Miljödebatten blossade upp på allvar under 1980-talet. Detta skapade en ökad medvetenhet bland samhällets medborgare att miljöförstöringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation är en av de viktigaste drivkrafterna för ekonomin och att innovation är viktigt för att kunna lösa de miljöproblem som lysts upp i världen. Dessa innovationer står i många fall entreprenörer för. Efter att miljön har fått ett större rum i media och det diskuteras som ett problem världen över har det blivit allt vanligare att entreprenörer väljer att ta hänsyn till miljön i sin verksamhet. Sådana entreprenörer har vanligtvis en positiv miljöattityd och försöker därmed minska sin verksamhets påverkan på miljön. Ett nytt uttryck har på 2000-talet på riktigt börjat växa fram inom forskningen, den så kallade ekoprenören. En ekoprenörs verksamhet är uppbyggd runt en produkt eller tjänst som tar direkt hänsyn till miljön, där ett huvudsyfte med produkten är att påverka miljön så lite så möjligt. Detta nya uttryck är en påbyggnad av entreprenörbegreppet, men där miljöpåverkan är centralt för företagets inriktning. För att företaget ska överleva och kunna växa behövs det i de flesta fall tas in extern kapital, där riskkapital är ett populärt alternativ. Riskkapitalister går in med nödvändigt kapital i företaget i utbyte mot en ägarandel och får därmed viss kontroll i verksamheten. Därmed kan konflikter uppstå mellan riskkapitalister och entreprenören respektive ekoprenören om hur företaget ska drivas. Entreprenör och ekoprenörer har ofta ett långsiktigt perspektiv för företaget, medan riskkapitalister har ett kortsiktigt tänk där de vill generera avkastning på sin investering inom några år. Där kan därmed uppstå en möjlig intressekonflikt mellan entreprenören respektive ekoprenören och riskkapitalisten. Vi har valt att fokusera på om en sådan konflikt kan påverka ett företags miljöinriktning. Studiens problemformulering är följande: Hur påverkar den möjliga intressekonflikten mellan riskkapitalisten och entreprenören respektive ekoprenörens verksamhetens miljöinriktning? Huvudsyftet med studien är att skapa en förståelse för den möjliga intressekonflikten mellan riskkapitalisternas kortsiktighet och ekoprenörens respektive entreprenörens miljöarbete och hur detta förändrat arbetssättet efter en finansiering. Detta är en kvalitativ studie, där vi antagit ett hermeneutiskt synsätt. Vi har genomfört åtta semi-strukturerade intervjuer på fyra entreprenörer och fyra ekoprenörer. Vi har valt att utgå från teorier om entreprenören, ekoprenören och riskkapitalet för att kunna förstå hur deras relation kan se ut. Studiens resultat tyder på att riskkapitalisterna inte har någon påverkan på entreprenörens eller ekoprenörens miljöarbete. Vi har sett att riskkapitalister inte försöker påverka entreprenörens eller ekoprenörens miljöarbete, men det framkommer dock att de försöker påverka andra faktorer i arbetet. Det visade sig att det finns en underliggande konflikt mellan parterna i form av en målkonflikt som grundar sig i den kortsiktighet och långsiktighet som skiljer mellan parterna. Det visade sig också att det i många av fallen fanns en förväntningskonflikt som grundar sig i att rollerna i samarbete inte var tillräckligt specificerade eller tydliga när samarbetet började. Vi kan dock se att det inte finns någon möjlig konflikt gällande entreprenörskapets eller ekoprenörskapets miljöinriktning. Företagets miljöinriktning är inget som riskkapitalisten försöker påverka så länge företaget genererar avkastning.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgångsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger på kvalitativ metod och består av genomförda intervjuer och observationer på Arbetsförmedlingen, där sex arbetslösa ungdomar och två arbetsförmedlare responderade.   I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhålla sig till. Vi var därför intresserade av att ta reda på hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemål och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhållningssätt där resultatet påvisar att det förra är viktigt för unga arbetslösa då de efterfrågar personligt bemötande där de blir sedda som enskilda individer och får hjälp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus på förhållningssätt, sociala interaktioner och det professionella samtalet. Trots att arbetsförmedlarna bär på en ambition om att utgå från individen, påvisas det i studien att regler och riktlinjer har en begränsande verkan på den sociala dynamiken, vilket tenderar att påverkar samtalet i negativ riktning. Detta riskerar ge avkall på upplevelsen av det personliga bemötandet som uppnås med ett relationellt förhållningssätt.

