• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 59
  • 2
  • Tagged with
  • 61
  • 13
  • 12
  • 10
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 6
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Pojkar är mer intresserade av sporttyger än söta blommiga tyger!" : sex textillärares arbete med jämställdhet i klassrummet

Lundgren, Klara, Olofsson, Karin January 2009 (has links)
<p>Skolan har som uppdrag att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet mellan könen. All verksamhet inom skolan skall verka efter dessa uppmaningar, olika ämnen och instanser har olika förutsättningar för hur detta arbete kan te sig. Textilslöjden är ett ämne som bär på många traditionsbundna synsätt på könsroller. År 1969 infördes en ny läroplan där segregeringen mellan slöjdarterna öppnades upp för båda könen. Detta väckte våra tankar kring inriktningen på denna uppsats. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur lärare arbetar med jämställdhet inom textilslöjdsundervisningen. Vi har utgått ifrån frågeställningar om hur lärare arbetar för att neutralisera könsmönster genom jämställt arbete i textilslöjden, samt hur textillärare bemöter pojkar och flickor i klassrummet och ser på deras olika förkunskaper och prestationer. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som vi genomfört med sex stycken aktiva textillärare. I vår studie med informanterna har vi sett att textillärare idag arbetar med att se individer, istället för att se elever som en del i ett kollektivt kön. Lärarna försöker presentera ett brett och könsneutralt arbetsmaterial som leder till att eleverna själva får sätta sin personliga prägel på uppgifterna. Föreställningarna om att pojkar är stökiga och att flickorna arbetar stillsamt är något som ännu lever kvar. Jämställdhetsarbetet är på god väg i verksamheten, men vi har ännu en bit kvar innan vi är ”världens mest jämställda land”.</p>
2

"Pojkar är mer intresserade av sporttyger än söta blommiga tyger!" : sex textillärares arbete med jämställdhet i klassrummet

Lundgren, Klara, Olofsson, Karin January 2009 (has links)
Skolan har som uppdrag att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet mellan könen. All verksamhet inom skolan skall verka efter dessa uppmaningar, olika ämnen och instanser har olika förutsättningar för hur detta arbete kan te sig. Textilslöjden är ett ämne som bär på många traditionsbundna synsätt på könsroller. År 1969 infördes en ny läroplan där segregeringen mellan slöjdarterna öppnades upp för båda könen. Detta väckte våra tankar kring inriktningen på denna uppsats. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur lärare arbetar med jämställdhet inom textilslöjdsundervisningen. Vi har utgått ifrån frågeställningar om hur lärare arbetar för att neutralisera könsmönster genom jämställt arbete i textilslöjden, samt hur textillärare bemöter pojkar och flickor i klassrummet och ser på deras olika förkunskaper och prestationer. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som vi genomfört med sex stycken aktiva textillärare. I vår studie med informanterna har vi sett att textillärare idag arbetar med att se individer, istället för att se elever som en del i ett kollektivt kön. Lärarna försöker presentera ett brett och könsneutralt arbetsmaterial som leder till att eleverna själva får sätta sin personliga prägel på uppgifterna. Föreställningarna om att pojkar är stökiga och att flickorna arbetar stillsamt är något som ännu lever kvar. Jämställdhetsarbetet är på god väg i verksamheten, men vi har ännu en bit kvar innan vi är ”världens mest jämställda land”.
3

Konsten att räcka till : En studie om hur textilslöjdslärare bemöter elevers behov av hjälp i slöjdsalen / The Art to Suffice : A study of How Teachers in Textile Handcraft Treat Students' Need for Help in the Textile Classroom

Jonsson, Elin January 2013 (has links)
Syftet med uppsatsen är att ge en översikt över hur textilslöjdslärare bemöter det faktum att så många elever behöver hjälp samtidigt under lektionerna. Jag har studerat frågan utifrån tre aspekter, nämligen  hur turordningen bildas, hur lärarna ger instruktioner och slutligen hur lärarens och elevens sociala samspel ser ut.   För att samla mitt material har jag använt både intervjuer och observationer. På så sätt fick jag både en egen bild av hur lärarna gjorde samtidigt som jag fick höra deras tankar bakom deras val av handlingar.   Att den undersökta frågan är ett problem i slöjdsalen bekräftas av samtliga lärare i studien. I mitt resultat kommer jag fram till att det finns variationer i lärarnas tillvägagångssätt på alla de infallsvinklar jag valt att belysa i studien. Om man ser till turtagningen, kunde jag urskilja fyra olika mönster för hur den bildades. Vilket system som användes verkade påverkas av vilken grupp som undervisades. Hur instruktionerna gick till verkade mer påverkas av vem som behövde hjälp och med vad eleven behövde hjälp. Utifrån det kunde instruktionerna ske på olika sätt individuellt eller i grupp. Jag uppmärksammar även två olika hjälpmedel som användes i förhållande till instruktion, nämligen datorn och skisser. De variationer jag fann inom det sociala samspelet mellan lärare och elever handlade främst om två olika funktioner, nämligen att skapa trygghet och förmedla kunskap.
4

