Urininkontinens drabbar ungefär hälften av de män som genomgått en radikal prostatektomi. I Sverige utförs cirka 2400 operationer årligen och antalet antas stiga i takt med att befolkningen blir allt äldre. I relation till antalet operationer som årligen genomförs är sannolikheten stor att som sjuksköterska möta män som lever med urininkontinens som postoperativ komplikation. Forskning visar att urininkontinens ofta orsakar ett betydande lidande för individen och det är därför av betydelse att männens upplevelser uppmärksammas. Syftet med litteraturstudien var att belysa mäns upplevelser av att leva med urininkontinensefter radikal prostatektomi och baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Efter bearbetning av artiklarna utarbetades resultatet i form av de fem kategorierna: att få sitt liv förändrat, att ständigt vara rädd, att förlora sin manlighet, att ligga steget före och att inte bli informerad. Av resultatet framgår att flertalet män upplevde känslor av rädsla och skam på grund av urininkontinens, vilket ofta bidrog till isolering från sociala sammanhang. Andra centrala fynd i männens berättelser var känslor av förlorad manlighet och upplevelser av bristfällig information. Det är av stor vikt att mäns upplevelser av att leva med urininkontinens efter radikal prostatektomi uppmärksammas i sjuksköterskeutbildningen och även att vidare forskning görs inom detta problemområde.

Erektil dysfunktion är en biverkan efter radikal prostatektomi. Män som drabbas av erektil dysfunktion påverkas både psykiskt och fysiskt. Försämrade sexuella funktioner är fortfarande, idag 2010, belagda med viss tabu. Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi vid prostatacancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa samt två kvantitativa. Två teman framkom: Identitet i förändring och Väntan på förändring. Män upplevde att deras identitet förändrades på grund av erektil dysfunktion och de upplevde sig inte som fullvärdiga män, de upplevde även att deras partnerförhållanden påverkades. Väntan på förändring innebar hopp om att den erektila funktionen skulle återkomma. En del män tycktes villiga att acceptera sin erektila dysfunktion, andra inte alls. Åldern var en faktor som påverkade männens acceptans av situationen med erektil dysfunktion. Männen hade olika erfarenheter av hur hjälpmedel mot erektil dysfunktion fungerade. Mer forskning om hur män med erektil dysfunktion kan få stöd efterfrågas. Sjukvårdspersonal behöver mer kunskap om sexuella dysfunktioner och ämnet bör diskuteras mer i olika vårdutbildningar. / Erectile dysfunction is a common side effect after radical prostatectomy. Men who suffer from erectile dysfunction are affected both psychological and physical. Reductions involving the sexual functions is still, today 2010, subject to certain taboos. The purpose of this study was to describe experiences of men living with erectile dysfunction after radical prostatectomy. The study was conducted as a literature study and was based on twelve scientific articles. Ten articles were qualitative and two articles were quantitative. Two themes emerged: Identity in change and Wait for change. Men experienced a changed identity because of the erectile dysfunction, they did not feel like worthy men and their partner relationships were affected. Wait for change involved the hope of erectile function will return. Some men seemed willing to accept their erectile dysfunction while some did not. The age factor affected how the men accepted the situation with erectile dysfunction. The men had different experiences of erectile dysfunction aids and how effective they were. More research about how men with erectile dysfunction can receive support is required. Healthcare professionals need more knowledge regarding sexual dysfunctions and the subject need to be discussed in different medical schools.

Bakgrund:Prostatacancer är en cancerform som drabbar ca 10 000 män varje år iSverige. Incidensen har ökat, mycket på grund av förbättrad diagnostik. I samrådmed läkare väljer patienten behandlingsmetod. Behandlingen baseras till en viss delpå förväntade bieffekter och besvär.Syfte: Att jämföra bieffekter mellan kirurgi och strålbehandling upp till 5 år efter avslutad kurativ syftande behandling av lokaliserad prostatacancer.Metod: 2 148 män ingick i studien varav 1 085 som genomgått radikal prostatektomi och 1 063 som genomgått strålbehandling. Data från ett större pågående forskningsprojekt har använts. Medelvärden har jämförts mellan två behandlingsgrupper och analys genomfördes med Mann-Whitney U-test.Resultat:Problem med urinvägarna uppgavs vara något mer besvärligt för män som genomgått prostatektomi. Tarmproblem uppgavs vara något mer besvärligt för de män som genomgått extern strålbehandling. Sexualfunktionen var det bådagrupperna hade mest besvär av efter 5 år. Sammanfattningsvis såg vi att männens grad av skattade besvär ökade medan skillnaden mellan behandlingsgrupperna minskade över tid gällande alla bieffekter.Slutsats: Genom god kunskap om bieffekter efter behandling av lokaliserad prostatacancer kan sjuksköterskan stärka patientens rätt till delaktighet och självbestämmande