En omdiskuterad debatt är den nya strandskyddsutredningen, vilken syftar till att ge förslag på hur det nuvarande strandskyddet kan förändras i grunden och göra dess applicering mer differentierad. Dock kvarstår det vilka effekter och påverkan det faktiskt kommer medföra i ett kommunalt planeringspraxis och för allmänheten. Detta är det vi syftar till att undersöka i denna uppsats, där ett särskilt fokus ligger på hur allmänintresset kan påverkas inom kommunalt detaljplanearbete eller för den delen hur beaktas ens ett allmänintresse och vad är det för något. Detta är även vad våra frågeställningar grundar sig på; ● Hur tolkas allmänintresset i detaljplanering i Karlstad och Motala kommun? ● Hur påverkas det allmänna intresset av det nya föreslagna strandskyddet när det kommer till kommunal planering i Karlstad och Motala? ● Hur påverkas intressekonflikten av den nya strandskyddsutredningen? Den här studien är av ren kvalitativ form där vi undersöker ovanstående frågeställning genom att genomföra två semistrukturerade intervjuer med tjänstemän på kommuner. Vi använder oss även av innehållsanalyser av totalt 46 detaljplaner i Motala- och Karlstads kommun. Till detta genomför vi även innehållsanalys av den nya strandskyddsutredningen. Metoderna syftar till att bilda en kvalitativ metodmix där vi ska få flera perspektiv på allmänintresse och dess innebörd relaterat till vår studie. Resultat och slutsatser som uppsatsen kom fram till visade att den konceptuella tolkningen av allmänintresse i detaljplanering utgår oftast från en multidimensionell syn, beroende på vem som gör detaljplanen och hur stor den är i omfattning. Allmänintresset i den kommunala planeringen kommer bli mer decentraliserad från stat till kommun, framförallt när det gäller dispenser i strandskyddet. Det visa sig att strandskyddsutredningen kommer ha en tydlig påverkan på intressekonflikter, vilka alltid präglat samhällsplanering. Utvecklingsintresset kommer ges större handlingsutrymme gentemot hur det varit med det nuvarande strandskyddet, där bevarandeintresset har haft tolkningsföreträde utan att alltid vara legitim i sakfrågan. Det var även tydligt att utvecklingsintresset inte ska få ett tolkningsföreträde mot bevarandeintresset, utan det ska snarare bli enklare att skapa en balans mellan dessa i kommunal planering.

<p>Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen dels för hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels för hur detta hanteras inom planeringen. Använda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har använts där observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument från Stockholms stad har varit grunden för empirin, en kvalitativ analys har sedan utförts. I parken förekommer intressemotsättningar mellan de brukare som leker med sina barn i parken eller bor i den nya bebyggelsen och de som dricker alkohol. Man kan också notera en uppdelning av användandet. Fokus i planerarnas hantering av dessa ligger på trygghet och vad människor värderar i sin vardag. Åtgärder som vidtas är att informera om ansvarsförhållanden och genomföra trygghetsvandringar. Man talar om att genomföra en tredje insats som går ut på att bryta en av de fysiska uppdelningarna av parken. Det framkommer även att det finns motsättningar mellan de olika syften med det offentliga rummet som uttrycks inom olika nivåer inom planeringen.</p>

