I denna studie beskrivs och analyseras vad ett antal yrkeslärare uppfattar som kvalitet, möjligheter och begränsningar i bedömning av lärande och hur de värderar sin egen bedömningspraktik i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) inom gymnasial yrkesutbildning. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer och resultatet visar att yrkeslärarna som ingått i studien anser att en tydlig och genomskinlig bedömning för både handledare och elev, att goda förberedelser och efterarbete, att apl-besök och trepartssamtal samt likvärdig bedömning är viktiga pusselbitar för att bedömning av kvalitet ska kunna göras i samband med apl. För detta arbete behöver yrkeslärarna förutsättningar där bland annat tid för apl-arbete, men också tid för utvecklingsarbete är viktiga faktorer. Rektor har i detta sammanhang en central roll i att organisera verksamheten så att förutsättningar ges för detta arbete. Handledarens, arbetsplatsens och yrkeslärarens kunskaper och kompetens samt goda relationer och samverkan mellan apl-plats och skola är också faktorer som påverkar de bedömningar som sker i samband med apl. Yrkeslärarna beskriver att apl är en viktig del i elevernas yrkesutbildning och att de allra flesta av eleverna lyckas mycket bra på apl och får goda resultat. Yrkeslärarna i denna studie är väl medvetna om sin egen bedömningspraktik, de kan sätta ord på vad de gör bra och vad de vill utveckla. De anser sig följa styrdokumenten idag, detta efter att det skett ett utvecklingsarbete på skolorna kring apl-frågor.

Vår upptäcktsresa bygger på att få fram så mycket information som möjligt om vad tyst kunskap är. Vi har intervjuat yrkesmän som besitter lång rutin från både våra yrken, elektrikeryrket samt kökschefyrket, samt ett par professorer och höra vad de hade att säga om vad begreppet tyst kunskap innebär. Vi frågade även hur vi som lärare på bästa sätt skall lära ut kunskap som är tyst till gymnasieelever och hur vi skulle kunna lära ut och sätta ord på ett handlande som är svårt att sätta ord på. Med våra intervjuer och genom bilddokumentation försöker vi visa vad fallenhet för yrket är och hur man ser eller genomför ett jobb på ett fackmannamässigt sätt. Efter analys av intervjuerna kom vi fram till att man skall försöka lära ut och att man skall berätta om den tysta kunskapen. Tyst kunskap är enligt oss och våra respondenter bland annat när man som yrkesman utövar sitt yrke på ett sätt som är invant genom upprepningar.

Denna studie är yrkesdidaktisk och praktiknära med ett fenomenografiskt och variationsteoretiskt metodologiskt ramverk. I studien undersöks på vilka kvalitativt skilda sätt elva elever på barn- och fritidsprogrammet (gymnasieskola) erfar och hanterar reflektion om genomförda aktiviteter med en grupp barn. Datamaterialet består av elevtexter från uppgifter vilka eleverna skriver i samband med att de gör det arbetsplatsförlagda lärandet (apl). Genom fenomenografisk analys visar resultaten att eleverna erfar och hanterar reflektion om genomförda aktiviteter i barngrupp på fyra kvalitativt skilda sätt: 1) som att beskriva en aktivitet, 2) som att förklara viktiga moment, 3) som att problematisera viktiga moment, 4) som ett manifesterande av en yrkesidentitet. Dessa kategorier bygger på varandra och de är hierarkiska. Genom variationsteoretisk analys, vilket görs genom jämförelser mellan kategorierna, togs de kritiska aspekterna fram. Dessa aspekter är av särskild vikt för att gymnasielever ska utveckla reflektion om genomförda aktiviteter i barngrupp och de behöver synliggöras genom undervisning och i design av reflektionsuppgifter. Resultaten visar att eleverna behöver urskilja: (A) att viktiga moment behöver identifieras, (B) att de val som gjorts behöver motiveras, (C) att viktiga moment kan uppfattas och hanteras olika och (D) att olika ställningstaganden behöver prövas utifrån sig själv och ett yrkesspecifikt sammanhang. I diskussionen diskuteras resultaten, teori och tidigare forskning i relation till reflektionens syfte och roll i utvecklingen av ett yrkeskunnande och en yrkesidentitet, vad lärare kan göra för att stötta reflektionsprocessen och reflektionsuppgiftens design.

I denna studie undersöks och analyseras kopplingen mellan yrkesutbildningens mål och APL för att få en rättssäker och likvärdig betygsättning. Jag har undersökt sex yrkeslärare inom gymnasial yrkesutbildning på handels- och administrationsprogram om deras bedömningspraktik i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet (APL). Jag har även undersökt åtta elever på handels- och administrationsprogrammet om hur de uppfattar kursmål/bedömningar /uppföljning under sin APL-period. Datainsamlingen har skett genom kvantitativa enkät-undersökningar. Det insamlade materialet sammanställdes och därefter analyserades data i förhållande till studiens frågeställningar. Den teoretiska utgångspunkten fokuserar på bedömningspraktiken, uppföljning/återkoppling samt kommunikationens betydelse för lärandet och bedömning. Tidigare forskning visar att en tydlig bedömningspraktik är mycket viktig för att få en så bra koppling mellan skolans mål och APL-platsen som möjligt. Resultatet visar att de flesta har en väl fungerande bedömningspraktik. Flera yrkeslärare säger dock att tiden är det största hindret för rättssäker och likvärdig betygssättning. Rektorn har i detta sammanhang en central roll i att organisera verksamheten så att förutsättningar ges för detta arbete. / This stydy investigates and analyses the connection between the vocational educations aim and APL to get an assured and equivalent assessment. I have surveyed six vocational education teachers within secondary vocational education in business and administration programme about their assessment practice in connection with the workplace-based learning (APL). I have moreover surveyed eigth students in business and administration programme about how they perceived the course objective/ assessment/ monitoring during their APL-period. The data collection has been carried out in the form of quantitative questionnaires. The gathered data got compiled and subsequently analysed in relation to the studies question formulations. The theoretical premiss focuses on the assessment practice, monitoring/ feedback and the communications significance for the learning and assessment. Prior research shows a clear assessment practice is quite important to get as good of a connection between the schools aim and the APL-place as possible. The result shows that most have a well functioning assessment practice. Several vocational education teachers says however that time is the biggest hindrance for an assured assessment practice. The principal has in this contexture a central role in organizing the schools activity so that the basis is given for this work.

