<p>Inom området entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt från innovationsprocessen och kreativitet till affärsplaner och marknadsföring.</p><p>Så gott som alla av dessa böcker utgår dock ifrån att entreprenören har ett klart mål för sin förmåga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvägagångssätt om hur entreprenören ska lägga upp sina strategier, knyta kontaktnät, skaffa kapital och andra metoder för att nå sitt mål för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild där allt bara stegvis händer med ett lyckat mål.</p><p> </p><p>Ponera att entreprenören istället redan har givna resurser såsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjälp av dessa resurser.</p><p> </p><p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. Använder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller låter det saker hända mer oplanerat och spontant?</p><p> </p><p>Med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda på hur entreprenörer i verkligheten förhåller sig till beslutsfattande och planering.</p><p> </p><p>Resultatet visar att förhållningssätten är lika olika som entreprenörernas personligheter. Vissa tar snabba beslut och ger sig in i nya branscher, medan andra arbetar mer metodiskt och eftertänksamt. Dock visar det sig att den entreprenör som inte arbetat efter den modell som managementlitteratur beskriver, är den som tagit sin verksamhet längst.</p>

Inom området entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt från innovationsprocessen och kreativitet till affärsplaner och marknadsföring. Så gott som alla av dessa böcker utgår dock ifrån att entreprenören har ett klart mål för sin förmåga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvägagångssätt om hur entreprenören ska lägga upp sina strategier, knyta kontaktnät, skaffa kapital och andra metoder för att nå sitt mål för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild där allt bara stegvis händer med ett lyckat mål.   Ponera att entreprenören istället redan har givna resurser såsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjälp av dessa resurser.   Syftet med undersökningen är att ta reda på hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. Använder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller låter det saker hända mer oplanerat och spontant?   Med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda på hur entreprenörer i verkligheten förhåller sig till beslutsfattande och planering.   Resultatet visar att förhållningssätten är lika olika som entreprenörernas personligheter. Vissa tar snabba beslut och ger sig in i nya branscher, medan andra arbetar mer metodiskt och eftertänksamt. Dock visar det sig att den entreprenör som inte arbetat efter den modell som managementlitteratur beskriver, är den som tagit sin verksamhet längst.

Entreprenörskap är ett begrepp som blir alltmer populärt och idag är det reglerat att entreprenörskap ska finnas på schemat inom nästan alla utbildningar. Begreppet konstnär däremot är ett begrepp som inte är lika självklart och populärt inom utbildningsväsendet. Att utbilda sig inom en kreativ industri leder inte alltid till en anställning utan istället uppmuntras det till en egen verksamhet som frilansare. Då kultur och ekonomi länge setts som motsatser blir kombinationen av den kreativa skaparen och den strukturerade företagaren inte alltid självklar. Vi diskuterar i vår studie konstnärskap och entreprenörskap genom sex 3D-animationsstudenters berättelser. Detta görs utifrån en narrativ ansats och en socialkonstruktivistisk syn på de båda begreppen. Deras berättelser har utgått från dem själva och deras tankar om konstnärskap och entreprenörskap. Entreprenören presenteras i berättelserna som självständig, extrovert och vinstdriven, medan konstnärens karaktär beskrivs som flummig, introvert och känslodriven. I mötet av de båda skapas en viss ambivalens där konstnären och entreprenören såväl krockar som går hand i hand, och på vissa plan till och med blir samma person.

No description available.

