Riskkapitalinvesteringar är ett relativt nytt fenomen som uppstått under de senaste årtionden och är ett sätt för bolag att få in nytt kapital till företaget. Investeringarna som görs innehar oftast en hög risk men ger en tämligen hög avkastning om projektet går som förutsett. Studien gick ut på att utforska hur riskkapitalbolag genomför investeringar samt hur bedömningar görs vid ett beslutsfattande. Det gjordes även en observation på vilka påverkningsfaktorer som existerar samt vilka effekter dessa har på investeringsprojekten. Totalt utnyttjades fyra teoretiska modeller för analys och jämförelse, samt för att framta en egen analysmodell. Det empiriska resultatet tydde på att investeringsprocesserna liknade varandra och följde teorierna, dock med en viss avvikelse. Dessa skillnader avser antal steg, ordningsföljd samt vad dessa steg är uppkallade av bolagen. Resultatet analyserades sedan med en egen framtagen analysmodell som diskuterar kriteriernas och faktorernas prioritering för screening och utvärdering. Uppsatsen kom fram till att investerings- och bedömningsprocessen ser snarlika ut för samtliga bolag och likvärdiga kriterier och faktorer behandlas av samtliga bolag, dock i olika omfattningar. / Venture Capital investment is a relatively new phenomenon that emerged in the past decades and is a way for companies to attract new capital to the company. Investments that are made usually contain high risk but gives fairly high return, if the project goes as predicted. This study is to learn how private equity firms make investments and how assessment judgments are made. There will also be an observation on which factors of impact exists and what effects it has on the investment projects. Total four theoretical models were used for analysis and comparison, also to develop an own analysis model. The empirical results show that the investment process were similar and followed the theories models fairly well, however with a slight difference. These differences reflect on the number of steps, sequence and what these steps are named by the companies. The results were then analyzed with an own developed analysis model and a discussion of the criteria’s and factors priority for screening and evaluation were made. The conclusion of this study is that the investment- and assessment process looks rather similar for all of the companies, moreover, similar criteria and factors were taken into consideration but to different extents.

<p>Under en längre tid har det pågått en diskussion i Sverige om revisionsplikten ska</p><p>avskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas från revisionsplikten. Revisionen är ett verktyg som används för att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiärer. Banken och riskkapitalbolag är finansiärer som typiskt sett tittar mycket på företagets ekonomiska information, medan affärsänglar tittar mer på andra faktorer. Föregående resonemang ledde oss fram till vår problemformulering; ”Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att påverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?”. Uppsatsens syften var att beskriva den externa revisionens betydelse för små företags finansiärer samt att beskriva hur bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser ser ut. Ytterligare ett syfte var att analysera om banker och riskkapitalister ser olika på revision och att identifiera möjliga förändringar av bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi använde oss av en kvalitativ metod med intensivt upplägg eftersom den lämpar sig bäst när avsikten är att gå på djupet med ett fåtal enheter. I vår uppsats valde vi att intervjua sex respondenter varav två banker, två riskkapitalbolag och två affärsänglar. Slutsatser som vi kunde dra var att samtliga finansiärer är positiva till den externa revisionen. Det framkom även att bankerna och riskkapitalbolagen är mer beroende av den ekonomiska informationen, medan affärsänglarna bedömer personen i större grad och är mer insatta i företagets verksamhet. Efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer banker och riskkapitalbolag kräva att företags årsredovisningar ska vara reviderade. Deras bedömningsprocesser kommer därmed inte att förändras i någon stor utsträckning. Affärsänglarnas bedömningsprocesser kommer inte att förändras i någon större grad då de använder sig av andra variabler än den ekonomiska informationen vid en investeringsbedömning.</p>

