• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 376
  • 48
  • Tagged with
  • 424
  • 184
  • 161
  • 151
  • 102
  • 65
  • 56
  • 44
  • 43
  • 40
  • 37
  • 37
  • 34
  • 31
  • 31
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Sveriges tillväxt genom småföretag : en studie om Sveriges tillväxt genom anställning i småföretag

Bratt, Mattias, Grandén, Elizabeth January 2004 (has links)
No description available.
22

Är män entreprenörer och kvinnor företagare? : en studie om kvinnors och mäns turismföretagande på landsbygden i Arvika, Sunne & Filipstad / Are Men Entrepreneurs and Women Business Owners? : a study of women's and men's tourism entrepreneurship in the countryside of Arvika, Sunne & Filipstad

Burström, Frida, Udd, Stina January 2013 (has links)
I en kartläggning av kvinnors företagande på Öland från 2003 läste vi om att drivkrafterna mellan kvinnor och män skiljer sig åt när det kommer till företagande, på landsbygden. Detta var något vi fann intressant och ville undersöka närmare. Syftet med vår studie är att undersöka omfattningen av turismföretagande hos kvinnor på den värmländska landsbygden och vad det är som motiverar dessa kvinnor till att starta företag, men även uppmärksamma de sociala skillnaderna mellan mäns och kvinnors företagande. Detta har vi gjort genom att utgå från tre frågeställningar: Hur många kvinnor respektive män driver turismföretag på den värmländska landsbygden? Vad driver kvinnor på landsbygden att starta och driva turismföretag? Vilka förutsättningar finns och vad begränsar dem? Hur upplever män och kvinnor att det är att starta och driva turismföretag på den värmländska landsbygden? Finns det skillnader och vilka är dessa? Vi har använt oss av ett hermeneutiskt angreppssätt under insamling av empirin och förberedelserna inför intervjuerna. I analysen och slutsatserna har vi haft ett socialkonstruktivistiskt och feministiskt perspektiv. För att genomföra denna undersökning begränsade vi arbetet till att fokusera på tre kommuner med olika bakgrund inom företagande, nämligen Arvika, Sunne och Filipstad. Genom att kartlägga antalet turismföretag i de tre kommunerna och dela upp dessa efter om det är en man eller kvinna som driver dem, samt om de drivs på landsbygden eller centralorten har vi kunnat få en övergripande bild för hur fördelningen ser ut. För att förstå vad det är som driver kvinnor respektive män att starta och driva turismföretag har vi kompletterat undersökningen med intervjuer där vi besökt företagarna på plats. Tillsammans med undersökningarna har vi samlat teorier inom entreprenörskap och kvinnors entreprenörskap. Där har vi funnit en skillnad mellan entreprenören och företagaren samt att de egenskaper som beskriver entreprenören är sådana som kvinnor kan ha svårt att identifiera sig med, medan de egenskaper som beskriver företagaren förefaller passa kvinnan bättre. För att förklara och förstå vilka förväntningar och förutsättningar kvinnor respektive män har i samhället, har vi samlat teorier kring genus. De flesta turismföretag i de tre kommunerna drivs på landsbygden. I Filipstad och Arvika är det fler män än kvinnor som driver företag men i Sunne är det fler kvinnor. Detta kan vi koppla till att Sunne är en småföretagkommun med ett starkt etablerat företagarnätverk för kvinnor. Medan Arvika och Filipstad dominerats av verkstadsindustri respektive stort företag. De slutsatser vi dragit är framför allt att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors företagande och att de kan kopplas till de förutsättningar som samhället och könsstrukturer skapat där kvinnan är underlägsen och mer passiv än mannen. Samtidigt kan vi se att möjligheter till mer jämlika förutsättningar finns, bland annat genom företagarnätverk och genom att bryta det så kallade genuskontraktet som sätter kvinnor och män i skilda positioner i samhället.
23

Guanxi och familjeföretag : En uppsats kring förutsättningar för entreprenörskap i Taiwan