Den forskningsfråga som uppsatsen tar sin utgångspunkt i är på vilket sätt entreprenörskap förekommer i Svenska kyrkan. Detta besvaras genom att betingelser och förekomst analyseras som ett fenomen i styrnings och ledningsfunktionen i Svenska kyrkans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka betingelser och förekomster i Svenska kyrkan genom de processer, system och former som finns i organisationen. Metoden som används är abduktion där den hypotetiskt deduktiva metoden växelspelar med den induktiva metoden. Olika teorier om entreprenörskap presenteras och teoridelen forsätter med en genomgång av Svenska kyrkans organisation samt uppbyggnaden av en offentlig och ideell organisation. Efter dessa delar följer ett kapitel om socialt entreprenörskap utifrån innebörden i både organisation och entreprenörskap. Teoridelen avslutas med analysmodeller som används i uppsatsens analys. Det empiriska materialet är uppdelat i sex kategorier. Dessa sex delar är: Entreprenörskap och organisation i styrningsfunktionen, entreprenörskap och organisation i ledningsfunktionen, entreprenörskap och organisation i verksamhet, entreprenörskap och organisation i styrdokument, samt socialt entreprenörskap i församlingarna. Resultatredovisningen sker genom att de fem fallförsamlingarna redovisas utifrån de ovan nämna katergorierna. Anlaysen av resultatet sker genom att entreprenörskap analyseras utifrån ett kollektiv- och individprespektiv. Det görs utifrån teorier om människor, resurser och situationer, sammanhang och system, tillfällen och processer samt avtal och former. I analysen går att utläsa flera olika förekomster och betingelser för entreprenörksap utifrån mänskliga, processinrikade och organisatoriska fenomen. Slutsatserna och den avslutande disskussionen utgår från de de betingelser som finns för entreprenörskap och hur förkomsten kan visa på entreprenörskap som fenomen i Svenska kyrkan. Entreprenörskap förekommer på flera olika nivåer i verksamheten och det finns förutsättningar för att utveckla entreprenörskapet ytterligare samtidigt som det kan finnas fenomen som motverkar entreprenröskap. Avslutningsvis sker en kort metodreflektion och förslag ges till fortsatt forskning. / The research question on which this thesis is based is in what way entrepreneurship occurs in the Church of Sweden. This question is answered by analyzing such conditions and occurrences as a phenomenon in the governance and leadership function in the operation of the Church of Sweden. The purpose of the thesis is to investigate conditions and occurrences of entrepreneurship in the Church of Sweden through existing processes, systems and ceremonial forms in the organisation. The abduction method is used interactively with the hypothetical deductive method and the inductive method.   Various theories of entrepreneurship are presented, as well as various types of organisations. The theoretical section concludes with analysis models that are used in the analysis in the thesis. The empirical material is presented based on various categories, which include entrepreneurship and organisation in the control function and leadership function in the Church of Sweden as well as in operations and governing documents.   The results are analyzed by viewing entrepreneurship based on a collective and an individual perspective. In the analysis it is possible to interpret a number of different occurrences and conditions for entrepreneurship based on human, process-oriented and organisational phenomena. The conclusions and concluding discussion proceed from the conditions that exist for entrepreneurship and how its occurrence may demonstrate entrepreneurship as a phenomenon in the Church of Sweden. Entrepreneurship occurs at several different levels in the organisation, and prerequisites exist for developing entrepreneurship further while there may also be phenomena that work against entrepreneurship. Finally there is a brief reflection on methodology, with proposals for continued research.

Syfte Syftet med denna uppsats är att ge blivande nyföretagare i allmänhet och blivande kvinnliga nyföretagare i synnerhet en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika kön Metod För att skapa en förståelse kring hur det kvinnliga och manliga nyföretagandet skiljer sig i Sverige har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har valt den deduktiva ansatsen och började undersökningen med att samla in relevant teori om vårt problemområde. Därefter följde sex stycken kvalitativa intervjuer med entreprenörer i Kalmar och närområdet. Slutsatser Denna studie är en kvalitativ studie vilket gör att vi inte kan dra några generella slutsatser om könsfördelningen inom nyföretagandet i Sverige. Däremot kan vi ge en inblick samt en ökad förståelse kring varför könsfördelningen ser ut som den gör. Vi har identifierat vissa skillnader mellan kvinnlig och manliga entreprenörer, både när det gäller karaktäristiska drag och drivkrafter men även hur de upplever nyföretagares situation i samhället. De slutsatser och tendenser som vi har kommit fram till presenterar vi i det avslutande kapitlet Slutsatser.

Fokus för arbetet är idéutvecklingen hos slöjdelever i grundskolans årskurs åtta och nio som arbetar enligt Lgr11. Syftet är att undersöka hur de ser på idé och inspiration i ämnet. Vad innefattar idéutveckling i praktiken? Hur ser de på skissen som verktyg? Studien innefattar observationer och enkätsvar från tre grupper i textilslöjd och tre grupper i trä- och metallslöjd. Via hermeneutisk vetenskaplig metod belyses elevers livsvärld samt hur den kan tolkas och beskrivas via litteraturen. Studien visar att elevernas idéer huvudsakligen hämtas från internet. Motiv för val av arbete är betyget, nyttoaspekten och nyfikenhet på tekniken. Inspirationen kommer från elevernas fritidsintressen och mediavanor. Det finns skillnader mellan stadier och slöjdarter i hur idéerna yttrar sig. Elevernas skisser fungerar som kommunikationsverktyg till läraren. För de elever som har svårt med de kreativa processer som idéutveckling innebär blir slöjden problematisk. Mallslöjdandet kan då vara ett bra alternativ. Framställningen eller görandet i slöjden är alltjämt fokus för slöjdarbetet. Elevernas idéutveckling äger rum, men hur mycket tid eleverna ägnar åt att utveckla sina idéer är en fråga för kommande forskning.