På grund av bankernas roll i 2008 års finanskris har förtroendet för banker sjunkit världen över. För att stabilisera situationen så har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhålla sig till. Däribland ett högre kapitalkrav. Något som garderar bankerna mot framtida kriser men som även ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som består av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt ägda banken SBAB genomfört begränsningar i sin verksamhet. Detta har skett i förhållande till flertalet av de intressenter som existerar i bankernas generella verksamhet. Utifrån vald intressentteori valde författarna att undersöka bankernas förhållande till 3 av dessa intressenter som har störst direkt inverkan på banken (stat, aktieägare och medarbetare). Begränsningarna mot dessa intressenter har skett genom bland annat reducering av bonusar och uteblivna utdelningar. Detta har i flera av fallen lett till intressekonflikter mellan banken och dess drabbade intressenter. Med denna uppsats avser författarna belysa hur bankerna ämnar hantera dessa intressekonflikter. Detta har skett genom att genomföra intervjuer med kvalificerade personer inom bankerna. De svar som erhållits har ställts mot ett teoretiskt ramverk som fokuserar på hanteringen av intressenter och hur man utifrån institutionell teori svarar på olika intressenters krav beroende på kravets utformning. För att nå fram till denna frågeställning så belyser uppsatsen även de intervjuade bankernas syn på: ·         Behovet av ett högre kapitalkrav. ·         Hur anpassningen till ett högre kapitalkrav påverkat bankernas möjlighet att svara till dess intressenters krav på banken? ·         Hur detta i vissa fall lett till intressekonflikter? Detta för att beskriva den nödvändiga kedja som lett till frågeställningen om hanteringen. Resultatet av studien visar att de intervjuade bankerna i stor grad är samstämmiga avseende hanteringen av berörda intressenters olika krav på banken men att graden av hantering beror på bankens strukturella utgångspunkt. Studien visar att bankerna väljer att samtycka om kapitalkravets betydelse för bankerna men kompromissa gällande hanteringen av de intressekonflikter som följer. Slutligen kommer vi med hjälp av teorier om institutionella påtryckningar fram till att intressekonflikter av den här arten bäst hanteras genom stabil och långsiktig riskhantering rotad i en öppen och ömsesidig kommunikation mellan bankerna och deras intressenter.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen dels för hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels för hur detta hanteras inom planeringen. Använda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har använts där observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument från Stockholms stad har varit grunden för empirin, en kvalitativ analys har sedan utförts. I parken förekommer intressemotsättningar mellan de brukare som leker med sina barn i parken eller bor i den nya bebyggelsen och de som dricker alkohol. Man kan också notera en uppdelning av användandet. Fokus i planerarnas hantering av dessa ligger på trygghet och vad människor värderar i sin vardag. Åtgärder som vidtas är att informera om ansvarsförhållanden och genomföra trygghetsvandringar. Man talar om att genomföra en tredje insats som går ut på att bryta en av de fysiska uppdelningarna av parken. Det framkommer även att det finns motsättningar mellan de olika syften med det offentliga rummet som uttrycks inom olika nivåer inom planeringen.

<p>Bakgrund</p><p>Inom de investmentbanker som idag erbjuder heltäckande tjänster inom värdepappershandel och företagsrelaterade finanstjänster uppstår konflikter som grundar sig på vems intresse som kommer i första hand. I denna process har finansanalytikern en central roll där det finns en risk att hamna i en intressekonflikt med corporate finance avdelningen. Finansanalytikerns oberoende är viktigt då analyserna har påverkan på kursbildningen på värdepappersmarknaden.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva hur ett antal svenska investmentbanker arbetar för att främja finansanalytikerns oberoende i sin yrkesroll. För att tydliggöra oberoendet kommer intressekonflikten mellan analysavdelningen och corporate finance avdelningen att beskrivas då problematiken kring finansanalytikerns oberoende här är som tydligast.</p><p>Metod</p><p>En kvalitativ ansats har valt för att uppfylla uppsatsens syfte. Tre personliga djupintervjuer genomfördes med investmentbanker och Finansinspektionen. Ytterligare en telefonintervju genomfördes med ett analyshus som marknadsför sig som oberoende. Detta gav sammanlagt tre olika perspektiv på problemet.</p><p>Slutsats</p><p>Investmentbankerna främjar finansanalytikerns oberoende genom att skapa förutsättningar för att denne ska kunna ha en hög integritet i sin yrkesroll. Dessa förutsättningar skapas genom att följa lagen och de rekommendationer som Finansinspektionen ger. Tillsammans med interna regler och incitament stärks finansanalytikerns oberoende gentemot corporate finance avdelningen.</p> / <p>Background</p><p>Within today’s full-service investment banks conflicts of interest related to who’s interest that comes first appears. Within this process the equity researcher has a fundamental profession and is exposed to conflicts of interest mainly towards the corporate finance department. The equity researcher’s independence is of importance since the analyses have impact on the determination of prices on the securities market.</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this bachelor thesis is to describe how a number of Swedish investment banks operate to promote independence in the equity researcher’s profession. To describe the independence, conflicts of interest between the equity research department and the corporate finance department will be described. This situation chosen because of the problematic situation concerning the equity researcher’s independence that appears.</p><p>Method</p><p>A qualitative approach has been chosen to fulfil the purpose of the bachelor thesis. Three personal in-depth interviews have been conducted with investment banks as well as the Swedish Financial Supervisory Authority. One additional telephone interview was conducted with a company promoting itself as an independent equity researcher. This together gave us three different perspectives of the problem.</p><p>Conclusion</p><p>The investment banks promote the equity researcher’s independence by creating conditions to maintain a high integrity in their profession. These conditions are created by following the law and the recommendations given by the Swedish Financial Supervisory Authority. Together with internal rules and incentives, the equity researcher’s independence towards corporate finance will strengthen.</p>