Under en längre tid har det pågått en diskussion i Sverige om revisionsplikten ska avskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas från revisionsplikten. Revisionen är ett verktyg som används för att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiärer. Banken och riskkapitalbolag är finansiärer som typiskt sett tittar mycket på företagets ekonomiska information, medan affärsänglar tittar mer på andra faktorer. Föregående resonemang ledde oss fram till vår problemformulering; ”Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att påverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?”. Uppsatsens syften var att beskriva den externa revisionens betydelse för små företags finansiärer samt att beskriva hur bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser ser ut. Ytterligare ett syfte var att analysera om banker och riskkapitalister ser olika på revision och att identifiera möjliga förändringar av bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi använde oss av en kvalitativ metod med intensivt upplägg eftersom den lämpar sig bäst när avsikten är att gå på djupet med ett fåtal enheter. I vår uppsats valde vi att intervjua sex respondenter varav två banker, två riskkapitalbolag och två affärsänglar. Slutsatser som vi kunde dra var att samtliga finansiärer är positiva till den externa revisionen. Det framkom även att bankerna och riskkapitalbolagen är mer beroende av den ekonomiska informationen, medan affärsänglarna bedömer personen i större grad och är mer insatta i företagets verksamhet. Efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer banker och riskkapitalbolag kräva att företags årsredovisningar ska vara reviderade. Deras bedömningsprocesser kommer därmed inte att förändras i någon stor utsträckning. Affärsänglarnas bedömningsprocesser kommer inte att förändras i någon större grad då de använder sig av andra variabler än den ekonomiska informationen vid en investeringsbedömning.

Studien syftar till att synliggöra sex elevers medvetenhet om bedömning i skolans vardag. I forskningsbakgrunden presenteras tidigare forskning om bedömning och hur det kan göras till en del av den pedagogiska verksamheten. Särskild uppmärksamhet riktas mot bedömning inom svenskämnet. Sex kvalitativa elevintervjuer i årskurs fyra utgör det empiriska materialet. Analysen av dessa visar att eleverna är medvetna om att det förekommer viss bedömning men de har dock svårt för att se sambandet mellan bedömning, undervisning och sin egen kunskapsutveckling.

Studiens syfte är att se i vilka situationer elevernas kunskaper i musik visas och hur detta dokumenteras av lärarna. I sin helhet omfattar studien bedömningsprocessen, det vill säga från början av lärarens planering fram till att betyget blir satt. Datainsamlingsmetoden är en kvalitativ intervju som liknar ett vanligt samtal men skiljer sig på grund av att samtalet har ett bestämt fokus (Dimenäs 2007). Urvalet består av sex stycken musiklärare som arbetar i årskurserna 6-9 på grundskolan. Respondenterna är från två olika kommuner i Mellansverige. Resultatet visar bland annat att eleverna år 6-9 får visa sina kunskaper i mindre grupper, enskilt för läraren, genom teoretiska prov och i slutet av ett arbetsområde. Lärarna i sin tur dokumenterar deras kunskaper genom att exempelvis göra små anteckningar i betygsmatriser och i anteckningsböcker. Elevernas kunskaper finns även i minnet hos lärarna genom att de bara iakttar eleverna på lektionerna. Det är ingen av lärarna som filmar sina elever i dokumentationssyfte även om inspelningar är vanligt. En förutsättning för en likvärdig och rättsäker bedömning är dels att göra regelbundna kunskapskontroller, men det kanske viktigaste är att läraren redan i början av planeringen förbereder tillfällen för eleverna att visa sina kunskaper och att bedömningen därtill sker utifrån kunskapskraven (Skolverket 2011). Lärarna uttrycker att bedömningen är både svår och tidskrävande när elevgrupperna är stora. Komplexiteten över det teoretiska och praktiska i bedömningen samt brist på undervisningstid är också en av orsakerna till svårigheterna.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka bedömningsprocessen i ämnet idrottoch hälsa (IDH). För att besvara detta använde vi oss av två frågor: 1) Betyg ochbedömningsprocessen i ämnet idrott och hälsa? 2) Hur ser lärare respektive elever påbetygsättning? Genom en systematisk informationssökning grundad i Bryman (2018)genom olika databaser valdes tolv primärstudier som summerats och analyserats för attkunna besvara frågorna. I kunskapsöversikten ingår svenska och internationella studiersom behandlar ämnet IDH. Summeringen av varje källa består av syfte, metod, teorioch resultat. De tolv studierna är uppdelade i tre resultatkapitel; bedömning,bedömningsprocess och faktorer. Av de tolv primärstudierna är nio svenska och treinternationella. Resultatet av studierna för temat bedömning visar att det är komplextoch svårt att sätta betyg framför allt då lärare har egna bedömningar utöver kursplanensbedömningskriterier. I själva bedömningsögonblicket är ett betyg mer än bara ett betyg,vilket kan ha en direkt påverkan på motivation och framtida prestationer. Faktorernasom påverkar bedömningen kan ses från perspektivet av lärare och elever. I en rapportpå uppdrag av Skolverket (2010) framgick det att pojkar hade högre betyg än tjejer.Forskningen visar att idag att betygen för ämnet IDH har jämnats ut mellan könen ochden avgörande faktorn för bedömning är de officiella bedömningskriterierna ochlärarnas egna. Med nya kursplaner och läroplan behövs vidare forskning för attsäkerställa ämnets kvalitet.

