Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Under de senaste åren har riskkapitalbranschen utgjort ett mycket aktuellt och omdiskuterat ämne i media. Genom en kvantitativ studie, med deduktivt tillämpad datainsamling, vars urval omfattar omkring två tredjedelar av de svenska riskkapitalbolagen syftar författarna till denna studie svara på följande problemformulering: Hur skiljer sig kapitalstrukturen åt mellan svenska buyoutbolag och övriga svenska riskkapitalbolag? Författarna har jämfört de finansiella nyckeltalen; soliditet, räntabilitet på totalt respektive eget kapital samt kassalikviditet, mellan riskkapitalbolag som inriktar sin verksamhet på buyoutaffärer och övriga riskkapitalbolag. För att statistiskt kunna säkerställa eventuella skillnader för respektive nyckeltal har författarna använt variansanalys. Svenska riskkapitalbolag visar, enligt denna studie, i allmänhet en mycket god soliditet. Något som inte är fallet i Storbritannien, vars finansinspektion (FSA) gav ut en larmrapport under hösten 2006, där aktörer på riskkapitalmarknaden präglas av en ohållbart hög skuldsättning. Studien i denna uppsats visar att inga skillnader, vad gäller soliditet, råder mellan svenska buyoutbolag och de övriga svenska riskkapitalbolagen. Men skillnader vad gäller lönsamhet konstateras genom studien, som visar att både räntabilitet på totalt kapital samt räntabilitet på eget kapital generellt är högre för buyoutbolagen. Svenska buyoutbolag visar alltså, utan någon påvisad skillnad i skuldsättning relativt de övriga riskkapitalbolagen i landet, en statistiskt säkerställt högre lönsamhet.</p>

Under de senaste åren har riskkapitalbranschen utgjort ett mycket aktuellt och omdiskuterat ämne i media. Genom en kvantitativ studie, med deduktivt tillämpad datainsamling, vars urval omfattar omkring två tredjedelar av de svenska riskkapitalbolagen syftar författarna till denna studie svara på följande problemformulering: Hur skiljer sig kapitalstrukturen åt mellan svenska buyoutbolag och övriga svenska riskkapitalbolag? Författarna har jämfört de finansiella nyckeltalen; soliditet, räntabilitet på totalt respektive eget kapital samt kassalikviditet, mellan riskkapitalbolag som inriktar sin verksamhet på buyoutaffärer och övriga riskkapitalbolag. För att statistiskt kunna säkerställa eventuella skillnader för respektive nyckeltal har författarna använt variansanalys. Svenska riskkapitalbolag visar, enligt denna studie, i allmänhet en mycket god soliditet. Något som inte är fallet i Storbritannien, vars finansinspektion (FSA) gav ut en larmrapport under hösten 2006, där aktörer på riskkapitalmarknaden präglas av en ohållbart hög skuldsättning. Studien i denna uppsats visar att inga skillnader, vad gäller soliditet, råder mellan svenska buyoutbolag och de övriga svenska riskkapitalbolagen. Men skillnader vad gäller lönsamhet konstateras genom studien, som visar att både räntabilitet på totalt kapital samt räntabilitet på eget kapital generellt är högre för buyoutbolagen. Svenska buyoutbolag visar alltså, utan någon påvisad skillnad i skuldsättning relativt de övriga riskkapitalbolagen i landet, en statistiskt säkerställt högre lönsamhet.

