Den kliniska utbildningen är en del i sjuksköterskeutbildningen vilken utförs genom övningar och examinationer på lärosätena samt som verksamhetsförlagd utbildning (Vfu). För att kunna tillgodogöra sig de kunskaper som krävs vad det gäller teori och praktik behövs reflekterande handledning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva studenternas erfarenheter av reflektion under sin Vfu. Studien består av tolv kvalitativa artiklar som analyserades, tre olika teman identifierades utifrån syftet med litteraturstudien. Dessa teman är; reflektion sammanlänkar teoretisk kunskap med praktisk kunskap, reflektion främjar personlig utveckling och reflektion har betydelse för socialiseringen till sjuksköterskerollen. Resultatet visar att reflektionsgrupper och reflekterande anteckningar ger studenterna större förståelse för patientens perspektiv, ökar deras personliga utveckling samt deras förmåga till kritiskt tänkande. Slutsatsen är att reflektion ger studenterna djupare kunskaper och ökad personlig utveckling samt underlättar socialiseringen till yrkesrollen. Det ses då som viktigt att handledarna får tid och kunskap att genomföra reflektion tillsammans med studenten.

Vår studie handlar om hur delaktiga barn är i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. Vårt syfte är att undersöka hur några förskollärare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvärld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där treförskollärare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har också använt oss av litteratur föratt få en tydligare bild av vårt forskningsområde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att använda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) två begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra människor tänker och känner. Båda dessabegrepp kopplar vi samman med det vi undersöker som handlar om barns delaktighet ipedagogisk dokumentation där barns tankar och reflektioner kan framträda. Vårt resultatfrån våra informanter visar att det är viktigt att förskollärarna bjuder in barnen tillsamtal och reflektion kring dokumentationerna. Detta kan göras med hjälp av redskapoch resurser som exempelvis lärplatta. Här kommer också det sociala samspelet ingenom att barnen och förskolläraren tillsammans kan samtala och reflektera kringbilder. Detta för att barnens tankar ska framträda och inte den vuxnes tolkningar och härkommer även meningsskapande in där det barnet säger har en mening. Det behöverockså finnas en stimulerande miljö med utforskningsbart material för att barnen skakomma vidare i eventuella läroprocesser. Det behöver finnas en kulturell miljö ochkulturella verktyg så barnen kan komma vidare i sin kunskapsprocess.

<p>Vårt syfte med arbetet var att belysa elevernas medvetenhet och syn på sitt eget lärande samt att belysa hur lärarna arbetade för att öka elevernas metakognition. Vår studie klassades som en kvalitativ och fenomenografisk studie där vi genom semistrukturerade intervjuer intervjuade både elever och lärare. Resultatet av vår studie visade att både eleverna och lärarna till stor del saknade den kunskap som, enligt forskare och författare, krävs för att kunna jobba aktivt och medvetet med ett metakognitivt förhållningssätt. Vår slutsats av detta arbete blev att man genom att jobba medvetet och aktivt med en förståelseinriktad undervisning, där djupgående tänkande och elevernas livslånga lärande är i fokus, ger eleverna möjligheter för att utveckla sitt metakognitiva tänkande.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska ämnena. Hur är karaktären på samtalen, innehåller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna på samtalet och lärandet? Finns det några specifika svårigheter inbyggda i samtalen?</p><p> </p><p>I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstämmiga klassrummet.</p><p> </p><p>Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ämneslärare. Undersökningen är gjord på två olika gymnasieskolor.</p><p> </p><p>Resultatet visar på att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. Lärarna tycker att samtalet är viktigt och är medvetna om samtalets betydelse. Det enskilda samtalet dominerar i allas undervisning medan gruppsamtalets förekomst varierar mellan lärarna. Det framkommer att många olika faktorer påverkar gruppsamtalet vilket medför vissa svårigheter med det. Reflektion och elevrespons finns med i samtalet men flera elever visar på brister inom dessa områden.</p>

Vårt syfte med arbetet var att belysa elevernas medvetenhet och syn på sitt eget lärande samt att belysa hur lärarna arbetade för att öka elevernas metakognition. Vår studie klassades som en kvalitativ och fenomenografisk studie där vi genom semistrukturerade intervjuer intervjuade både elever och lärare. Resultatet av vår studie visade att både eleverna och lärarna till stor del saknade den kunskap som, enligt forskare och författare, krävs för att kunna jobba aktivt och medvetet med ett metakognitivt förhållningssätt. Vår slutsats av detta arbete blev att man genom att jobba medvetet och aktivt med en förståelseinriktad undervisning, där djupgående tänkande och elevernas livslånga lärande är i fokus, ger eleverna möjligheter för att utveckla sitt metakognitiva tänkande.

