Aim: The aim was to investigate if there was a difference between women and men regarding employees experienced health at work in relation to the demand-control-support model. Our framing of questions were: Is there a gender difference regarding demand, control and support at the workplace? Is there a correlation between employees experienced health and a working climate containing high workload and stress in relation to the demand-control-model? Method: The study was quantitative and all data was collected with a questionnaire from Easyquest. The questionnaire was sent out through a comfort selection of individuals on Facebook and mail. The data was compiled and analyzed in SPSS. Furthermore, the data was put in a T-test and a correlation analysis to obtain a result to try our hypothesis. The questionnaire had a scoresystem where the total score from each question answered if the individual had high or low demands/control and support at the workplace. Results: The study contained a total of 147 people with loss of 2 persons because of unanswered questions in the questionnaire. The total data used was thus from 145 individuals. The results revealed that men in all categories had more support, less demands and higher control compared to women. The results also showed that people regardless sex felt better the more support, less demands and higher support they had at their workplace. The correlation between social support and experienced health was significant (r=-,250. p<.01). Conclusion: Women experienced having higher demands, less control and less social support than men in all categories. The hypothesis was confirmed and therefore hopes to leave interest for future research on the subject. Considering that the respondents only had to be workers to be included in the study, much information was excluded which may have affected the outcome results of the study. The external validity of the study can be questioned. Correlation between experienced health and social support at workplace was shown to be significant with a p-value of 0,002. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan kvinnor och män i upplevd arbetsmiljö i termer av krav, kontroll och stöd på arbetsplatsen samt undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarnas upplevda arbetsmiljö och hälsa. Våra frågeställningar var: Finns det könsskillnader gällande upplevd arbetsmiljö i termer av krav, kontroll och stöd på arbetsplatsen? Finns det någon koppling mellan anställdas upplevda arbetsmiljö och hälsa? Metod: Studien var kvantitativ och all data samlades in med hjälp av enkäter gjorda på Easyquest. Enkäterna skickades ut via tt bekvämlighetsurval på Facebook och via mail. Datan sammanställdes och analyserades i SPSS. Vidare gjordes T-test och korrelationsanalys i SPSS för att få fram resultat för att testa vår hypotes. Enkätfrågorna hade ett poängsystem där den sammanlagda poängen från varje fråga besvarade huruvda individen antingen hade hög eller låg krav/kontroll/socialt stöd på arbetsplatsen. Resultat: I studien deltog totalt 147 individer med 2 bortfall på grund av obesvarade frågor i enkäten. Den data som användes var således från 145 individer. I resultatet framkom det att män i alla kategorier hade mer stöd, lägre krav och högre kontroll jämfört med kvinnor. Resultatet visade också på att personer oavsett kön mådde bättre ju mer stöd, lägre krav och högre kontroll de hade på arbetsplatsen. Korrelationen mellan socialt stöd och upplevd hälsa var signifikant (r=-,250. p<.01). Slutsats: Kvinnor upplevde i alla kategorier att de hade högre krav, lägre kontroll och mindre socialt stöd jämfört med män. Hypotesen bekräftades och hoppas därmed lämna intresse till framtida forskning inom ämnet. Med tanke på att respondenterna endast behövde vara yrkesverksamma för att inkluderas i studien uteslöts mycket information som kan ha påverkat utfallet i resultatet. Studiens externa validitet kan ifrågasättas. En stark korrelation mellan upplevd hälsa och socialt stöd framkom med ett resultat på (r=-,250. p<.01).

<p>Betygsdatum i Ladok: 2018-06-04.</p>

<p>Betygsdatum i Ladok: 2018-06-04.</p>

<p>Betygsdatum i Ladok: 2018-06-05.</p>

Exercise associated muscle cramp (EAMC) is something that many football players suffer from, but what is the cause of EAMC? Today there is no concrete answer, as there are many factors that can affect. In this study, the purpose is to explore football players’ thoughts, reflections, and experiences about EAMC. To do so, we have conducted qualitative interviews. In the result, we present the respondents’ thoughts about what they think EAMC is caused by, what connections they experience between the seizures, and how they think EAMC can be prevented. The majority believed that dehydration was the main cause, but also that it may be due to fatigue. The connections they experienced between the seizures were dehydration, fatigue, and hard ground. They thought that drinking more water and stretch more could prevent EAMC. The result in this study agree with previous research, but there is no concrete answer to what is causing EAMC.

