I denna studie beskrivs och analyseras vad ett antal yrkeslärare uppfattar som kvalitet, möjligheter och begränsningar i bedömning av lärande och hur de värderar sin egen bedömningspraktik i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) inom gymnasial yrkesutbildning. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer och resultatet visar att yrkeslärarna som ingått i studien anser att en tydlig och genomskinlig bedömning för både handledare och elev, att goda förberedelser och efterarbete, att apl-besök och trepartssamtal samt likvärdig bedömning är viktiga pusselbitar för att bedömning av kvalitet ska kunna göras i samband med apl. För detta arbete behöver yrkeslärarna förutsättningar där bland annat tid för apl-arbete, men också tid för utvecklingsarbete är viktiga faktorer. Rektor har i detta sammanhang en central roll i att organisera verksamheten så att förutsättningar ges för detta arbete. Handledarens, arbetsplatsens och yrkeslärarens kunskaper och kompetens samt goda relationer och samverkan mellan apl-plats och skola är också faktorer som påverkar de bedömningar som sker i samband med apl. Yrkeslärarna beskriver att apl är en viktig del i elevernas yrkesutbildning och att de allra flesta av eleverna lyckas mycket bra på apl och får goda resultat. Yrkeslärarna i denna studie är väl medvetna om sin egen bedömningspraktik, de kan sätta ord på vad de gör bra och vad de vill utveckla. De anser sig följa styrdokumenten idag, detta efter att det skett ett utvecklingsarbete på skolorna kring apl-frågor.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om APL-handledares syn på handelselevers yrkespraktik (Arbetsplatsförlagt Lärande). För att uppnå syftet formulerade jag frågeställningar som jag sedan besvarade genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade sex handledare för elever på handel och administrationsprogrammet i två olika kommuner. Undersökningens resultat visade att APL-handledarna beskrev sitt uppdrag med stolthet och visade prov på stor kunskap i hur de kunde anpassa den arbetsplatsförlagda utbildningen utifrån den enskilda individens behov och nivå. Studien visade att samverkan mellan APL-handledare och elev i mångt och mycket handlade om att få eleven väl insatt i yrkets natur och väl förberedd för kommande arbetsliv. Samverkan mellan APL- handledare och skola handlade om information och kommunikation de två emellan samt fördelar och nackdelar med hur praktikperiodernas utformande påverkar elevens lärande mot yrkeskunskap. Betydelsefulla nyckelfaktorer för samverkan runt elevers yrkespraktik handlar om vikten av elevens introduktion på arbetsplatsen samt vikten av deltagandet i handledarutbildningar för att öka förståelsen för vilka krav och förväntningar som finns från skolans sida. Handledarna förmedlade yrkeskulturen genom att visa upp en yrkesstolthet och genom samtal och feedback till eleven utveckla denne mot självständighet i det dagliga arbetet.

Skolinspektionens rapport 2011:2 visar på betydande brister i samverkan mellan skola och arbetsliv. Endast en femtedel av de tillfrågade skolorna klarar av att ge APU, arbetsplatsförlagd utbildning (APL – arbetsplatsförlagt lärande fr.o.m. Gy 11), med den kvalitet som krävs. Vårt arbete har som övergripande syfte att skapa ett lokalt diskussionsunderlag för våra respektive arbetsplatser gällande faktorer att ta hänsyn till i ett förändringsarbete kopplat till APL. Vi vill också ur ett elevperspektiv undersöka förväntningar på och upplevelser av APL. Vi använde reflekterande samtal som metod för att samla in material till vårt arbete. Vi träffade två elevgrupper före och efter deras praktikperiod under hösten 2012. I resultatet vävs våra tre frågeställningar samman. Elevernas förväntningar på och upplevelser av sin APL-period påverkar diskussionsunderlaget för ett förändringsarbete. Vi uppmärksammar fyra områden. Elevernas förväntningar på handledarna är stora vilket lyfter fram tankar på hur handledaruppdraget kan förtydligas. Förberedelserna för eleverna ser olika ut. Det kan innebära övning i att ta kontakter och att presentera sig själv eller att reflektera över hur man tillvaratar praktiktiden på bästa sätt. Gällande upplevelser och erfarenheter så framstår behovet av att bli lyssnad på som centralt. Vi belyser till sist elevernas upplevelser av att delta i reflekterande samtal och överväger om denna metod kan användas i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet. Nyckelord: APL – arbetsplatsförlagt lärande, entreprenöriellt förhållningssätt, reflekterande samtal, reflektion.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken kompetens skolan tycker är viktig för handledning under det arbetsplatsförlagda lärande (APL) samt några handledares syn på sin egen kompetens att handleda elever under praktiken. I vår undersökning finner vi att skolan/huvudmannen inte alltid ställer de rätta kraven för att APL ska kunna ge eleven den bästa praktiken. Handledarna anser att goda yrkeskunskaper och lyhördhet är viktiga egenskaper för handledning under APL. I de intervjuer vi genomfört anger handledarna också att pedagogiskt kunnande hos handledaren är viktigt och det framkommer att handledare och yrkeslärare i stort sett har samma syn på vilken kompetens som är viktigast, nämligen yrkeskunskapen. Något överraskande tog ingen av handledarna upp kännedom om kursmålen som en angelägen kompetens. Vår viktigaste slutsats är att skolans huvudman behöver frigöra mer tid för yrkeslärarna som ansvarar för APL. Tid som kan användas för att på olika sätt ge företagen en förståelse och kunskap om vad det innebär att ta emot praktikanter från yrkesprogrammen. Förbättringar vi föreslår är att ta skolan till företagen, d.v.s. att handledarutbildning genomförs på arbetsplatsen och att en logg upprättas till varje praktikplats. Detta skulle ge flera vinster då yrkesläraren dels får en chans att lära känna handledaren och arbetsplatsen samtidigt som yrkesläraren får en möjlighet att på plats se vilka kursmål som är möjliga att nå på just den arbetsplatsen.