<p>I inledningen förklarar vi vårt intresse för svenska företag som har framgång utomlands, och hur vi utgick ifrån detta, våra personliga perspektiv och ett intresse för så kallade born globals då vi valde fokus för uppsatsen. Vi avgränsade oss till att undersöka entreprenöriella uppsalabaserade programvaruföretag med utländska kunder, vilka kan sägas vara bra representanter för born global kategorin. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa kommer i kontakt med sina internationella kunder.</p><p>Teoriavsnittet inleds med en orientering av traditionell internationaliseringsteori och varför denna inte är applicerbar på born globals, varpå en definition av detta begrepp följer. Därefter presenteras en modell för att förklara uppkomsten av born globals, där vikten av intern kunskap framhävs. Vad avser specifikt hur själva kontakten med kunderna uppstår, är ett område där vi inte funnit några förklaringar i teorin.</p><p>Vi har ur en företagsdatabas sorterat ut de företag som stämmer in på våra kriterier för studien. Resultatet gav en begränsad population och vi valde att göra en totalundersökning i form av strukturerade telefonintervjuer. Det är således inte en totalundersökning i vidare generell mening utan en totalundersökning av populationen uppsalabaserade entreprenöriella programvaruföretag med utländska kunder. Intervjuerna innefattade några bakgrundsfrågor samt fyra frågor om hur kundkontakter knyts. Resultatet av undersökningen visar att företagen har hittat internationella kunder inom fem år från bildandet. Undersökningen visar också att de första kunderna skapas genom personliga kontakter, medan kontakt med nya kunder efter en tid huvudsakligen har sitt ursprung i word of mouth.</p><p>Vid en jämförelse av undersökningens resultat och den teoretiska definitionen av born globals finner vi god överensstämmelse. Vi diskuterar sedan resultaten utifrån Oviatt & McDougalls modell. Vi finner där att den stämmer in i vissa fall, framförallt vad det gäller kunskap och unika resurser. Vad gäller den centrala frågan i uppsatsen konstaterar vi också en trend ur vår studie där vi kan se att dessa programvaruföretag finner sina första kunder genom personliga kontakter för att sedan, genom positiv word of mouth, kontaktas av potentiella kunder internationellt.</p><p>Vi sluter oss till att studieobjekten faller inom den teoretiska ramen för vad som utgör born globals. Dock finner vi att Oviatt & McDougalls modell har begränsad tillämpbarhet för att förstå hur dessa företag kommer i kontakt med sina utländska kunder. Vi formulerar sedan en, med våra resultat, mer överensstämmande hypotes kring programvaruföretag där vi ser en indikation på potentiell exponentialeffekt för försäljningen när kontakttagandet går från utåtgående till inåtgående.</p>

<p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med denna uppsats är att ge blivande nyföretagare i allmänhet och blivande kvinnliga nyföretagare i synnerhet en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika kön</p><p><strong>Metod</strong></p><p>För att skapa en förståelse kring hur det kvinnliga och manliga nyföretagandet skiljer sig i Sverige har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har valt den deduktiva ansatsen och började undersökningen med att samla in relevant teori om vårt problemområde. Därefter följde sex stycken kvalitativa intervjuer med entreprenörer i Kalmar och närområdet.</p><p><strong>Slutsatser</strong></p><p>Denna studie är en kvalitativ studie vilket gör att vi inte kan dra några generella slutsatser om könsfördelningen inom nyföretagandet i Sverige. Däremot kan vi ge en inblick samt en ökad förståelse kring varför könsfördelningen ser ut som den gör. Vi har identifierat vissa skillnader mellan kvinnlig och manliga entreprenörer, både när det gäller karaktäristiska drag och drivkrafter men även hur de upplever nyföretagares situation i samhället. De slutsatser och tendenser som vi har kommit fram till presenterar vi i det avslutande kapitlet Slutsatser.</p>

Företagens tillväxt är en del i att välfärden i vårt samhälle kan öka och att framtagande av nya produkter och tjänster är möjligt, men för att ett företag ska startas krävs det att en individ tror att exploateringen av en möjlighet ska kunna ge ett ekonomiskt värde. Detta förväntade värde påverkas bland annat av individens ickepsykologiska egenskaper. I viss forskning har dessa egenskaper visat sig ha ett samband med företagets tillväxt. Då företag som inte skapar nya arbetstillfällen eller kan erbjuda marknadsmässiga löner till dess ägare i slutändan kan skapa ett beroende av olika bidrag från samhället skapar detta funderingar kring om det är möjligt att identifiera de individer som kommer kunna skapa tillväxt för att i så fall kunna göra direkta satsningar för att främja dessa företag för att istället försöka allmänt stödja all företagsstart. Studien undersöker ifall det är möjligt att identifiera entreprenörer som kommer kunna skapa tillväxt i sin verksamhet genom att titta på individens ickepsykologiska egenskaper som till exempel ålder, kön, arbetserfarenhet, branscherfarenhet, socialt nätverk med mera. Går det att finna ett samband mellan ickepsykologiska egenskaper och tillväxt? Studien använder sig av en deduktiv ansats där först olika teorier kring ickepsykologiska egenskaper presenteras för att sedan vara underlag till utformningen av en enkät. Enkäten skickades sedan ut till 50 stycken företagare varav 28 stycken besvarade den. Resultatet av studien visade att det var möjligt att se ett samband mellan högre tillväxt och att besitta någon av de ickepsykologiska egenskaperna erfarenhet av företagsbildning, att vara man och att befinna sig i åldern 4049 år vid starten av företaget.