The running of a Swedish pre-school is not just about taking care of children but involves incorporating educational activities that follow curriculum guidelines. In addition, time must be allocated for planning, discussion, evaluation and reflection. Many pre-school teachers feel that there is insufficient planning time which is needed to follow the established curriculum guidelines for kindergarten. Due to the rising numbers of children per class, and the obligation to document and evaluate everything, pressure and lack of time has become a significant issue. The purpose of this study is to investigate four pre-school teachers´ views on pedagogical planning and reflection time. Questions to be answered include: 1. How does a pre-school team incorporate planning, documentation, evaluation and reflection into their program? 2. What are the opinions of pre-school teacher’s in terms of planning, documentation, evaluation and reflection? 3. In their opinion, how does the planning, documentation, evaluation and reflection affect their program. 4. What is the time allocated for planning used for and how do they prioritize it? To answer my questions, I interviewed four preschool teachers from two different preschools. The theoretical concepts of this study are based on reflection, reflection in action, reflection over action, as well as child perspective. The investigation findings conclude that preschool teachers feel that the time allocated for planning and reflection is insufficient. However, there is also agreement that additional planning time should not be taken from time spent with the children. Reflection and making decisions based on child perspective were found to be significant aspects and the starting points for these four preschool teachers and the running of their respective preschools.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska ämnena. Hur är karaktären på samtalen, innehåller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna på samtalet och lärandet? Finns det några specifika svårigheter inbyggda i samtalen?   I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstämmiga klassrummet.   Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ämneslärare. Undersökningen är gjord på två olika gymnasieskolor.   Resultatet visar på att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. Lärarna tycker att samtalet är viktigt och är medvetna om samtalets betydelse. Det enskilda samtalet dominerar i allas undervisning medan gruppsamtalets förekomst varierar mellan lärarna. Det framkommer att många olika faktorer påverkar gruppsamtalet vilket medför vissa svårigheter med det. Reflektion och elevrespons finns med i samtalet men flera elever visar på brister inom dessa områden.

Abstract   Author: Annika Sjögren Arvidson Title: The reflective leadership role in social service organizations   Supervisor: Anders Giertz Assessor: Jan Petersson     I have studied the leadership role of unit managers in social service organizations and their relationship to the concept of reflective approach. I started from a curiosity about how and if unit managers within social services use the concept reflective approach in their leadership role, and how their organizations look upon this and what the consequences are. If in the long term, this affects the individual receiving assistance. All the interviewed persons come from different places, services and organizations. The study is qualitative, with a number of interviews conducted with unit managers. The results show that the concept of reflective approach is used in different ways, and it does not depend on the type of organization whether or not it is used. It could also make a difference for the individual receiving assistance.

Syftet med denna studie är att få kunskap om några förskollärares vardagsarbete med pedagogisk dokumentation och vad det betyder för deras arbete när det gäller barns lärande och verksamhetens utveckling. Frågeställningarna är: Hur kan pedagogisk dokumentation bli ett verktyg för barns lärande? samt Hur kan pedagogisk dokumentation bidra till kvalitetsutvecklingen av förskoleverksamheten? Jag har valt att använda kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärarna kan ha ett kraftfullt verktyg för att dokumentera och utveckla sin verksamhet. Den pedagogiska dokumentationen är flexibel och fungerar både för att öka barns lärande och förskollärares medvetenhet om barnens lärprocesser. Dessutom kan pedagogisk dokumentation användas i utvecklingsarbetet av verksamheten, för att få en ökad måluppfyllelse. Genom att förskollärarna förhåller sig till och använder sig av styrdokumenten går det på lång sikt att följa hur verksamheten utvecklas. Förskollärarna upplever arbetet med pedagogisk dokumentation som stimulerande och berikande.

Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om på vilket sätt som den pedagogiska dokumentationen kan användas för verksamhetsutveckling. I studien används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts tillsammans med åtta verksamma förskollärare från två Reggio Emilia förskolor. Resultatet visar att den pedagogiska dokumentationen ses som ett viktigt arbetsverktyg i förskolan och att det hjälper förskollärarna att få syn på saker som de själva beskriver annars kan vara osynliga. Första slutsatsen i vår studie är att förskollärarna anser att det är viktigt att reflektera tillsammans med barngruppen och arbetslaget kring gjorda dokumentationer. På så sätt kan man få syn på barns läroprocesser och förskollärarnas förhållningsätt i praktiken. Andra slutsatsen är att brist på tid och personal påverkar den pedagogiska dokumentationen negativt och begränsar arbetet med den.