I likhet med övriga yrkesprogram, ingår arbetsplatsförlagd utbildning (APL) som en viktig del i Restaurang- och Livsmedelsprogrammet. Detta då eleverna inte enbart kan tillgodogöra sig alla de kunskaper som krävs för yrket i en skolmiljö. Dock visar flera rapporter från Skolverket och Skolinspektionen att samarbetet mellan skola och APL-platser brister. Syftet med studien är att få en ökad kunskap om hur yrkeslärare och handledare samverkar kring bedömning av elevers kunskaper under APL samt vilka förmågor och färdigheter eleverna bedöms på under APL. Genom att använda kvalitativa intervjuer, med sex yrkeslärare och sex handledare gavs möjlighet att få en större förståelse för hur dessa två grupper uppfattar och beskriver samarbetet med att bedöma elever under APL. Resultatet av studien visar hur dessa två grupper har svårt att mötas i ett gemensamt språk kring bedömning. Som en följd av detta försöker yrkeslärare bland annat skapa egna bedömningsmatriser, ett sätt att översätta betygskriterierna, vilket skapar otydlighet hos handledare om vad som ska bedömas. Vidare framträder hur yrkeslärare och handledare inte tolkar värdeorden i betygskriterierna på samma sätt. Vilket ytterligare kan bidra till att kommunikationen brister. Slutligen visar resultaten att yrkeslärare och handledare beskriver bedömning av elevens förmågor och färdigheter utifrån den kontext de själva verkar inom, där yrkeslärare bedömer eleverna utifrån skolans perspektiv och handledare efter ett branschperspektiv, att de ska bli anställningsbara. Detta skapar svårighet, hos eleven, att veta vad denne verkligen blir bedömd på under sin APL.

Syftet med studien är att undersöka hur en tillgänglig lärmiljö för frisörelever på nationellt hantverksprogram med diagnoserna autism och adhd skapas på arbetsplatsförlagt lärande (APL) med fokus på anpassningar, stödinsatser, ansvarsfördelning och samverkan. Kvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer med yrkeslärare från yrkesprogram med inriktning frisör och handledare på frisörsalonger. Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom på grund av den pågående pandemin med covid-19. Den salutogena teorin KASAM och ekologisk systemteori användes i analysen och relationellt perspektiv var det specialpedagogiska perspektivet i studien. Resultatet visar att eleverna med diagnosen autism eller adhd inte får de anpassningar och stödinsatser de behöver för att få en begriplig och hanterbar lärmiljö på frisörsalongerna. Vidare får inte handledarna den information som de behöver för att kunna hjälpa eleverna med diagnosen autism eller adhd och yrkeslärarna hamnar i ett dilemma med sekretessen kring diagnoserna. Samverkan mellan yrkeslärarna och handledarna varierar i hur detta fungerar men med en god relation emellan yrkeslärarna och handledarna fungerar detta bättre. När det gäller ansvarsfördelningen var det skillnader och ett stort ansvar vilar på den enskilde yrkesläraren och handledaren. Det finns en stor efterfrågan på kunskap kring autism och adhd hos handledarna som skolorna behöver ta vara på för att utveckla informationskurser kring området.