Denna uppsats behandlar bedömningsprocessen vid en anställningsintervju i rekryteringssammanhang. Studien innebär att ta reda på hur denna process ser ut och vad det är som avgör vem som får jobbet. Ligger avgörandet enbart i vad en kandidat har för formell kunskap, eller finns det något annat som spelar in? För att ta reda på detta har vi valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med rekryterare inom bemanningsbranschen. Syftet är inte att få fram en sanning om bedömningsprocessen, utan att genom tolkning lyfta en problematik kring bedömningsprocessen vid anställningsintervju. I denna uppsats får du som läsare följa förloppet när vi som författare utvecklas från naiv kandidat till rekryteringsexpert, där vi problematiserar bedömningsprocessen i en anställningsintervju och tolkar den utifrån våra referensramar. Vår empiri är presenterad genom en narrativ berättelse för att läsaren ska kunna ta till sig empirin på ett sätt som ger läsaren själv möjlighet att tolka vad rekryterarna säger. Genom att presentera materialet narrativt ger det även oss en möjlighet att kunna säga något nytt. Diskussionen präglas av vad det är som avgör och att standardiserade arbetssätt ger utrymme för något annat, och där något annat är känslan. Diskussionen behandlar också konsekvenserna av att använda sig av känslan i en bedömningsprocess vid en anställningsintervju. I slutsatsen strävar vi efter att, som experter, svara på forskningsfrågorna utifrån en anställningsintervju. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

The aim of this study was to reach a deeper understanding of the process that occurs within the social services after receiving a notification according to Chapter 14, section 1, The Social Services Act. More specifically the focus of this study was to illustrate how social secretaries reason about children’s participation in the process, as well as to examine whether the legislative change, Chapter 11, section 1 a, The Social Services Act, has affected the process in any way. The study’s results reflect interviews with five social secretaries who are active in four different municipalities in southern Sweden. The results in this study were analyzed with the help of two theories, Lipskys theory about street-level bureaucrats and the theory of childhood sociology. The results show that the social secretaries experience some changes due to the legislative alteration; they feel an increased time pressure that for some of them lead to fewer meetings with the child and more encounters with parents by telephone. Throughout the interviews the social secretaries mentioned their sense of intuition or the feeling in the room as an assessment instrument to assess whether to open an investigation regarding a child’s vulnerability. The majority of the social secretaries did not express that the child’s participation in the process was unconditional. They expressed that whether they would involve the child or not depended on how they experienced the meeting with the parents.

