Introduktion: Folktandvården erbjuder alla barn och ungdomar kostnadsfri tandvård till och med det år ungdomarna fyller 21 år, åren kallas för friår. Det är inte alla som fortsätter gå regelbundet efter att friåren upphört, vilket kan ha att göra med ungdomars kunskap och attityd. Syfte: Syftet med studien är att undersöka ungdomars kunskap, beteende och attityd till oral hälsa. Ett ytterligare syfte är att studera inställning till fortsatt tandvård när de kostnadsfria åren upphört. Metod: En kvantitativ enkätstudie. Studien är gjord med hjälp av en enkätundersökning i en medelstor kommun i Mellansverige. Totalt deltog 60 gymnasieelever i årskurs tre i studien. Resultat: Ungdomarna har goda kunskaper om karies. Kunskaperna kring gingivit och parodontit är mer varierande. På frågan om hur viktig den orala hälsan är för deltagarna svarade drygt hälften av deltagarna att den är mycket viktig. Nästan hälften av deltagarna visste inte om det var aktuellt att fortsätta besöka tandvården regelbundet efter friåren. Konklusion: Studiens resultat visar att kunskaperna bland ungdomarna skiljer sig, kunskapen om karies är bättre än kunskaperna om gingivit och parodontit. Många ungdomar anser att den orala hälsan är mycket viktig, trots att endast hälften är intresserade av att fortsätta gå till tandvården.

No description available.

Introduktion: Antalet vårdplatser för inneliggande patienter har minskat vid de flesta sjukhusen i Sverige de senaste åren. I dagens sjukvård förflyttas patienterna från intensivvårdsavdelning till allmän vårdavdelning i ett tidigare skede och sjukare än någonsin, vilket kan äventyra vårdkvalitén. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av patientbedömning och patientsäkerhet vid utskrivning till allmän vårdavdelning. Metod: Kvalitativ metod användes och resultatet utgörs av semistrukturerade intervjuer med 12 intensivvårdssjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att analysera data. Resultat: Två huvudkategorier med tre respektive fyra underkategorier som påverkade patientbedömningen och patientsäkerheten framkom: Bedömning ur ett omvårdnadsperspektiv med underkategorierna 1) Varierande utskrivningskriterier beroende av situation, 2) Gemensam patientbedömning, 3) Trygghet i överlämnandet; Vårdorganisationens betydelse med underkategorierna 1) Brist på vårdplatser och personal skapar otrygghet, 2) Överflyttning nattetid påverkar patientsäkerheten, 3) Överflyttning till lägre vårdnivå ställer stora krav på avdelningspersonalen samt 4) Behov av ytterligare vårdnivå. Konklusion: Särskilda kriterier ska helst vara uppfyllda innan patienten skrivs ut till vårdavdelning men det är inte alltid som de är det. Teamarbetet intensivvårdssjuksköterska, patientansvarig läkare och undersköterska fungerar ofta bra kring patienten. Överrapportering är en viktig faktor för att öka patientsäkerheten vid förflyttning till allmän vårdavdelning. Intensivvårdssjuksköterskorna känner otrygghet i att patienterna förflyttas för tidigt till lägre vårdnivå, relaterat till brist på resurser samt att överflyttning nattetid hotar patientsäkerheten. Mobil intensivvårdsgrupp är en bra funktion och en intermediäravdelning skulle vara ett bra alternativ för att säkerställa patientsäkerheten. / Introduction: The number of beds for hospitalized patients has been reduced at most hospitals in Sweden in the recent years. Patients are transferred at an earlier stage from intensive care unit to general ward and in more severe condition than before, which can jeopardize the quality of health care. Aim: The aim of this study was to bring forth the experience of intensive care nurse’s with respect to assessment of patients and patient safety at dismissal to general care units. Method: Qualitative methodology was used with semi-structured interviews of 12 intensive care nurses. The data collected was subjected to qualitative analysis. Results: Two main categories with three respectively four subcategories were identified in the assessment of patients and patient safety: Assessment from a nursing perspective with the subcategories 1) Variations in criteria for dismissal depending on situation, 2) Collective assessment of patients, 3) Safety in the transfer; The importance of the healthcare organization   with subcategories 1) Lack of hospital beds and staff causes lack of safety, 2) Transfer at night jeopardizes patient safety, 3) Transfer to lower level care units places significant demands on staff, and 4) Need for additional level of care. Conclusion: Specific criteria should preferably be fulfilled before the patient is dismissed to general care, but that is not always the case that it is. The teamwork between the intensive care nurse, responsible doctor and the assistant nurse generally works well. Reporting is an important factor in increasing patient safety at transfer to general care unit. The intensive care nurses experience insecurity in that the patients are transferred to lower level care prematurely, related to lack of resources and that transfer at night jeopardizes patient safety. A mobile intensive care group is considered beneficial and an intermediate care unit would be a good option to ensure patient safety.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka skolpersonalens upplevelse av skolans miljö som en plats för hälsa och lärande för alla som vistas där. Fyrtio män och kvinnor i norra delen av Sverige delade med sig av sina upplevelser och tankar hur skolan kan vara en plats för hälsa och lärande. För att analysera datamaterialet användes en kvalitativ innehållsanalysmetod med latent ansats. Analysen resulterade i ett huvudtema Tryggare kan alla vara med följande fyra subteman: När den gyllene regeln får råda, När alla tillåts vara den de är, När själen också får utrymme och När det handlar om att ta ansvar. Varje tema har två subteman som belyser deltagarnas erfarenheter och upplevelser mer ingående. Dessa beskriver fysiska, mentala, social och existentiella aspekter av hälsa vilket pekar på en holistisk hälsodefinition. Resultatet visar på ett salutogent förhållningssätt som också är grundläggande i hälsofrämjande arbete. Skolpersonalens upplevelser av skolan som plats för hälsa och lärande tydliggör vikten av trygghet, respekt, omtänksamhet, gemenskap, delaktighet och tid för reflektion. Studiens resultat diskuteras kopplat till hälsofrämjande arbete i rollen som skolpersonal med särskilt fokus på hälsovägledare. / Hälsofrämjande skolutveckling