AbstractNilsson Anna (2018). ”Om det är nåt trubbel med dom” - Arbetsplatsförlagt lärande för elever i behov av anpassningar och stöd på gymnasiets yrkesprogram. “If there is any trouble with them” Workplace-based learning for students in need of adaptations and support in upper secondary vocational education and training programmes.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Expected contribution to knowledgeThe contribution involves increased awareness of the type of information a supervisor requires in order to provide the best reception for vocational students who need extra adaptations and support from an upper secondary national vocational education and training programme during their workplace-based learning (WBL) period.Aim and research questionsThe aim of the survey is to examine and analyse 1) the type of knowledge upper secondary school teachers in vocational education and training programmes need to define and specify for WBL supervisors before and during upper secondary school students’ WBL periods, and 2) the knowledge exchange between them, so that a student who is in need of extra adaptations or special support is to be well taken care of and can develop towards achieving the upper secondary programme’s goals during their WBL period.Answers are sought for the following research questions:• What knowledge do WBL supervisors consider they need to have clarified in order to supervise vocational students who have extra adaptations or special support?• In what way do WBL supervisors obtain the knowledge they need on WBL from the upper secondary school?• What knowledge do vocational education teachers consider needs to be defined and specified for WBL supervisors and in what way?MethodSemi-structured interviews were conducted with four supervisors at different WBL sites and with four vocational education teachers in different vocational education and trainingprogrammes. The supervisors work in four different vocational education areas and receive students from four different vocational education and training programmes. All the WBL supervisors have completed the Swedish National Agency of Education’s WBL supervisor training course and have good experience of what it means to receive students for WBL periods.The vocational education teachers work in four different vocational education and training programmes and have teacher certification. They have completed the Swedish National Agency of Education’s WBL supervisor training course and are responsible for WBL matters in their respective programmes.Prior to the interviews, the respondents received information in the form of a covering letter. The interviews were conducted with the supervisors at their workplaces and with the teachers in their workrooms. All the interviews, which were conducted in March and April 2018, were recorded and transcribed. After the respondents had answered the pre-set questions, follow-up questions were asked. The length of the interviews varied, as respondents were given the opportunity to speak freely on the questions and thus some interviews were longer than others.ResultsThe supervisors consider that the knowledge they need before a student starts their WBL is what the student did in school before WBL, i.e. what experience the student has. They also need information about how the student is as a person and if the student has a need for support of some kind. The knowledge that supervisors say they receive is which form the student is in at school, the student’s name, contact details and the times the student will be involved in WBL. All the supervisors say that they receive a folder containing this practical information. The teachers consider it is important that the supervisor does not get a preconceived idea about the student and are fearful that the supervisor will not accept the student if they find out about the student’s difficulties. The teachers express this by saying they may “burn” WBL places, if the student cannot manage. All the teachers state that they inform the supervisor about the need for extra adaptations, but all are very clear that for integrity reasons they only provide information that is allowed to be disclosed. When they are asked about what they may disclose from an integrity and confidentiality perspective, none of them knows where the boundaries are. All supervisors state that they do not receive information about a student’s difficulties. A content analysis of the interviews has been conducted based on the research questions.Implications for special education teachersThe teachers have different ideas about the way in which special education teachers can be involved in work relating to WBL. Two of the teachers wish that the special education teacher participated in meetings and programmes with the supervisors from the WBL sites in order to provide information on diagnoses and extra adaptations. One of the teachers would like assistance from the special education teacher in the preparation and follow up of WBL. This teacher considers that students who need extra adaptations require more preparatory work than others and that the special education teacher can be an asset in this work. Working as a special education teacher in a vocational education and training programme presupposes considerable knowledge and understanding of workplaces beyond the school walls and of learning environments that are not always optimal from an educational perspective. The special education teacher’s traditional role is to work on analyses of students and my understanding is that teachers do not expect the special education teacher to be involved in WBL, particularly not in preventive and supportive contexts. It is therefore pleasing that the interviewed teachers consider that the special education teacher also has a role in the preparatory work leading up to WBL.

Skollagen säger att gymnasieskolans grundläggande yrkesutbildningar ska utgöra en bas för en framtida nationell, regional och lokal kompetensförsörjning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning från år 2011 av gymnasieskolor i Sverige har tydliggjort kvalitetsbrister i samverkan mellan skola och arbetsliv. I förhållande till denna problematik har vi studerat Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, Samhällsbyggnad och Kultur- och utbildning samt den kommunala gymnasieskolan med syftet att studera arbetssätt och organisation kring praktikverksamhet. Frågeställningarna rör hur arbetssätt och organisation ser ut i de respektive förvaltningarna samt den kommunala gymnasieskolan. Ystad kommun som helhet samt den kommunala gymnasieskolan är byråkratiska organisationer vars uppgift enligt den rationalistiska organisationsteorin är att uppfylla de för organisationerna i förväg satta målen. Teorier och begrepp kring organisationskulturer och organisationsstrukturer förklarar de studerade verksamheternas organisering av praktikverksamheten. Via kvalitativa intervjuer med fem avdelningschefer inom de studerade förvaltningarna samt två rektorer för olika skolor inom den kommunala gymnasieskolan insamlades empiri som sedan analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultatet visar att samtliga förvaltningar arbetar olika med praktikmottagande, tar emot olika många samt har olika attityder mot praktikanter beroende på den organisationskultur som råder. Detta medför svårigheter bland annat kring samverkan enheterna emellan, vem som bär ansvaret för praktikmottagandet samt vilka metoder som ska användas. Ytterliga svårigheter visar sig eftersom skolans organisation är, för att nå måluppfyllelse, direkt beroende av de arbetsplatser som kan tillhandahålla APL-platser för eleverna.