The essay is based on the constitutional differences between two swedish laws and the fact that they appear collaterally in practice. The topic is the legal aspects of the conflict of interests that appears in the relationship between the Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments and the Work Environment Act. The separate interests are rediscovered in several different sources of law. This essay aims to find guidance for operators within care and welfare on how to make a correct consideration between these interests, in a legal purposive way. The legal dogmatic method has been used to achieve the purpose. The main conclusions is that the risk for a conflict of interests between the Work Environment Act and other laws has been foreseen by the swedish legislator. Although, the legislator states that it is impossible to find a general solution for the conflict and leaves to concerned authorities to issue further regulation if necessary. Today, these regulations does not provide for any guidance regarding the conflict of interest between the concerned laws. Although the consideration has a tendency to be subjective, some implications can be made regarding the argumentation of the court and authority. Case law takes self determination, integrity, participation and the functional impairments into account, when discussing the rights for persons with functional impairments. Regarding the workers’ rights, case law indicate that the psychological strain, the professional precondition and the regularity of the events are relevant factors. In summary, case law show that the person with functional disability has an unconditional right to the entitled assistance. How the assistance shall be performed is depending on a consideration whether the measures taken in order to improve the working environment are reasonable on the results that can be achieved. Further, some examples of taken measures estimated as being comfortable and not are rediscovered. Finally, the outcome for individuals is discussed followed by a further evolved analysis of the dilemma, with connection to specific cicumstances within care and welfare.

<p>Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram. Flygplatsfrågan kan ses som en investeringsdiskussion, exempelvis att investera i samarbete, som kan generera i större och bättre arbetsmarknad, kraftfullare och bättre utbildningsmöjligheter som också syftar till bättre livskvalité. En konkurrenskraftig plats att vara aktiv i genererar i bättre ekonomi, vilket gäller både i företag- eller verksamhets-, individuella- och i den politiska sfären.</p>

<p><strong></strong></p><p><strong></strong></p><p>Konflikt betyder sammanstötning eller krock och syftar då till exempel till krock mellan förväntningar, värderingar, mål eller behov. I Sverige är kommuner de som ger mest pengar åt idrottsföreningar, som också är den största verksamheten som bedrivs i samhället med över tre miljoner medlemmar. Trots att idrottsverksamheten är så stor i dagens samhällse blir inte bara vuxna utan även barn mer stillasittande. Stillasittandet påverkar framförallt den fysiska hälsan negativt. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en intressekonflikt mellan kommunen och idrottsföreningarnas syn på barn och ungdomars deltagande i idrottsföreningar. En representant från kommunen och representanter från tre idrottsföreningar tillhörande den valda kommunen valdes för intervju. Fyra stycken intervjuer genomfördes med representanter från de tre idrottsföreningarna och kommunen. Frågorna berörde det nuvarande samarbetet mellan aktörerna, mål för verksamheten och tankar kring barn och ungdomars deltagande. Resultatet visade att intressekonflikter förekommer men att de inte är så stora. I de fall de förekommer handlar det ofta om ekonomi. Både representanter från kommun och idrottsföreningar anser det är viktigt att alla ska få vara med och spela och känna sig välkomna i lagen. Det anses också att bredd- och elitidrotten lever i symbios med varandra. Representanterna från kommun och föreningar tycker att samarbetet som finns fungerar bra generellt sett men att förbättringar kan göras. Slutsatsen är att intressekonflikter mellan kommun och idrottsföreningar existerar i mindre grad och att samarbetet mellan dessa kan förbättras. </p>