bli sedd och förstådd för sina egna individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Ett bemötande med ömsesidig öppenhet är centralt. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av sexuell hälsa hos kvinnor som haft bröstcancer. Metod: Med hjälp av tio kvalitativa och kvantitativa artiklar från Cinahl complete och PubMed gjordes en litteraturöversikt. Den befintliga forskningen granskades och redovisades. En kvalitetsgranskning utfördes för att säkerställa kvaliteten av de originalartiklar som användes i resultatet. Fribergs fyra steg kring dataanalys användes för att analysera datainsamlingen.  Resultat: Tre teman utformades i resultatet “upplevelser av sexuell dysfunktion och förändringar i sexlivet”, “förändrad kroppsuppfattning efter cancerbehandling” och “upplevelsen av förändringar i relationer”.  Slutsats: Kvinnor som haft bröstcancer upplevde en negativ påverkan på deras sexuella hälsa av bröstcancerbehandlingarna. Det förekom fysiska, psykologiska och sociala förändringar i kvinnornas välbefinnande på grund av bröstcancer. Stödinsatser och tjänster som riktar sig i att främja kvinnornas sexuella och sociala välbefinnande, bör erbjudas under och efter bröstcancerbehandlingar. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. Sexual health is described as the absence of disease and dysfunction. It is affected by physical, mental, emotional and social well-being in relation to sexuality. The nurse's role and area of responsibility is focused on nursing. The nurses must perform person-centred care which means that the patient is seen and understood with their own individual needs, resources, values and expectations. A treatment with mutual openness is central.  Aim: The aim was to describe the experiences of sexual health in women who have had breast cancer.  Method: Using ten qualitative and quantitative articles from Cinahl complete and PubMed, a literature review was made. The existing research was reviewed and reported. A quality review was performed to ensure the quality of the original articles used in the results. Friberg's four steps of data analysis were used to analyze the data collection.  Result: Three themes were formed in the result "experiences of sexual dysfunction and changes in sex life", "changed body image after cancer treatment" and "the experience of changes in relationships".  Conclusion: Women who have had breast cancer experienced a negative impact on their sexual health from the breast cancer treatments. There were physical, psychological and social changes in women's well-being due to breast cancer. Support measures and services aimed at promoting women's sexual and social well-being, should be offered during and after breast cancer treatments.