No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar. Studiens syfte var att ta reda på om det finns ett signifikant samband mellan 5-minuters pyramidtest (5MPT) och ett maximalt syreupptagningstest (VO2max) på löpband hos en gymnasieklass på samhällsvetenskapsprogrammet. Frågeställningarna var - Vilka är resultaten vid 5MPT och uppmätt VO2max med direkt syrgasmätning vid maxtest på löpband? - Hur stark är korrelationen mellan dessa två olika varianter av aeroba tester? - Föreligger en skillnad mellan första och andra testtillfället i power vid 5MPT och i så fall hur stor är denna skillnad? Då liknande studier har genomförts på mer vältränade grupper av gymnasielever och yngre vuxna är det nu intressant att se om testerna korrelerar signifikant även för denna grupp som inte alla har ett gemensamt specifikt intresse för fysisk aktivitet. Om en god korrelation erhålls är det möjligt att dra slutsatsen att 5-minuters pyramidtest (5MPT) kan användas för dessa gymnasielever i skolan och även på motsvarande grupper i andra hälsosammanhang för att mäta och följa den aeroba förmågan. Metod. I studien deltog 17 personer, varav 12 kvinnor och 5 män, i åldrarna 16-18 år. Deltagarna gick på Värmdö gymnasium på samhällsvetenskapsprogrammet. Sammanlagt två separata tester utfördes av 5MPT och ett maximalt syreupptagningstest på löpband med direkt syrgasmätning. Varje test utfördes med minst två dagars mellanrum och alla tester gjordes inom en månad. Vid 5MPT förflyttar sig individen så snabbt som möjligt över en pyramidformad trappramp, med högsta höjd 0,62 m och total sträcka 5,5 m. Antal vändor registrerades under 5 minuter, varefter en formel för utvecklad effekt beräknades. Vid maximalt test på löpband analyserades utandningsluften via en on-line-utrustning Oxycon Pro. Resultat. Ett signifikant samband (r=0,90) framkom mellan power (effekt) vid 5MPT och VO2max på löpband. Ingen signifikant skillnad framkom i power mellan det första och det andra testet av 5MPT, och skillnaden mellan dessa båda tester visades vara endast 0,44%. I arbetet presenteras ekvationen för att beräkna maximal syreupptagningsförmåga för denna grupp av individer baserat på resultaten för power i 5MPT. Slutsats. Således framkom en stark korrelation mellan de två olika varianterna av undersökta aeroba tester. Ingen inlärningseffekt sågs mellan ett första och ett andra testtillfälle av 5MPT. Förhoppningen är att det relativt enkla och billiga testet 5MPT kan användas för att undersöka och följa utveckling av aerob förmåga på denna grupp av individer. / Abstract Aim. The purpose of the study was to find out if there is a significant connection between 5-minute pyramid test (5MPT) and a maximum oxygen uptake test (VO2max) on a treadmill in upper secondary students in the social sciences program. The questions were - What are the results at 5MPT and in a maximal treadmill test of VO2max with direct measurement of oxygen uptake. - How strong is the correlation between these two different variants of aerobic tests? - Is there a difference in power between the first and second test times of 5MPT and if so, how great is this difference? Since similar studies have been conducted in more well-trained groups in upper secondary school and in younger adults, it is now interesting to see whether the tests correlate significantly also for this group, not all of which have a common specific interest in physical activity. If a good correlation is obtained, it is possible to conclude that 5MPT can be used for students in upper secondary schools and also in corresponding groups of individuals in other health contexts to measure the aerobic ability. Method. In the study, 17 people, of which 12 women and 5 men, participated in the ages 16-18 years. The participants attended Värmdö Gymnasium at the Social Science Program. A total of two 5MPT separate tests were performed and a maximum oxygen uptake test on a treadmill. Each test was performed at least two days apart and all tests were done within a month. In the 5MPT, the individual moves as quickly as possible over a pyramidal stair ramp, with a maximum height of 0.62 m and a total distance of 5.50 m. The number of turns was recorded for 5 minutes, after which a formula for developed effect was calculated. At the maximal treadmill test, the exhalation air was analyzed via an on-line equipment Oxycon Pro. Results. A significant relationship (r = 0.90) was found between power (power) at 5MPT and VO2max on treadmill. No significant difference was found in power between the first and second tests of 5MPT, and the difference between these two tests was shown to be only 0.44%. In this essay, the equation is presented to calculate the maximum oxygen uptake for this group of individuals based on the results for power in 5MPT. Conclusion. It is clear that there was a strong correlation between the two different variants of aerobic tests. No learning effect was seen between a first and second test opportunity of 5MPT. The hope is that the relatively simple and inexpensive 5MPT test can be used to investigate and monitor the development of aerobic ability in this group of individuals.

Introduktion Inom omvårdnad har kommunikation som syfte att bland annat stötta patienter. Omvårdnadsorienterad kommunikation bör utföras med respekt för patienten vilket skapar trygghet och tillit och blir därmed ett stöd för patienten. Patienter med demens får ofta kommunikationssvårigheter viket ökar behovet av en fungerade kommunikation. Syftet var att belysa sjuksköterskors kommunikation med patienter med demens. Metod Litteraturstudien utfördes på ett systematisk tillvägagångssätt enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed tillämpades för datainsamling. Polit och Beck (2017) granskningsmall användes för granskning av kvalitativa och kvantitativa artiklar, vilket resulterade i tio artiklar. Resultat Fyra kategorier identifierades som var Kommunikationssvårigheter mellan sjuksköterskor och patienter med demens, Bristande kunskap, Kommunikationsutbildning och Kommunikationsstrategier. Slutsatser I litteraturstudien framkom brister i kunskap hos sjuksköterskor vad det gällde kommunikation med patienter med demens. Det fanns behov av utbildning inom området eftersom sjuksköterskor som hade genomgått utbildning kunde ge en bättre vård till patienter, något som visade på att det fanns kopplingar mellan vårdkvalitet och god kommunikation.