Under livet ställs människor inför olika val exempelvis inför gymnasiet men även efteråt då många behöver välja om de vill försöka etablera sig på arbetsmarknaden eller fortsätta utbilda sig. Ungdomar som lämnar gymnasiet har vanligtvis mindre arbetslivserfarenhet än äldre personer vilket innebär att de kan ha svårt att konkurrera om arbetstillfällen. Arbetslivserfarenhet och sociala nätverk kan ha stor betydelse för möjligheterna att få ett jobb efter avslutad gymnasieutbildning. Arbetslivserfarenhet kan också vara en del av formellt och informellt lärande. Erfarenheter från arbetslivet kan också bidra till att utveckla kompetenser för att kunna genomföra väl grundade utbildnings- och yrkesval. I den här undersökningen har 5 informanter från gymnasiets yrkes- och högskoleförberedande program deltagit i en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka vilken betydelse arbetsplatsförlagt lärande och arbetslivserfarenheter har haft på informanternas inställning till fortsatt utbildning och arbete men även vilken betydelse sociala nätverk har haft. Undersökningen har utgått från följande frågeställningar: Vilken betydelse har informanternas Apl och arbetslivserfarenheter haft för deras inställning till förvärvsarbete och vidare studier? Vilken betydelse har informanternas sociala nätverk haft för att anskaffa sig arbetslivserfarenhet? Studiens resultat har sedan analyserats utifrån Hodkinson & Sparkes Careershipteori samt begreppen handlingshorisont, pragmatiskt rationella beslut, brytpunkter och fält. Studiens resultat visar att arbetslivserfarenhet och sociala nätverk kan underlätta övergången mellan skola och arbete eller vidare studier.

<p>Handledare för en arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning inom vården var positiva till att lärlingar befann sig på arbetsplatsen under längre sammanhängande perioder, dock upplevdes svårigheter med kommunikation och osäkerhet om lärlingarna fått med sig allt vad som krävs för yrket då de varken fick teoretiska omvårdnadskunskaper på arbetsplatsen eller i skolan.</p><p>Syftet var att ur den handledande vård och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lärlingar i gymnasial omvårdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lärlingshandledare anställda inom regional hälso- och sjukvård eller kommunal omsorg om äldre och funktionshindrade i sydvästra Sverige. Strategiskt urval användes för att få variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehållsanalys.</p><p>I resultatet framkom två huvudkategorier:</p><p><em>Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning</em> beskrev hur lärlingsutbildningens upplägg påverkade möjligheterna till lärande. Där lärlingens tid på arbetsplatsen sågs underlätta samspelet med brukare och kollegor, inskolningen i yrket och möjligheterna att skaffa en handlingsberedskap. Medan rådande relation mellan teori och praktik sågs begränsa lärlingens möjlighet att nå omvårdnadskompetens med såväl djup som bredd. Detta påverkade även handledarens roll och handledningsstrategier.</p><p><em>Information och organisation kring lärlingsutbildning</em> beskrev främst hur ett svagt samarbete och informationsflöde försvårat handledaruppdraget och verksamheternas beredskap att ta emot lärlingar. För att utveckla och kvalitetssäkra lärlingsutbildningen betonades vikten av samtliga deltagares intresse och engagemang. Där både skolans och arbetslivets ledning måste skjuta till nödvändiga resurser för att ge stöd och bekräftelse av handledarnas viktiga roll i lärlingsutbildningens arbetsplatsförlagda del.</p><p>Sammanfattningsvis har studien visat att handledarna var positiva till lärlingsutbildningen men även såg faktorer som begränsade möjligheterna att lära och utvecklas. Dessa faktorer är viktiga att uppmärksamma så att de som i framtiden skall arbeta med lärlingsutbildningen kan förbereda sig på vilka ev. hinder som måste övervinnas för att nå utbildningens mål. Trots inkörningsproblem överväger de positiva delarna och lärlingsutbildningen är här för att bli ett etablerat utbildningsalternativ inom vården.</p>