Vår studie har som syfte att belysa slöjdlärares arbete med elevreflektioner i textilslöjdsundervisning. Fyra lärare har intervjuats kring hur de definierar begreppet reflektion, vad de anser att reflektioner har för funktion, vad deras intention med reflektionsarbetet är, vilka arbetsredskap de använder samt hur de arbetar med återkoppling gentemot eleverna. Vidare har de reflektionsdokument de fyra lärarna använder i sin undervisning studerats. Lärarnas intentioner, deras formuleringar i dokumenten och de svar som eleverna givit har sedan jämförts i en trekomponentsanalys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där språkets betydelse för lärandet understryks. När språket ses som det redskap människan använder för att förstå sin omvärld blir ordval och formuleringar viktiga. Resultatet visar att: •Varje lärare tolkar och motiverar själv sitt reflektionsarbete och skapar egna reflektionsdokument. •Det finns ingen nationell, regional eller lokal samordning av praktiskt reflektionsarbete. •Lärarna efterfrågor till stor del reflektioner i aspekterna formgivning & framställning samt analysering och värdering av… •Elevreflektionerna stämmer ibland överens med lärarens intention och formuleringar, ibland inte. Betydelsen av lärarens återkoppling till elevtexter har i studien framträtt som en viktig del av reflektionsarbetet. Resultatet visar dock att den återkoppling som ges främst är av uppmuntrande karaktär och saknar relation till själva reflektionen.

I denna studie kan läsas om två arbetslag som deltagit i verksamhetsinriktad handledning. Syftet med studien har varit att undersöka hur några lärare beskriver sina erfarenheter av att delta i verksamhetsinriktad handledning. Denna studie vill synliggöra om verksamhetsinriktad handledning är gynnsamt för ett ökat yrkeskunnande. Tidigare forskning och litteratur som presenteras i studien rör sig inom flera områden men främst handledning. Litteraturgenomgången innehåller en presentation av begreppen yrkeskunnande, pedagogisk handledning och reflektion. Denna studie är av kvalitativ art då metoden som använts är semistrukturerade intervjuer. För att förstå respondenternas berättelser analyserades delar av dessa med hjälp av reflektionsnivåer. Resultatet av den kvalitativa studien analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats, vilket innebär att samband och mönster tolkas. Resultatet visar att lärarna som deltagit i handledningen befunnit sig på de olika reflektionsnivåerna samt att de har utvecklat sitt yrkeskunnande och sitt sätt att reflektera. De har också berättat att handledningen betytt mycket för verksamheten och för dem själva. Studiens slutsats är att verksamhetsinriktad handledning bidrar till ett ökat yrkeskunnande där respondenterna berättar att de känner sig säkrare och tryggare. De har utökat sitt yrkesspråk och talar med varandra på ett nytt sätt, förstå vad andra lärare och forskare menar. Respondenter berättar att de har förändrat sitt sätt att tänka nu och att de har fått till sig vad forskare säger om projektets innehåll. De kan översätta sina nya kunskaper till andra arbetsområden och de når fler elever idag. Handledningsprojektet har lett till en utveckling hos dem själva, deras sätt att reflektera och i verksamheten. / This study is examining the experiences from two teams of teachers that have participated in operation-oriented coaching, in order to determine if this approach is beneficial for enhancing professional competence. While previous research and literature presented in this study are drawn from multiple different areas, the topic of coaching is predominant. The literature list includes a presentation of the terms of professional skills, pedagogic coaching, and reflection. As semi-structured interviews have been used as a method, this is a qualitative study. To understand the participants’ stories, parts have been analyzed with the support of reflection levels. The result of the qualitative study were analyzed and interpreted by a hermeneutic approach, which means that correlations and pattern were interpreted. The result shows that the teachers who participated in the coaching progressed through several stages of reflection levels, as well as developed their professional competence and reflecting approach. They also stated that the coaching had a positive impact, both on aspects concerning the operation and for the teachers personally. The conclusion of the study is that operation-oriented coaching is contributing to an enhanced professional competence, in addition to giving participants increased confidence. By expanding their professional language, new ways of communicating have emerged and improved their ability to comprehend what is being addressed by other teachers and researchers. They describe a change of thinking and a new ability to take in the content of the project. They are able to translate their new skills to other work areas and today reach a greater number of students. The coaching project has resulted in a personal development, a new way of reflecting and positive effects on the operation.