Miljödebatten blossade upp på allvar under 1980-talet. Detta skapade en ökad medvetenhet bland samhällets medborgare att miljöförstöringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation är en av de viktigaste drivkrafterna för ekonomin och att innovation är viktigt för att kunna lösa de miljöproblem som lysts upp i världen. Dessa innovationer står i många fall entreprenörer för. Efter att miljön har fått ett större rum i media och det diskuteras som ett problem världen över har det blivit allt vanligare att entreprenörer väljer att ta hänsyn till miljön i sin verksamhet. Sådana entreprenörer har vanligtvis en positiv miljöattityd och försöker därmed minska sin verksamhets påverkan på miljön. Ett nytt uttryck har på 2000-talet på riktigt börjat växa fram inom forskningen, den så kallade ekoprenören. En ekoprenörs verksamhet är uppbyggd runt en produkt eller tjänst som tar direkt hänsyn till miljön, där ett huvudsyfte med produkten är att påverka miljön så lite så möjligt. Detta nya uttryck är en påbyggnad av entreprenörbegreppet, men där miljöpåverkan är centralt för företagets inriktning. För att företaget ska överleva och kunna växa behövs det i de flesta fall tas in extern kapital, där riskkapital är ett populärt alternativ. Riskkapitalister går in med nödvändigt kapital i företaget i utbyte mot en ägarandel och får därmed viss kontroll i verksamheten. Därmed kan konflikter uppstå mellan riskkapitalister och entreprenören respektive ekoprenören om hur företaget ska drivas. Entreprenör och ekoprenörer har ofta ett långsiktigt perspektiv för företaget, medan riskkapitalister har ett kortsiktigt tänk där de vill generera avkastning på sin investering inom några år. Där kan därmed uppstå en möjlig intressekonflikt mellan entreprenören respektive ekoprenören och riskkapitalisten. Vi har valt att fokusera på om en sådan konflikt kan påverka ett företags miljöinriktning. Studiens problemformulering är följande: Hur påverkar den möjliga intressekonflikten mellan riskkapitalisten och entreprenören respektive ekoprenörens verksamhetens miljöinriktning? Huvudsyftet med studien är att skapa en förståelse för den möjliga intressekonflikten mellan riskkapitalisternas kortsiktighet och ekoprenörens respektive entreprenörens miljöarbete och hur detta förändrat arbetssättet efter en finansiering. Detta är en kvalitativ studie, där vi antagit ett hermeneutiskt synsätt. Vi har genomfört åtta semi-strukturerade intervjuer på fyra entreprenörer och fyra ekoprenörer. Vi har valt att utgå från teorier om entreprenören, ekoprenören och riskkapitalet för att kunna förstå hur deras relation kan se ut. Studiens resultat tyder på att riskkapitalisterna inte har någon påverkan på entreprenörens eller ekoprenörens miljöarbete. Vi har sett att riskkapitalister inte försöker påverka entreprenörens eller ekoprenörens miljöarbete, men det framkommer dock att de försöker påverka andra faktorer i arbetet. Det visade sig att det finns en underliggande konflikt mellan parterna i form av en målkonflikt som grundar sig i den kortsiktighet och långsiktighet som skiljer mellan parterna. Det visade sig också att det i många av fallen fanns en förväntningskonflikt som grundar sig i att rollerna i samarbete inte var tillräckligt specificerade eller tydliga när samarbetet började. Vi kan dock se att det inte finns någon möjlig konflikt gällande entreprenörskapets eller ekoprenörskapets miljöinriktning. Företagets miljöinriktning är inget som riskkapitalisten försöker påverka så länge företaget genererar avkastning.

Riskkapitalinvesteringar är ett relativt nytt fenomen som uppstått under de senaste årtionden och är ett sätt för bolag att få in nytt kapital till företaget. Investeringarna som görs innehar oftast en hög risk men ger en tämligen hög avkastning om projektet går som förutsett. Studien gick ut på att utforska hur riskkapitalbolag genomför investeringar samt hur bedömningar görs vid ett beslutsfattande. Det gjordes även en observation på vilka påverkningsfaktorer som existerar samt vilka effekter dessa har på investeringsprojekten. Totalt utnyttjades fyra teoretiska modeller för analys och jämförelse, samt för att framta en egen analysmodell. Det empiriska resultatet tydde på att investeringsprocesserna liknade varandra och följde teorierna, dock med en viss avvikelse. Dessa skillnader avser antal steg, ordningsföljd samt vad dessa steg är uppkallade av bolagen. Resultatet analyserades sedan med en egen framtagen analysmodell som diskuterar kriteriernas och faktorernas prioritering för screening och utvärdering. Uppsatsen kom fram till att investerings- och bedömningsprocessen ser snarlika ut för samtliga bolag och likvärdiga kriterier och faktorer behandlas av samtliga bolag, dock i olika omfattningar. / Venture Capital investment is a relatively new phenomenon that emerged in the past decades and is a way for companies to attract new capital to the company. Investments that are made usually contain high risk but gives fairly high return, if the project goes as predicted. This study is to learn how private equity firms make investments and how assessment judgments are made. There will also be an observation on which factors of impact exists and what effects it has on the investment projects. Total four theoretical models were used for analysis and comparison, also to develop an own analysis model. The empirical results show that the investment process were similar and followed the theories models fairly well, however with a slight difference. These differences reflect on the number of steps, sequence and what these steps are named by the companies. The results were then analyzed with an own developed analysis model and a discussion of the criteria’s and factors priority for screening and evaluation were made. The conclusion of this study is that the investment- and assessment process looks rather similar for all of the companies, moreover, similar criteria and factors were taken into consideration but to different extents.

No description available.

No description available.

