Detta är en närstudie av hur lärares bedömningsprocesser kan skilja sig respektive överensstämma. Överlappande och särskilda tillvägagångssätt, värderingar och uppfattningar delas i denna studie in i kategorier. Kategorierna fokuserar på skillnader i dessa tillvägagångssätt, snarare än på de personer som representerar dem. Underlaget för studien har tagits fram genom intervjuer med gymnasielärare som lär ut svenska 3 till elever i teoretiska program i Malmö. Ett av studiens främsta resultat är att de lärare som intervjuades var relativt överens om vad som skulle inkluderas i ett bedömningsunderlag i svenska 3, medan uppfattningarna skilde sig betydligt mer om hur några av de värdeord som återfinns i kursinnehållets kunskapskrav skulle definieras.

I denna studie beskrivs och analyseras vad ett antal yrkeslärare uppfattar som kvalitet, möjligheter och begränsningar i bedömning av lärande och hur de värderar sin egen bedömningspraktik i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) inom gymnasial yrkesutbildning. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer och resultatet visar att yrkeslärarna som ingått i studien anser att en tydlig och genomskinlig bedömning för både handledare och elev, att goda förberedelser och efterarbete, att apl-besök och trepartssamtal samt likvärdig bedömning är viktiga pusselbitar för att bedömning av kvalitet ska kunna göras i samband med apl. För detta arbete behöver yrkeslärarna förutsättningar där bland annat tid för apl-arbete, men också tid för utvecklingsarbete är viktiga faktorer. Rektor har i detta sammanhang en central roll i att organisera verksamheten så att förutsättningar ges för detta arbete. Handledarens, arbetsplatsens och yrkeslärarens kunskaper och kompetens samt goda relationer och samverkan mellan apl-plats och skola är också faktorer som påverkar de bedömningar som sker i samband med apl. Yrkeslärarna beskriver att apl är en viktig del i elevernas yrkesutbildning och att de allra flesta av eleverna lyckas mycket bra på apl och får goda resultat. Yrkeslärarna i denna studie är väl medvetna om sin egen bedömningspraktik, de kan sätta ord på vad de gör bra och vad de vill utveckla. De anser sig följa styrdokumenten idag, detta efter att det skett ett utvecklingsarbete på skolorna kring apl-frågor.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa inom grundskolans senare del beskriver och upplever arbetet med bedömning och betygssättning, samt hur de ser på formativ bedömning inom ämnet. Fokus ligger på att ta reda på vilka faktorer lärarna upplever påverka dem i deras bedömningsarbete. De frågor studien söker besvara är hur idrottslärarna arbetar med bedömning, hur lärarna ser på användningen av formativ bedömning, samt vilka faktorer de upplever utgöra stöd eller svårigheter i bedömningsarbetet.   Metod Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolan senare år och från två olika skolor, deltog i studien. Resultat Resultatet utgörs av de olika utsagor som framträtt då lärarna har beskrivit sina erfarenheter och upplevelser av bedömning. Resultaten visar att lärarna arbetar med olika bedömningsformer och till grund för val av form ligger den förmåga eller kunskap som ska bedömas. Lärarna har en positiv syn på formativ bedömning och de använder feedback dagligen. De önskar dock få mer kunskap om hur de kan arbeta med formativ bedömning. Lärarna nämner att faktorer som tid, stora elevgrupper, tolkning av kursplanen, bedömningsmatriser, samt samtal med kollegor påverkar deras bedömningsarbete. Slutsats Slutsatserna av resultaten är att lärarna upplever bedömningsarbetet vara svårt. De största svårigheterna ligger i tolkningen av styrdokument, samt stora elevgrupper och tidsbrist, vilket de upplever påverka deras bedömningsarbete negativt. Lärarna upplever formativ bedömning som något positivt, men har inte tillräcklig kunskap om alternativa metoder i syfte att synliggöra lärande och få elever delaktiga. De önskar få mer kompetensutveckling inom bedömning, samt möjlighet att diskutera med kollegor oftare för att kunna utveckla kvaliteten i sina bedömningspraktiker mot en mer effektiv och likvärdig bedömning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2013</p>

Detta är en närstudie av hur lärares bedömningsprocesser kan skilja sig respektive överensstämma. Överlappande och särskilda tillvägagångssätt, värderingar och uppfattningar delas i denna studie in i kategorier. Kategorierna fokuserar på skillnader i dessa tillvägagångssätt, snarare än på de personer som representerar dem. Underlaget för studien har tagits fram genom intervjuer med gymnasielärare som lär ut svenska 3 till elever i teoretiska program i Malmö. Ett av studiens främsta resultat är att de lärare som intervjuades var relativt överens om vad som skulle inkluderas i ett bedömningsunderlag i svenska 3, medan uppfattningarna skilde sig betydligt mer om hur några av de värdeord som återfinns i kursinnehållets kunskapskrav skulle definieras.