Bakgrund: Prostatacancer är den mest förekommande cancerdiagnosen i Sverige. Diagnosen kan vara påfrestande för mannen och symtom såsom smärta och känslan av rädsla är vanligt. En av de vanligaste behandlingarna är radikal prostatektomi där hela mannens prostata avlägsnas. Det är viktigt att sjuksköterskan kan ge mannen stöd och hjälp i att förbättra sin livskvalité. Studien har förankrats i Världshälsoorganisationens definition av livskvalité samt Sprangers och Schwartz teoretiska modell om response shift. Syfte: Beskriva livskvalitén hos män som har genomgått en radikal prostatektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i att 21 artiklar kvalitetsgranskades. Totalt inkluderades åtta artiklar i resultatet och en kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: I resultatet identifierades huvudkategorierna: Fysiska symtom, Psykiska symtom, Behovet av stöd och Den nya vardagen. Det som främst påverkade livskvalitén var de urologiska besvären och att det sexuella samlivet påverkades. Många män fann att stödet från en partner och sjukvården hade stor betydelse för deras tillfrisknande samt hur de upplevde sin livskvalité. Slutsats: Majoriteten av männen upplevde en negativ påverkan på livskvalitén efter en radikal prostatektomi. Värderingar och prioriteringar lades om bland många män, vilket kan tyda på att response shift inträtt. Denna studie kan ge sjuksköterskor en ökad kunskap om hur mannens livskvalité kan påverkas efter en radikal prostatektomi relaterat till response shift.

No description available.

Bakgrund Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män idag. En vanlig behandling är radikal prostatektomi (RP), där prostatakörteln kirurgiskt avlägsnas. Ingreppet kan medföra komplikationer som påverkar mannens dagliga liv. Syftet med denna studie var att undersöka hur män påverkas efter RP. Metod Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats inkluderades. Resultat Författarna identifierade tre huvudområden som påverkades efter RP. Den sexuella funktionen påverkades negativt efter behandling och de upplevda sexuella besvären ökade. Patienterna rapporterade även att deras sexualdrift, sexuella aktivitet och sexuella självkänsla försämrades. Den urologiska påverkan var störst under de första postoperativa månaderna, för att sedan förbättras över tid. Urinfunktionen var det område som blev mest påverkat och aldrig återhämtade sig till sina preoperativa nivåer. Den psykosociala påverkan var störst före RP genomförts, för att sedan visa en signifikant förbättring postoperativt. Slutsats Denna systematiska litteraturöversikts resultat visar att män påverkas vid behandling med RP. Det är något sjuksköterskan bör vara medveten om för att kunna tillgodose dessa patienters behov.

Bakgrund: Prostatan hos en människa är en valnötsstor körtel som sitter på undersidan av urinblåsan. Radikal prostatektomi är en vanlig behandling för prostatacancer där prostatan, omgivande vävnader, bit av urinröret och sädesblåsor tas bort samt nervtrådar kan skadas eller tas bort under operationen. Biverkningar som patienter upplever är urininkontinens och sexuella problem. Sjuksköterskan har en viktig roll i informationsutbytet med patienten och mellan de olika yrkeskategorierna och patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva patientens upplevelser av informationen från sjuksköterskan i samband med radikal prostatektomi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt och baserades på sju kvalitativa studier. Analysen genomfördes enligt Fribergs (2017) analysmetod.  Resultat: Resultatet av analysen visade på en huvudkategori; Informationsbrist med subkategorierna; Information vid fel tidpunkt, Kvalitet på information samt Konsekvens av informationsbrist. Slutsats: Studiens övergripande slutsats visade på informationsbrist som handlar om att informationskvaliteten var otillräcklig eller tidpunkten som den delgivits varit felaktig. Anledningen kan vara att patienten inte engagerar sig i sin vård och/eller att sjuksköterskan har kunskapsbegränsningar eller tidsbrist.