Inom riskkapitalfonder är det vanligt med olika former av vinstdelningssystem.Under senare år har en problematik uppdagats vad gäller beskattningen av dendel av vinstdelningen som uppkommer vid avyttring av portföljbolag sombrukar kallas carried interest. Fokus vid diskussionen har främst varit i vilketinkomstslag ersättningen i form av carried interest beskattningsmässigt ska tasupp, antingen som inkomst av tjänst eller som inkomst av kapital. Skatteverketär av uppfattningen att carried interest är prestationsbaserat och att inkomstensåledes ska tas upp och beskattas som inkomst av tjänst hos de personer somutfört arbete som skapat mervärde i portföljbolagen. Andra är av åsikten attcarried interest, som hänför sig till avkastning på kapital, ska beskattas som enkapitalinkomst.Syftet med uppsatsen är att reda ut på vilka grunder beskattningen kan ske i deolika inkomstslagen. Frågan regleras inte uttryckligt i lag utan har i ställetöverlämnats till rättstillämpningen. I ett första steg att klargöra rättslägetbeslutade skattenämnden, som första instans, i två fall vilka båda överklagatstill Förvaltningsrätten. Författarens uppfattning är att Skattverket inte hartillräckligt stark grund för sina yrkanden att beskatta carried interest på annatsätt än som inkomst av kapital. Det finns inget stöd i lag att omklassificera enkapitalinkomst till inkomstslaget tjänst och skatt får inte utgå godtyckligt.Avslutningsvis kan konstateras att rättsläget angående beskattningen av carriedinterest framstår som högst oklart. Innan de aktuella fallen avgörs i Högstaförvaltningsdomstolen eller det införs ny tillfredställande lagstiftning är detsvårt att spekulera i hur carried interest kommer att beskattas i framtiden ochden känsla av rättsosäkerhet som spridit sig på riskkapitalmarknaden kommermed stor sannolikhet bestå.

Fram till 2011 dominerades den svenska djursjukvården av ett fåtal djursjukhus samt ett större antal små och medelstora ägarledda kliniker. Sedan dess har mycket förändrats. Under 2011 och 2012 skedde ett antal sammanslagningar av kliniker samt djursjukhus som resulterade i två stora bolag, Anicura och Evidensia. I dagsläget har dessa två bolag en marknadsandel som uppgår till över 60 procent. AniCura och Evidensia ägs och drivs idag av de svenska riskkapitalbolagen EQT och Nordic Capital. Uppsatsens fokus är att undersöka vilka eventuella effekter de förändrade förhållandena på djursjukvårdsmarknaden får på djurförsäkringarna, såväl på produkt- som marknadsnivå. För att kunna ta reda på detta analyseras de tre marknaderna med hjälp av relevanta teorier. Den slutsats vi kunnat dra är att premierna på djurförsäkringarna höjts efter riskkapitalbolagens intåg, men att orsaken till denna höjning inte går att fastställa. Dock finns det inga tecken på att utvecklingen av marknaden kommer att byta riktning, utan att ett fortsatt homogeniserat utbud av djurförsäkringar kommer råda. Ett resultat av detta blir oförändrade marknadsandelar för försäkringsbolagen som förväntas stå för samma procentuella delar av marknaden som tidigare. Det är rimligt att anta att försäkringarnas fortsatta utveckling kommer att vara starkt kopplad till de stora djursjukvårdsbolagens utveckling. / Until 2011 the Swedish market of animal medical treatment was dominated by a few veterinary hospitals and a large number of small and medium-sized owner-managed clinics. However, a lot has changed in the past years. In 2011 and 2012 mergers of clinics and hospitals took place and as a result of the mergers two large animal health companies were formed, today these two have a combined market share of over 60 percent. The two companies, AniCura and Evidensia, are currently owned and operated by the Swedish private equity firms EQT and Nordic Capital. The focus of this study is to investigate the possible effects of the changed conditions on the market of animal medical treatment on the pet insurances, both at a product and market level. In order to do so the three markets were analyzed with help of relevant theories. The conclusion we have drawn is that the premiums on the pet insurances increased after the entry of the private equity firms, but the reason behind this increase cannot be established. Thus, there are no signs that the development of the market will take a new direction, but a continuing homogenized range of pet insurances will occur. The effect will be unchanged market shares for the insurance companies. It is reasonable to assume that the pet insurance companies’ future development will be strongly linked to the development of the major animal health companies.

För företag som är i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnät, kan en affärsängel vara till stor hjälp. I utbyte mot kapital och egen kompetens får affärsängeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förväntar sig få finansiell avkastning på.Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affärsänglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger även en grundläggande sammanfattning av vad affärsänglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebär att vara en affärsängel. Slutsatserna som analysen låg till grund för var att det inte alltid är avkastningen som är det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar på frågan om affärsängelns syn på investeringsmotiv. Affärsänglarnas investeringsstrategier är att de vill delta aktivt i de investerade företagen och bidra med den kompetens och erfarenhet de besitter. Relationen med entreprenören var lika viktig som företagets produkt. / For companies that are in need of external capital and external expertise with a large network, a business angel can be very helpful. In exchange for capital and self-competence the business angel gets a share of the invested company, which it in return expects to get financial returns. The authors have conducted a qualitative study by interviewing business angels with the aim to examine the investment motive and investment strategies that they have on their investments. The authors also give a basic summary of what business angels account for in an investment and what they generally have the perception of what it means to be a business angel. The conclusions of the analysis was based on that it is not always the return of the investment that is the most important investment motive. Being involved and help the invested companies’ development was a more appropriate response to the question of the business angels approach to investment motives. The business angels investment strategies are that they want to participate actively in the invested companies and help with the skills and experience they possess. The relationship with the entrepreneur was as important as its product.