Sammanfattning I föreliggande studie undersöks hur lärare arbetar med bedömning av de nationella proven i NO i skolår 9. Eftersom ett huvudsyfte med de nationella proven i NO är att stödja en rättvis- och likvärdig bedömning och betygsättning (Skolverket 2013) är det av intresse att klargöra om, och på vilket sätt, proven kan fungera som ett redskap för likvärdig bedömning. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer genomförda i fokusgrupper på tre olika skolor. Utifrån en intervjuguide och exempel på provfrågor och bedömningsanvisningar diskuterade lärarna bland annat hur bedömningen går till, eventuella svårigheter med bedömningsarbetet och hur bedömningsanvisningarna används. De teoretiska utgångspunkterna för studien finns i pragmatismen och läroplansteorin och med diskursanalytiska verktyg analyserar studien innehåll, handlingar och konsekvenser av bedömningspraktiken. Intervjuerna analyserades med avseende på att försöka hitta likheter och/eller skillnader i lärarnas diskussioner om provens innehåll och bedömningen av dessa. Inspiration till analysen hämtades från det Öhman &amp; Öhman (2012) benämner inläsning respektive utläsning vilket kortfattat innebär att meningsinnehållet i empirin analyseras. Totalt deltog 12 lärare i studien och resultaten visar på en komplexitet när det gäller att uppnå likvärdig och rättvis bedömning. Vidare visar resultaten i studien en variation i hur lärare arbetar med proven och bedömningen av dessa. Slutsatsen är att bedömningsarbetet med de nationella proven i NO är komplext. Att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning är avhängt en rad faktorer som till exempel tydlighet i implementeringsarbetet, möjligheter till sambedömning och lärarens personliga medverkan i arbetsprocessen. Lärarnas olika kunskapssyn inom ämnet NO medför att de gör olika didaktiska urval av t.ex. ämnesinnehåll vilket får konsekvenser för vad som privilegieras och vad som utgör grunden för bedömningspraktiken. Föreliggande studie visar att möjligheterna för att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning begränsas även av ett antal ramfaktorer såsom ökad arbetsbörda och begränsade möjligheter för sambedömning. En central rättning av proven skulle kunna bidra till en mer likvärdig och rättvis bedömning enligt de lärare som medverkat i den här studien. Nyckelord: likvärdig och rättvis bedömning, nationella prov i NO, bedömningspraktik, fokusintervju.

Syftet med studien är att undersöka och förstå vilka variationer av bedömningspraktiker som förekommer vid bedömning och betygsättning av nyanlända elever i jämförelse med icke-nyanlända i bildämnet. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fokus på summativ och formativ bedömning samt aktuella fördelar och nackdelar i bedömningspraxis utifrån ett lärarperspektiv. Analysmetod av studiens empiri har genomförts med en hermeneutisk metod. Resultatet visar på ett antal variationer av lärarnas bedömningspraktiker av nyanlända elever. Specifikt rörande utmanande och lärorika bedömningspraxis som framkommer i intervjuerna, vilka kategoriseras och redovisas i form av undervisningsdesign, engagemang, ensamhet, avvikande bedömningspraktiker, bedömningssyfte, inkludering och design av bedömningspraktiker.