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Många barn och ungdomar drömmer eller har någon gång drömt om att lyckes inom sportensvärld. Att kunna leva på sin sport är det få som lyckas med och att sedan bli ekonomisktoberoende är det ännu färre som blir. Att studera efter gymnasiet tror många tar mer tid och ärsvårare än vad det egentligen är och ser det då som ett hinder mot en eventuell proffskarriär. Iden här studien är syftet att undersöka vilken inställning elitsatsande ishockeyungdomar somgår och har gått på ett ishockeygymnasium har till sin ishockeykarriär och studier. Vi användeoss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. I resultatet tar vi upprespondenternas tankar om deras syn på ishockeysatsning i kombination med gymnasiestudieroch eftergymnasiala studier. Samt deras tankar om vilka som påverkar deras syn på karriärval,både inom utanför ishockeyn. Alla respondenter hade som mål att lyckas inom ishockeyn ochishockeyn är det de prioriterar högst. Få hade börjat tänka på eftergymnasiala studier men förde få som gjorde det var college det enda alternativet som de ansåg gick att kombinera medsin elitsatsning. Alla respondenter tror dock att mer information från gymnasiet om de olikaalternativen i Sverige kunde göra att synen hade ändrats. Resultaten i denna studie angåendekombinationen av elitsatsning och gymnasiestudier går i linje med tidigare forskning, därresultatet visar att studierna kommer i andra hand. När det gäller kombinationen elitsatsningoch eftergymnasiala studier finns det väldigt lite forskning att jämföra med. / A lot of kids and young adults dreams or have sometimes dreamt of succeeding in the worldof sports. There are few that can make a living out of their sport and even fewer that becomefinancially independent. A lot of young adults thinks it takes more time than it really does tostudy after high school. And they see it as an obstacle towards a possible professional career.In this study the purpose is to examine what attitude young elite initiative ice hockey players,that goes to a high school with ice hockey focus and those who have graduated from the sameschool, have towards their ice hockey career and education. To do so we have conductedqualitative interviews to answer our questions. In the results we bring up the respondentsthoughts about their elite initiative in combination with their education both on high schooland after. Also their thoughts about who influences them in their career choices, both in andout of ice hockey. All six respondents had similar goals with their ice hockey and ice hockeyis what they priorities the highest. Only a few of the respondents has started to think aboutcontinuing their studies after high school and they thought that the only way to combine icehockey and education after high school was to go to college in the USA. All the respondentsthought that more information from the high school about different alternatives in Sweden canmake them change their attitude towards a combination of elite initiative and education afterhigh school in Sweden. The results in this study about the combination of elite initiative andhigh school studies agrees with previous research, the results shows that education isn’t asimportant as ice hockey. When it comes to the combination of elite initiative and educationafter high school the research is lacking, therefor is the comparison to previous researchalmost impossible.