No description available.

Syftet med detta arbete var att visa hur det är möjligt att utveckla ett estetiskt förhållningssätt i undervisningen för att främja elevers förståelse för FN:s konvention om barnets rättigheter. I arbetet lyfts estetikens betydelse i undervisningen fram samt betydelsen av att ge demokrati och utvecklingsarbete utrymme. Drama, skönlitteratur och film har används i det praktiska arbetet med eleverna som vi sedan skrev individuella loggböcker kring. Vidare hade vi sedan reflekterande samtal för att utveckla vårt arbete. Elevgruppen bestod av sex elever i en mångkulturell skola som vi träffade vid tio tillfällen. Det praktiska arbetet och reflektionerna visade vad ett estetiskt förhållningssätt kan betyda för undervisningen, så som t ex när eleverna spontant i forumspelet delgav sina egna erfarenheter av olika dilemman.

I detta utvecklingsarbete har vi valt att visa hur pedagogen kan använda sig av olika estetiska uttrycksformerför att stärka barns självkänsla samt hjälpa dem i sina relationsarbeten. Estetik i alla dess former är enligt Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet 2006) ett medel som gör att pedagogen kan uppnå de syften verksamheten har. Vi menar för att nå alla barn måste pedagogen erbjuda olika former av estetik eftersom barn lär på olika sätt. Detta var något som vi strävade efter när vi gjorde vår planering. Vi har i detta arbete utgått från 13 barn i åldern tre till fem år. Efter varje tillfälle har vi tillsammans med barnen utvärderat momenten. Vi har dessutom gemensamt reflekterat efter varje tillfälle för att på så sätt se om våra syften har uppnåts. Som ett resultat av detta arbete med estetiska utgångspunkter kom vi fram till att ett medvetet arbete runt barns självkänsla och relationer är något som hela tiden bör ske i förskolans versamhet, och inte bara under vissa styrda tillfällen, då det ligger till grund för barnens vidare utveckling.

Vår studie har som syfte att belysa slöjdlärares arbete med elevreflektioner i textilslöjdsundervisning. Fyra lärare har intervjuats kring hur de definierar begreppet reflektion, vad de anser att reflektioner har för funktion, vad deras intention med reflektionsarbetet är, vilka arbetsredskap de använder samt hur de arbetar med återkoppling gentemot eleverna. Vidare har de reflektionsdokument de fyra lärarna använder i sin undervisning studerats. Lärarnas intentioner, deras formuleringar i dokumenten och de svar som eleverna givit har sedan jämförts i en trekomponentsanalys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där språkets betydelse för lärandet understryks. När språket ses som det redskap människan använder för att förstå sin omvärld blir ordval och formuleringar viktiga. Resultatet visar att: •Varje lärare tolkar och motiverar själv sitt reflektionsarbete och skapar egna reflektionsdokument. •Det finns ingen nationell, regional eller lokal samordning av praktiskt reflektionsarbete. •Lärarna efterfrågor till stor del reflektioner i aspekterna formgivning & framställning samt analysering och värdering av… •Elevreflektionerna stämmer ibland överens med lärarens intention och formuleringar, ibland inte. Betydelsen av lärarens återkoppling till elevtexter har i studien framträtt som en viktig del av reflektionsarbetet. Resultatet visar dock att den återkoppling som ges främst är av uppmuntrande karaktär och saknar relation till själva reflektionen.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete innebär att dagligen möta patienter i olika situationer, ofta  komplicerade  vilket  innebär  många  tankar  och  känsloupplevelser.    För  att  fortsätta utvecklas  som  sjuksköterska  samt  bearbeta  upplevelser  behövs  tid  till  handledning  och reflektion.  Det  finns  flera  olika  handledningsmodeller.  Syfte:  Syftet  med  studien  är  att utifrån  tidigare  forskning  beskriva  sjuksköterskors  upplevelser  av  kollegial  handledning.  Metod:  Litteraturbaserad  studie  med  kvalitativ  inriktning.  Resultat:  Det  framkom  fyra viktiga     huvudkategorier     med     åtta     underkategorier.     Huvudkategorierna     var, handledningsgruppen,  stöd,  reflektion  och  profession.  De  följande  underkategorierna, trygghet  och  motivation,  välbefinnande  och  kollegialt  stöd,  bearbetning  av  känslor, tillfredställelse och bekräftelse, stärkt yrkesidentitet, personlig utveckling samt kvalitet och engagemang.    Diskussion:  Sjuksköterskor  anser  att  handledning  är  viktigt.  Ges  de  inte möjlighet   till   reflektion,   riskerar   känslor   och   upplevelser   att   bli   ett   hinder   i omvårdnadsarbetet.  Det  är  dock  viktigt  att  handledning  utförs  på  rätt  sätt,  för  att  ge sjuksköterskorna  rätt  motivation  att  medverka  i  handledning.  Sjuksköterskorna  når  både personlig   och   professionell   växt   genom   att   utbyta   erfarenheter   mellan   kollegor. Konklusion: Sjuksköterskor har behov av  handledning, både i form av reflektion för att undvika att känslor och tankar blir ett hinder samt i sin professionella växt. Detta leder till ökad omvårdnadskvalitet.