This doctoral dissertation reports on results from case studies of how text-talks in a Swedish upper secondary school vocational programme, function as a zone of proximal development for reading. The aim was to investigate how text-talks function as a basis for discussion about the text content and thereby have a potential for developing understanding for the subject-specific text content in the subjects of Carpentry Technology, Welding Technology and Swedish in one class in the first year of the Industrial Technology Programme. The study is qualitative with an explorative approach (Burns 2011). Ordinary teaching and learning contexts were observed. The theorectical frame work is based on sociocultural (Säljö 2000) and sociosemiotic perspectives (Halliday 1978), a hermeneutical frame consisting mainly of the concepts of the zone of proximal development (Vygotskij 1934/2001), scaffolding (Wood, Bruner &amp; Ross 1976), dialogicity (Bachtin 1986), and pedagogical codes (Bernstein 2000), as well as an analytical frame deriving from systemic-functional linguistics (Halliday &amp; Matthiessen 2004) and reception theory (Langer 1995, 2011a, 2011b). Three research questions were posed: How do the teachers organise and conduct the text-talks? What linguistic connections with the text are constructed when text content is introduced and developed in the text-talk? In what ways does movement in the text manifest in the text-talk? Data were collected through class-room observations and interviews. Field notes and recordings were made of eight text-talks, and three teacher interviews. Analyses of intertextual cohesion (Eggins 2004), and activity sequences (Martin &amp; Rose 2007) were conducted. Analyses of text-based, associative and interactive text-movability (Liberg et al. 2012b) show the collaborative meeting with the text as expressed in the text-talk. The results indicate that built-out cohesion and progressive text-movability can widen the discourse around the text and thereby scaffold reading development. / <p>Delfinansierat av Ovanåkers kommun.</p>

This doctoral dissertation reports on results from case studies of how text-talks in a Swedish upper secondary school vocational programme, function as a zone of proximal development for reading. The aim was to investigate how text-talks function as a basis for discussion about the text content and thereby have a potential for developing understanding for the subject-specific text content in the subjects of Carpentry Technology, Welding Technology and Swedish in one class in the first year of the Industrial Technology Programme. The study is qualitative with an explorative approach (Burns 2011). Ordinary teaching and learning contexts were observed. The theorectical frame work is based on sociocultural (Säljö 2000) and sociosemiotic perspectives (Halliday 1978), a hermeneutical frame consisting mainly of the concepts of the zone of proximal development (Vygotskij 1934/2001), scaffolding (Wood, Bruner &amp; Ross 1976), dialogicity (Bachtin 1986), and pedagogical codes (Bernstein 2000), as well as an analytical frame deriving from systemic-functional linguistics (Halliday &amp; Matthiessen 2004) and reception theory (Langer 1995, 2011a, 2011b). Three research questions were posed: How do the teachers organise and conduct the text-talks? What linguistic connections with the text are constructed when text content is introduced and developed in the text-talk? In what ways does movement in the text manifest in the text-talk? Data were collected through class-room observations and interviews. Field notes and recordings were made of eight text-talks, and three teacher interviews. Analyses of intertextual cohesion (Eggins 2004), and activity sequences (Martin &amp; Rose 2007) were conducted. Analyses of text-based, associative and interactive text-movability (Liberg et al. 2012b) show the collaborative meeting with the text as expressed in the text-talk. The results indicate that built-out cohesion and progressive text-movability can widen the discourse around the text and thereby scaffold reading development. / <p>Delfinansierat av Ovanåkers kommun.</p>

The study investigated subject integrated teaching and vocational knowledge in one Health and Social Care program. The material was collected ethnographically, during a period of a school semester (5 months), and analysed according to the Activity-Theoretical concepts actions, goals and tools. The results identified five goals for subject integrated teaching: the legitimacy of Swedish as a school subject; a focus on linguistic prescriptivism; the identity of vocational subjects; a predominant medical focus in vocational subjects; and a professional language. Further six recurrent tools were identified: a fictional book; a teacher-prepared hand-out; a teacher-constructed case report; teacher-examples from health care; and linguistic rules. There was a theoretical kind of vocational knowledge with focus on language issues, on medical aspects of care, and on a professional language. In conclusion, subject integrated teaching contributed with more than each of the specific subjects contributed with and simultaneously tensions between goals representing different subjects were found. However, tools were shared between subjects.