Östmark, Sanna, Persson, Anna January 2013 (has links)
This thesis aims to examine the conditions for entrepreneurship in Taiwan by the occurrence of cultural phenomenon guanxi. Based on the concept of familiness and guanxi, the family is central in this study of family business. Traditional descriptions of the Asian culture claim that guanxi is vital in the business context. Though, recent studies indicate that significance of guanxi seems to be changing. Therefore the purpose of this thesis is to create an understanding of the importance and relevance of guanxi in the context of Taiwanese family business. By travelling to Kaohsiung, Taiwan to interview six managers of Taiwanese family firms this study’s empirical material was gathered for further processing based on a qualitative approach. This material led to the theoretical fields of social capital, familiness, Confucian culture and guanxi. Furthermore four propositions were modelled to test the expressions of guanxi in the visited companies. By testing these propositions a wide dissemination of perceptions about family and business was identified in the result. How guanxi is embodied in Taiwanese family business is due to how the owning family is structured and how the owning family choose to relate to international influences. The conclusion of this essay is therefore that guanxi is expressed by individual values in the company and is not as visible in the company it self as traditions would claim. The family is still central in Taiwanese culture and business, but how the importance of the family is expressed has changed with the development of guanxi.
24

Boken med stor kundnytta : en förstudie till en uppskattad bokidé

Nyström, Johan January 2010 (has links)
Denna studie syftar till att göra en förstudie från idé till produkt, det vill säga ta fram information och få lärdomar som en hjälp att få en bra start med ett bokprojekt. Fokus har varit på produktutveckling genom en användarinvolverad prototyp som har utförts på ett par användare. Det andra fokuset har lagts på marknad. En kvalitativ metod har använts i båda fallen genom exempelvis två intervjuer då det ger en bättre uppfattning och förståelse att få mer ingående och djupare kunskap inom ämnet. Teori och empiri kompletterar varandra och bidrar till syftet. Den viktigaste faktorn att ta hänsyn till i boken är att tydligt visa på värdet man får ut av den. För att lyckas med marknadsföring av boken är det viktigt att använda sig av personer som talar gott om den i större sammahang och uppnå ett nätverkande kunder emellan.
25

Små fastighetsägares strategival

Burénius, Anna, Eriksson, Caroline January 2011 (has links)
Syfter är att kartlägga hur fastighetsägare som har uthyrningsverksamhet enligt begreppet mikroföretag, använder sig av strategiskt tänkande och vilka strategiska val de gör.
26

The time you get the money on the bank the clock starts ticking : En fallstudie om den möjliga intressekonflikten mellan entreprenören/ekoprenören och riskkapitalet.

Engström, Martin, Näslund, Andreas January 2013 (has links)
Miljödebatten blossade upp på allvar under 1980-talet. Detta skapade en ökad medvetenhet bland samhällets medborgare att miljöförstöringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation är en av de viktigaste drivkrafterna för ekonomin och att innovation är viktigt för att kunna lösa de miljöproblem som lysts upp i världen. Dessa innovationer står i många fall entreprenörer för. Efter att miljön har fått ett större rum i media och det diskuteras som ett problem världen över har det blivit allt vanligare att entreprenörer väljer att ta hänsyn till miljön i sin verksamhet. Sådana entreprenörer har vanligtvis en positiv miljöattityd och försöker därmed minska sin verksamhets påverkan på miljön. Ett nytt uttryck har på 2000-talet på riktigt börjat växa fram inom forskningen, den så kallade ekoprenören. En ekoprenörs verksamhet är uppbyggd runt en produkt eller tjänst som tar direkt hänsyn till miljön, där ett huvudsyfte med produkten är att påverka miljön så lite så möjligt. Detta nya uttryck är en påbyggnad av entreprenörbegreppet, men där miljöpåverkan är centralt för företagets inriktning. För att företaget ska överleva och kunna växa behövs det i de flesta fall tas in extern kapital, där riskkapital är ett populärt alternativ. Riskkapitalister går in med nödvändigt kapital i företaget i utbyte mot en ägarandel och får därmed viss kontroll i verksamheten. Därmed kan konflikter uppstå mellan riskkapitalister och entreprenören respektive ekoprenören om hur företaget ska drivas. Entreprenör och ekoprenörer har ofta ett långsiktigt perspektiv för företaget, medan riskkapitalister har ett kortsiktigt tänk där de vill generera avkastning på sin investering inom några år. Där kan därmed uppstå en möjlig intressekonflikt mellan entreprenören respektive ekoprenören och riskkapitalisten. Vi har valt att fokusera på om en sådan konflikt kan påverka ett företags miljöinriktning. Studiens problemformulering är följande: Hur påverkar den möjliga intressekonflikten mellan riskkapitalisten och entreprenören respektive ekoprenörens verksamhetens miljöinriktning? Huvudsyftet med studien är att skapa en förståelse för den möjliga intressekonflikten mellan riskkapitalisternas kortsiktighet och ekoprenörens respektive entreprenörens miljöarbete och hur detta förändrat arbetssättet efter en finansiering. Detta är en kvalitativ studie, där vi antagit ett hermeneutiskt synsätt. Vi har genomfört åtta semi-strukturerade intervjuer på fyra entreprenörer och fyra ekoprenörer. Vi har valt att utgå från teorier om entreprenören, ekoprenören och riskkapitalet för att kunna förstå hur deras relation kan se ut. Studiens resultat tyder på att riskkapitalisterna inte har någon påverkan på entreprenörens eller ekoprenörens miljöarbete. Vi har sett att riskkapitalister inte försöker påverka entreprenörens eller ekoprenörens miljöarbete, men det framkommer dock att de försöker påverka andra faktorer i arbetet. Det visade sig att det finns en underliggande konflikt mellan parterna i form av en målkonflikt som grundar sig i den kortsiktighet och långsiktighet som skiljer mellan parterna. Det visade sig också att det i många av fallen fanns en förväntningskonflikt som grundar sig i att rollerna i samarbete inte var tillräckligt specificerade eller tydliga när samarbetet började. Vi kan dock se att det inte finns någon möjlig konflikt gällande entreprenörskapets eller ekoprenörskapets miljöinriktning. Företagets miljöinriktning är inget som riskkapitalisten försöker påverka så länge företaget genererar avkastning.
27