The purpose of the study was to describe care managers’ experiences of assessment process in care measures for elderly, focusing on the relatives’ influence. The study was carried out with five care managers in Stockholm city through qualitative semi-structured interviews. The study´s empirical data was analysed with Lipsky’s theory of freedom of action and concepts of power such as; structural power, intentional power and normative power. The conclusion of our study is that care managers’ freedom of action is limited by both budget demands and how the services unit decides to organize itself. Law, guidelines, budget and the superior managers’ opinions affect how the care managers are expected to execute their work in the assessment process. The result of our interviews about the relatives’ influence and participation in the assessment process show that care managers are influenced by structural power, intentional power and normative power. The care managers’ experience of the relatives’ participation in the assessment process was both positive and negative. The relatives are most often helpful in describing the elderly’s need of help in the assessment process. The study’s interviewed persons show that the relatives are the ones appealing against the decision. What the care managers considered as negative with the relatives’ participation was that some relatives assertively questioned the care managers’ decision. In some specific cases, the relatives contacted the care managers’ supervisors when they did not agree with the decision. Furthermore, the care managers experience that the relatives are essential in highlighting the elderly's need of help in the assessment process, specially in the cases in which the elderly has a dementia disease and has difficulties in perceiving their need of help. Since the elderly´s relatives participate in the assessment process, the care managers experience that they need to consider them as an additional party to the case of the assessment process. / Syftet med studien är att beskriva biståndshandläggares erfarenheter av bedömningsprocessen av vårdinsatser för äldre med fokus på anhörigas inflytande. Studien har genomförts med fem biståndshandläggare i Stockholms stad genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studiens empiri analyseras med hjälp av Lipskys teori om handlingsutrymme och maktbegrepp såsom; strukturell makt, intentionell makt och normativ makt. Slutsatserna av vår studie är att biståndshandläggarnas handlingsutrymme begränsas av budget och hur verksamheten väljer att organisera sig. Lagen, riktlinjerna, budgeten och chefens åsikter genomsyrar hur biståndshandläggarna förväntas bedriva sitt arbete i bedömningsprocessen. Resultatet av våra intervjuer om anhörigas påverkan och deltagande i bedömningsprocessen visar att biståndshandläggarna påverkas av strukturell makt, intentionell makt och normativ makt. Biståndshandläggarnas erfarenhet av anhörigas deltagande i bedömningsprocessen var både positiv och negativ. Anhöriga är oftast behjälpliga med att beskriva den äldres hjälpbehov i bedömningsprocessen. Studiens intervjupersoner erfar att det är de anhöriga som överklagar beslut. Det som biståndshandläggarna ansåg negativt med anhörigas deltagande var att vissa anhöriga påstridigt ifrågasatte biståndshandläggarnas beslut. I särskilda fall kontaktade anhöriga biståndshandläggarnas chefer när de inte godtog biståndshandläggarens beslut. Vidare erfar biståndshandläggarna att anhöriga behövs för att synliggöra den äldres hjälpbehov i bedömningsprocessen, särskilt i de fall då den äldre har en demenssjukdom och har svårt att själv inse sitt hjälpbehov. Genom att anhöriga deltar i bedömningsprocessen upplever biståndshandläggarna att de behöver ta hänsyn till de äldres anhöriga som ytterligare en part i bedömningsprocessen.

Uppsatsen syftade till att undersöka vilket handlingsutrymme socialtjänstens handläggare i en mindre kommun har vid utredning av insatsen boendestöd. Sju informanter, två stycken enhetschefer och fem stycken handläggare, från två enheter deltog i en intervjustudie kompletterad med tre stycken vinjettfall. En av enheterna arbetar gentemot beroende och den andra mot socialpsykiatri. I resultatet framkom en viss skillnad i hur enheternas personal förklarar och beskriver sitt handlingsutrymme. I den aktuella kommunen saknas lokala riktlinjer för insatsen boendestöd vilket påverkar handläggarnas handlingsutrymme och handlingsfrihet på flera sätt enligt informanterna. Några informanter känner sig begränsade i sitt arbete på grund av avsaknaden av lokala riktlinjer medan andra ger intryck av att känna sig friare i sitt arbete. För att beviljas boendestöd från socialpsykiatrin krävs en längre tids kontakt med psykiatrin, medan det inte krävs någon dokumentation gällande ett missbruks varaktighet för att beviljas boendestöd från beroende.