Bakgrund: Radikal prostatektomi (RP) är en av behandlingsmetoderna vid prostatacancer. Det innebär att prostatan opereras bort och i samband med denna operation kan nerverna som används för att bibehålla eller kunna få erektion förstöras. Detta upplevs olika för män och kan bli ett psykiskt problem.  Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av intimitet efter en radikal prostatektomi.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats.  Resultat: Mäns upplevelser efter genomgången RP är varierande. Resultatet presenteras i tre kategorier som är Fysiska begränsningar, Psykiska symtom och Stöd från vården och närstående.  Slutsats: Män som genomgått en RP drabbas både fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att denna behandlingsmetod blir mer uppmärksammad då det är en av det vanligaste behandlingsmetoderna vid prostatacancer. Som allmänsjuksköterska är det viktigt att skapa förståelse för hur män som genomgått en RP upplever sin situation och hur de kan erbjudas stöd på bäst sätt. Nyckelord: Erektil dysfunktion, Intimitet, Prostatacancer, Radikal Prostatektomi, Upplevelse, Urindysfunktion

BAKGRUND: Prostatacancer (PCa) är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Efter kirurgisk behandling, radikal prostatektomi (RP), drabbas många av urininkontinens och sexuella besvär. Studier på kvinnor visar att urininkontinens påverkar sexuell lust men det finns få liknande studier bland män. SYFTE: Syftet med studien är att jämföra självskattad sexuell lust bland män med och utan inkontinens, ett år efter RP. METOD: Denna kvantitativa tvärsnittstudie utgår från enkätmaterial insamlat i en pågående prospektiv studie. Data insamlat bland 1751 män, ett år efter RP, har analyserats och jämförts mellan två grupper (fall-kontrollstudie). RESULTAT: Resultatet visar att män med urininkontinens skattar lägre sexuell lust, ett år efter RP, än män utan urininkontinens samt att de i högre grad beskriver tanken på ett fortsatt liv med sina sexualproblem med negativa begrepp. KONKLUSION: Män som genomgått RP, och i synnerhet de som har urininkontinens, har nedsättningar i sexuallivet. Sjuksköterskan bör uppmärksamma och ge tid till samtal om påverkan på sexuallivet efter RP, med både patient och partner. Ökad kunskap inom området bidrar till ökad förståelse, och behövs för att sjuksköterskor ska kunna hjälpa dessa patienter. Nedsatt sexuell lust hos män är ett outforskat område och vidare forskning behövs. / BACKGROUND: Prostate cancer (PCa) is the most common form of cancer among Swedish men. Urinary incontinence and sexual dysfunction are two side effects that many men experience after surgery, radical prostatectomy (RP). Previous studies show that urinary incontinence has negative effects on women’s sexual desire. Few similar studies concern men. AIM: The aim of the study is to compare self-reported sexual desire among men with and without urinary incontinence, one year post-surgical treatment (RP). METHOD: This quantitative, cross-sectional study is based on a self-reported survey from an ongoing prospective study. Data collected from 1751 men, one year post-treatment, have been analyzed and compared between two groups (case-control study). RESULT: The result shows that men with urinary incontinence after RP have less sexual desire than men without urinary incontinence. These men are also less satisfied with the idea of spending the rest of their lives with their sexual problems. CONCLUSION: Men that have undergone RP, especially the ones who have urinary incontinence, experience sexual dysfunction. Nurses need to acknowledge and initiate dialogues with patients and their partners about effects on sexual life after RP. Research concerning men’s sexual desire will help nurses’ knowledge and ability to discuss sexual problems. More studies about men’s reduced sexual desire are necessary.

Syfte: Syftet var att beskriva hur män upplever att de påverkats av miktionsproblem och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt med tio vetenskapliga studier. Resultat: Upplevelsen av förlorad kontroll vid miktionsproblem var det som främst påverkade männen samt medförde att det sociala livet blev lidande. Männen beskrev hur de var tvungna att planera inför olika sociala tillställningar, vilket upplevdes som stressande och ångestfyllt. Det framkom också att männen oroade sig för urinläckage, stark odör och upplevde möten med oförstående människor som frustrerande. Erektil dysfunktion var den vanligaste komplikationen efter behandling, men miktionsproblem var det som orsakade mest besvär. Det upplevdes som att männen förlorat sin självständighet. Det framkom även att erektil dysfunktion upplevdes av vissa män som den komplikation som gav störst besvär. Erektil dysfunktion påverkade männen och var mycket svårt att hantera. Det var svårt att finna en acceptans för att den erektila dysfunktion kunde vara bestående. Många av männen beskrev att en viktig del i deras liv förlorats, en del av deras maskulinitet. De kände sig ofullständiga och det fanns en rädsla för att förlora sin partner. Slutsats: Studier visar att erektil dysfunktion och miktionsproblem i samband med radikal prostatektomi ger upphov till stress, oro, ångest samt en känsla av ofullständighet.