Krögaren & kocken - vår tids hjälte : En studie om homosocialitet och kreativt entreprenörskap på Stockholms finkrogar

Barruylle Voglio, Gabriela January 2012 (has links)
I den här uppsatsen undersöks, genom ett exempel från finkrögarbranschen, hur främjandet av företagande inom kreativa näringar i Sverige tenderar att reproducera uppdelande och ojämna könsroller. Och hur detta strider emot den politiska diskursen i Sverige idag. Samtliga tolv års nomineringar från Dagens Nyheters restaurangpris, Gulddraken, utgör tillsammans med fem intervjuer genomförda på krögare och journalister det empiriska materialet. Entreprenörskapsteori gjord ur ett genusperspektiv och Floridas teori om den kreativa klassen utgör teorin för studien. Analysen bygger på homosociala processers samverkan med diskursen kring entreprenörskap och Floridas (2006) teori om den kreativa klassen. Jag argumenterar för att diskursen om kreativt entreprenörskap fungerar som självförstärkande cirklar för att reproducera ojämna könsroller. Visionen av den kreativa entreprenören är genomsyrad av maskulina konnotationer som förstärks genom homosociala processer. Resultatet av studien påvisar att synen på finkrogen som en del av det kreativa entreprenörskapet, bidrar till att finkrogen får en homosocial struktur. / <p>Nuvarande namn är Gabriela Hinchcliffe Voglio.</p>
28

UF-lärarens förmåga att främja kreativitet inom utbildning i entreprenörskap : En studie om hur UF-lärare lär ut kreativitet till UF-drivande elever och hur det kan utvecklas.

Abow, Yasir Osman, Alsabahi, Walid Khaled Yaser January 2023 (has links)
This thesis first and foremost investigates how entrepreneurial teachers today work with teachingcreativity to young entrepreneurs, at upper secondary level in Sweden. To then come toconclusions on how to improve and developed teaching of creativity in young entrepreneurs. Forthat purpose, this thesis, has the following research questions.Research question 1; How UF (entrepreneurial teachers) use creative tools today?Research question 2; How the learning of creative tools can develop in the future?The method of investigation used in this thesis is a “semi-structured interview” where sixdifferent respondents where interview two at time, separately, the process took a month to becompleted. These six respondents are teachers working in three different high schools in theMälar region of Sweden. The duration of each interview was between 20-30 minutes, theseinterviews were then analyzed, transcribed, and categorized.The answers were then analyzed by the authors and categorized with connection to the theoriesthat have formed the basis of this work. The empirical evidence could then be fed into a tablethat showed the similarities and differences in the working methods between the variousinterviewed respondents. This is to make it easier for the reader.The results of this work show that UF teachers today use creativity as a tool during the businessidea phase of UF entrepreneurship. After this phase, entrepreneurial teachers no longer see anypurpose in teaching creativity to entrepreneurial students. The authors of this thesis concludedthat creativity does not lose its value or utility after the idea generation phase ofentrepreneurship. The current way of teaching creativity creates an environment where creativityis "strangled" and there is no free space left for innovative thinking. The authors associate thislack of innovation to a lack of communication between the UF teachers and therefore the authorscall on the UF teachers to collaborate 3 times per business year.The examiner for this work is Bengt Köping Olsson, researcher in creativity, innovation anddesign at Mälardalen University.
29

”Det är kunskap som sitter” : en studie om entreprenöriellt lärande med fokus på de samhällsorienterande ämnena. / ”It’s knowledge that remains” : a study about enterprise education with focus on social science education.