The purpose of this study is to gain knowledge about what strategies music teachers use to increase the equivalence of assessment and grading in the subject of music in primary school. A qualitative research method has been used with semi-structured interviews of seven music teachers who work as music teachers in primary schools. Respondents have been asked to answer different questions based on an interview guide with five different themes. These themes are chosen based on the research literature that was found. Hermeneutics has worked both methodically and substantively in this study. The analysis of the results has been conducted through this tool. The results of the survey show significant differences in experiences of co-assessment among the interviewed music teachers. However, they have a common positive view; that co-assessment can, if the right conditions are given, lead to increased equivalence in assessment and grading. The results differ from previous research on whether music teachers' assessments and grading are valid and dependable. Music teachers believe that through social moderation and by relying on their own judgement and professional experience, assessments and grading become more valid and dependable. The question is, are these arguments sufficient? It is too small a basis to draw any major conclusions. It would be interesting to research further in this area. / Syftet med denna studie är att få kunskap om vilka strategier musiklärare använder för att öka likvärdigheten i bedömning och betygsättning i ämnet musik i grundskolan. En kvalitativ forskningsmetod har använts med semistrukturerade intervjuer av sju musiklärare som arbetar som musiklärare på mellan- och högstadiet i grundskolan. Respondenterna har fått svara på olika frågor utifrån en intervjuguide med fem olika teman. Dessa teman är valda utifrån den forskningslitteraturen som hittats.Hermeneutiken har fungerat både metodiskt och innehållsligt i uppsatsen. Analysen av det empiriska materialet har genomförts genom detta verktyg. Studiens resultatvisar på stora skillnader i erfarenheter av att använda sambedömning som strategi för ökad likvärdighet i bedömning och betygsättning bland de intervjuade musiklärarna. De visar sig ha en gemensam positiv syn på att sambedömning kan, om rätt förutsättningar ges, medföra ökad likvärdighet i bedömning och betygsättning. Resultaten skiljer sig från tidigare forskning kring huruvida musiklärarnas bedömningar och betygsättning är valida och reliabla. Musiklärarna menar att genomsambedömning och genom att lita på sin egen bedömningsförmåga samtyrkeserfarenhet blir bedömningar och betygsättningen mer valid och reliabel. Frågan är om dessa argument är tillräckliga? Det är ett för litet underlag för att kunna dra några större slutsatser. Det skulle vara intressant att forska vidare inom detta område.

I denna studie undersöks och analyseras kopplingen mellan yrkesutbildningens mål och APL för att få en rättssäker och likvärdig betygsättning. Jag har undersökt sex yrkeslärare inom gymnasial yrkesutbildning på handels- och administrationsprogram om deras bedömningspraktik i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet (APL). Jag har även undersökt åtta elever på handels- och administrationsprogrammet om hur de uppfattar kursmål/bedömningar /uppföljning under sin APL-period. Datainsamlingen har skett genom kvantitativa enkät-undersökningar. Det insamlade materialet sammanställdes och därefter analyserades data i förhållande till studiens frågeställningar. Den teoretiska utgångspunkten fokuserar på bedömningspraktiken, uppföljning/återkoppling samt kommunikationens betydelse för lärandet och bedömning. Tidigare forskning visar att en tydlig bedömningspraktik är mycket viktig för att få en så bra koppling mellan skolans mål och APL-platsen som möjligt. Resultatet visar att de flesta har en väl fungerande bedömningspraktik. Flera yrkeslärare säger dock att tiden är det största hindret för rättssäker och likvärdig betygssättning. Rektorn har i detta sammanhang en central roll i att organisera verksamheten så att förutsättningar ges för detta arbete. / This stydy investigates and analyses the connection between the vocational educations aim and APL to get an assured and equivalent assessment. I have surveyed six vocational education teachers within secondary vocational education in business and administration programme about their assessment practice in connection with the workplace-based learning (APL). I have moreover surveyed eigth students in business and administration programme about how they perceived the course objective/ assessment/ monitoring during their APL-period. The data collection has been carried out in the form of quantitative questionnaires. The gathered data got compiled and subsequently analysed in relation to the studies question formulations. The theoretical premiss focuses on the assessment practice, monitoring/ feedback and the communications significance for the learning and assessment. Prior research shows a clear assessment practice is quite important to get as good of a connection between the schools aim and the APL-place as possible. The result shows that most have a well functioning assessment practice. Several vocational education teachers says however that time is the biggest hindrance for an assured assessment practice. The principal has in this contexture a central role in organizing the schools activity so that the basis is given for this work.

Dance pedagogy is an under-researched field. Much of the research within a Swedish school context focuses on the Aesthetic program, Dance. Therefore, the present study focuses on the Swedish vocational program for dancers at upper-secondary level. The aim of the study is to contribute to an insufficiently researched field with knowledge regarding dance teachers’ grading and assessment praxis. In this study, the focus is on how vocational teachers in dance understand presence, stage presence and communication with an audience in relation to their grading and assessment praxis. The method used for collecting data was semi-structured interviews. Thematic analysis as defined by Braun and Clarke (2006) was used as an analytical method. The results show that presence, stage presence and communication with an audience are intertwined and can be referred to as presence and communication in a broad sense. Furthermore, the results show that the teachers’ understanding of presence and communication is reflected in their grading and assessment praxis. In conclusion, five components are shown to be of great importance concerning the understanding and grading of presence and communication. These are independence, awareness, reflection, dance technique and working with feedback. A concept of reflection-around-action is presented as a didactic tool as well as concepts for working with feedback and collegial learning.