By studying literature concerning design, didactics and reflection, and complementing those explorations with interviews with experienced design educators, this thesis challenges the idea of aesthetic media education being purely aesthetic in its characteristics. Drawing from their own experiences as a media aesthetics educator and an industrial designer, the two authors argue that the work flow used within most fields of design, commonly known as the design process, might provide a suitable didactic alternative to a field of education lacking relevant methodology. The literature study offers a better understanding of the design process and how it may be defined and viewed within an educational context. The interviews provide a more practical insight into the world of design education. The result shows that the design process as a didactical method theoretically offers both elements of critical thinking as well as direction and frames for students lacking aesthetic and artistic experience. One conclusion is that the design process, given its similarities to John Dewey’s educational theories, shares a fundamental and close relation to the didactics of aesthetic education; suggesting that an implementation of named process into education could be realized without any significant problems.

Syftet med vår studie var att undersöka i vilken utsträckning förskolepersonalen anser att de ger barn möjlighet till inflytande över sin vardag i förskolan. Arbetet syftade vidare till att synliggöra hur personalen arbetar för att barn ska bli delaktiga i verksamheten. Vi har genomfört en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Enkäterna delades ut till fyra kommunala förskolor där all personal som arbetar i barngruppen fick möjlighet att besvara enkäterna. Resultatet visar att förskolepersonalen anser att de arbetar medvetet med att få barnen delaktiga samt med att ge dem inflytande. Barnens ålder har betydelse för i vilken omfattning de får tillgång till material då personal som arbetar med yngre barn kan begränsa tillgången av säkerhetsskäl. Flertalet deltagare lyfter fram dokumentation som en värdefull metod i arbetet med att stärka barns inflytande i förskolan. Under studien har vi kommit fram till att förskolepersonalen i förskolan anser att de arbetar med att få barnen delaktiga i verksamheten samt att de uppfattar att de ger barn inflytande över sin vardag men på olika sätt och inom olika områden

Den här uppsatsen behandlar hur elevers reflekterande kring en utveckling inom ett ämne från årskurs sex till årskurs nio ser ut. Materialet består av ett inspelat material från vårterminen 2009. Skolan som eleverna har gått på är en friskola som arbetar utifrån portfoliometoden. Inom portfoliometoden är reflektion ett viktigt verktyg som eleverna ska använda sig av. I skolans kursplaner står det att elever ska kunna reflektera kring bland annat sin egen utveckling vilket också är syftet med den uppgift eleverna har fått i det granskade materialet. Jag har försökt att fånga elevernas reflektioner i ett analysschema som jag konstruerat utefter John Deweys teori och analys av reflektionen. Det jag tycker mig se är att eleverna har en bra förmåga att reflektera och de verkar vana med verktyget. De flesta verkar ställa sig frågan varför de gjort som de gjort och försöker komma på förslag genom tidigare erfarenheter och dra slutsatser därefter. / 2010ht4687

Jag har i denna studie valt att titta på hur slöjdlärare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mån det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat på hur slöjdlärarna låtit eleverna planera och utvärdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har även försökt att se om slöjdämnet är integrerat med andra ämnen vilket i så fall skulle kunna öppna för en större variation i ämnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till ämnet och själv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlärare. De visar sig att den tid som slöjdlärare låter eleverna ägna åt planering, utvärdering och reflektion inte är särskilt stor. Lärarna beskriver att eleverna blir besvikna och tycker att det förstör lektionerna om de inte får ägna sig åt det praktiska arbetet hela passen.

INLEDNING OCH PROBLEM: När jag under min utbildning genomförde min verksamhetsförlagda utbildning upplevde jag att skönlitteraturen som lästes i klasserna sällan behandlades med samtal. Oftast lärde sig eleverna att skriva ”bokrecensioner”, men de fick aldrig samtala och reflektera om det lästa. Jag funderade över om detta kunde ha en negativ påverkan på elevernas läsintresse. Syftet med studien är att undersöka intresse för boksamtal i grundskolans undervisning som påverkan till ökad förståelse av omvärlden med läsning av skönlitteratur. METOD: Detta är en kvalitativ studie och jag har använt mig av en  narrativ metod. Min undersökning kommer handla mycket om samtal och berättelser och mitt empiriska material i form av intervjuer kommer slutligen utmynna i berättelser. RESULTAT: Samtliga lärare i studien visade intresse för boksamtal. Den lärare som i praktiken provade att hålla ett boksamtal ville gärna fortsätta att testa detta arbetssätt. De andra två lärarna visade också ett intresse för att prova boksamtal som undervisningsmetod. Dock menade de att tiden inte räcker till. Samtidigt menade samtliga lärare att det är viktigt att ge utrymme för samtal och reflektion i undervisningen. Samtliga elever som intervjuades hade medverkat i ett boksamtal. Deras upplevelser av boksamtalet var genomgående positiva. Tidigare hade de värderat böckerna genom att endast göra ”tumme upp” eller ”tumme ner”.