Bresell, Kajsa, Nordström, Amanda January 2016 (has links)
Denna studie handlar om entreprenöriellt lärande som pedagogik och hur denna kan arbetasmed i de samhällsorienterande ämnena utifrån fyra lärares perspektiv. Studien motiverasutifrån ett av skolans uppdrag som är att främja entreprenörskap genom undervisningen.Syftet med studien är att med fokus på undervisningen i de samhällsorienterande ämnenasynliggöra lärares tankar kring entreprenöriellt lärande som pedagogik och hur dessa kananvändas i undervisningen.Studien baseras på en kvalitativ metod där redskapet intervju användes för att samla in empiri.Fyra lärare som arbetade i årskursena 1-3 i en och samma kommun intervjuades angåendeentreprenöriellt lärande i de samhällsorienterande ämnena. Intervjuerna som genomfördes varsemistrukturerade.Resultatet av studien synliggör att det finns olika syn på hur entreprenöriellt lärande sompedagogik kan användas i undervisningen i de samhällsorienterande ämnena. De flesta ser detsom ett förhållningssätt som ska finnas med i allt de gör medan en av lärarna betonar attdenne helst arbetar med projekt. Resultatet indikerar emellertid att de fyra lärarna harliknande syn på vad det entreprenöriella lärandet ger eleverna men att det i förlängningenleder till olika saker. Några talar om kunskaper de har nytta av i livet medan en talar omförmågan att driva företag i framtiden. Lärarna i studien beskriver att undervisningen ska utgåfrån elevernas erfarenheter och fånga upp deras idéer för att inte släcka elevernas motivationoch entusiasm inför lärandet. Praktiska moment är även något som resultatet betonar som enviktig del i det entreprenöriella lärandet som pedagogik. En stor del av resultatet behandlaräven vikten av undervisningens samverkan med verkliga sammanhang och problem. Lärarnahävdar att eleverna får kunskaper som de har användning av i livet genom det entreprenöriellalärandet men som nämns ovan kan dessa kunskaper användas till olika saker. Lärarna istudien talar om att eleverna lär om livet genom ett entreprenöriellt lärande genomovanstående undervisningssätt. Detta genom att undervisningen stimulerar elevernasmotivation och generella färdigheter som de sedan kan ha användning av i livet.
30

"Vissa lovsjunger och andra säger att det är ett sänke" : En studie om ekonomilärares syn på entreprenöriellt lärande

Bengtsson, Oscar January 2016 (has links)
Med de nya läroplanerna som trädde i kraft år 2011 inleddes stora förändringar i den svenska skolan. Forskning tyder på att skolreformer kan ta många år att genomföra, och att läroplanen bara är en av flera viktiga faktorer som påverkar vilken undervisning som faktiskt bedrivs i skolan. Ett centralt syfte med den senaste läroplanen var att tydligare föra in entreprenörskap i den svenska skolan. Begreppet entreprenöriellt lärande blev omtalat. Den här studien har haft syftet att belysa det entreprenöriella lärandet och hur det har mottagits och förståtts av gymnasielärare. För att få reda på detta har samtalsintervjuer med fyra stycken ekonomilärare genomförts. Intervjuerna kretsade kring begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och hur lärare tolkar dessa och vilken undervisning som lärarna anse är entreprenöriell.  Ekonomilärarna ansåg att de diskuterade begreppen är svårdefinierade. Entreprenörskap kopplade ekonomilärarna ihop med att lära sig driva företag, och i mindre utsträckning att lära som entreprenörer lär. Entreprenöriellt lärande kopplades ihop med förmågor som ofta tillskrivs entreprenörer, samt att lära som entreprenörer lär. Ekonomilärarna såg goda möjligheter att bedriva en entreprenöriell undervisning och ställde sig positiva till sådan, men menar att det tar mer tid i anspråk än traditionell. Inom ramarna för ett par kurser kan elever driva egna företag, dessa kurser såg ekonomilärarna som typexempel på entreprenöriell undervisning. De flesta ekonomilärarna i studien vill dock inte att entreprenöriellt lärande begränsas till enstaka kurser.

Page generated in 0.0913 seconds