Höga betyg i Textilslöjd : en strävan driven av inre eller yttre motivation

Rydqvist, Emma January 2013 (has links)
Det finns olika sorters motivation för lärande som kan delas in i inre och yttre motivation. Inre motivation kommer inifrån individen själv och handlar om ett personligt intresse av att hålla på med en aktivitet för aktivitetens egen skull. Yttre motivation kommer utifrån och används för att uppfylla ett mål till exempel att hålla på med en aktivitet för att få beröm eller en belöning. Syftet med undersökningen är att klargöra vilka faktorer som motiverar elever att eftersträva höga betyg (A-B) i textilslöjd eller hindrar elever från att eftersträva höga betyg. Genom att ta reda på vad som motiverar elever är förhoppningen att som lärare kunna hjälpa elever att nå dit de strävar utifrån deras egna önskemål. Studien ska även ta reda på hur elevers betygsambitioner påverkas av föräldrars utbildningsbakgrund, kön, intressen, framtidsdrömmar och skolans placering, samt om strävan efter höga betyg främst beror på inre eller yttre motivation. De frågor som ställts är: Vad motiverar elever som eftersträvar höga betyg (A-B) i textilslöjd, jämfört med elever som eftersträvar C-E i textilslöjd? Hur påverkas elevers betygsambitioner av föräldrars utbildningsbakgrund, kön, intressen, framtidsdrömmar och skolans placering? Hur styrs elevers strävan efter höga betyg av inre motivation och yttre motivation?Undersökningen bygger på en enkätundersökning i Stockholms län där fyra skolor har medverkat, samt litteraturstudier. Elevers motivation att eftersträva höga betyg (A-B) i textilslöjd varierar mellan individer. I den här undersökningen har eleverna angett att det som motiverar dem mest att eftersträva höga betyg är för att komma in på en speciell utbildning, en vilja att lära sig mer om ämnet, visa för sig själva att de kan och få beröm från föräldrar. Det som hindrar elever från att eftersträva höga betyg (A-B) är främst att de inte är intresserade av ämnet, att de inte har tid, inte orkar eller tror att de inte kan. Undersökningen har visat att ett betygsambitionen både har samband med intresse för ämnet och framtida yrkesplaner.
5

Teoretiska kunskapsområden i textilslöjden : En studie om hur några textilslöjdslärare arbetar med teoretiska moment inom slöjdämnet i högstadiet

Brändström, Isabell January 2013 (has links)
I denna studie har jag undersökt textillärarnas arbete med teoretiska moment i slöjden. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar kring innehåll, syfte och hur de lägger upp undervisningen för att motivera sina elever till att jobba med dessa moment. För att samla in empiri för studien har jag gjort kvalitativa intervjuer med 8 textilslöjdslärare som arbetar på högstadieskolor. Den empiri jag samlat har sedan analyserats med hjälp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att den teori som går att väva in i det praktiska arbetet exempelvis resurshushållning, miljöaspekter och ekonomiska aspekter inte anammas i den utsträckning som det är möjligt och det leder till att elever kan gå miste om kunskaper som krävs för att de skall kunna uppnå kursplanens kunskapskrav. Det många av lärarna i studien lyfter fram som slöjdens huvudsyften är att eleverna ska få skaparglöd och självförtroende. Detta är en möjlig anledning till att några lärare inte lägger någon större fokus på teoretiska moment eftersom de upplever att eleverna inte tycker att dessa är roliga. Några av lärarna ser dock de teoretiska momenten som viktiga, men menar att dessa måste integreras i de praktiska momenten. Som lärare anser de att man måste motivera för eleverna varför de är viktiga och att de då accepterar momenten som en del av slöjden
6

Hur elever kan lösa problem genom att använda olika handlingsalternativ i slöjd

Vesterlund, Martina January 2016 (has links)
En del av slöjdämnets långsiktiga mål är att eleven ska välja och motivera handlingsalternativ som leder arbetet framåt samt analysera och värdera arbetsprocessen. I många ämnen i skolan arbetar eleverna med färdiga uppgifter där arbetsprocessen på väg mot det färdiga målet är bestämd, det finns ett rätt sätt att lösa arbetet på. I slöjd ska eleverna under arbetet själv göra överväganden och välja handlingsalternativ som leder arbetet framåt, vilket leder tankarna mot elevers förmåga till problemlösning, att de gör överväganden, lär sig tolka information och lösa problem i olika sammanhang. Vilka handlingsalternativ eleverna väljer och varför de väljer att lösa sina problem de stöter på i slöjd på det sättet är frågorna jag har undersökt i detta examensarbete. Genom observationer och intervjuer med elever i årskurs 7 har jag undersökt vilka handlingsalternativ elever väljer för att lösa olika problem i arbetet. Hur läraren agerar mot eleverna har betydelse för i vilken omfattning eleverna agerar problemlösningsorienterade. En alltför instruerande lärare skapar lärarberoende elever. Eleverna anser att hjälplista där de kan skriva upp sig på tur för att få hjälp, är ett bra och rättvist sätt för att få hjälp. Mitt resultat visar även att eleverna anser att de lär sig mest om de själva försöker lösa de problem de stöter på och själva tar initiativ i arbetet vilket även tidigare forskning visar på.
7

Street art : Konst eller kriminalitet i bild- och slöjdundervisning

Ulfsdotter, Helena January 2013 (has links)
Syftet med arbetet är att belysa möjligheter och metoder för ett ämnesövergripande arbetssätt mellan bild och slöjd genom nutida konst-och hantverksfenomen såsom gatukonst och graffitiarterna, samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om de sätt genom vilka de arbetar med dessa konst- och hantverksfenomen i undervisning och i sina kurser. Utgångspunkten är att studien ska besvara hur lärarna arbetar ämnesintegrerat mellan Bild och Slöjd och hur pedagogerna förhåller sig till gatukonst och graffitiarterna i sin undervisning och i sin verksamhet. Frågan om hur dessa konstformer kan motiveras som undervisningsinnehåll ska också få svar. Kvalitativa intervjuer har gjorts med informanter med skilda erfarenheter av området, men de är alla lärare, lärarutbildare eller workshopsledare. Resultatet är belyst ur ett sociokulturellt perspektiv och med Foucaults teorier om makt och diskurs. Skillnader och likheter i pedagogers förhållningssätt har synliggjorts och vilken plats gatukonst kan ha i ett skolsammanhang. Synen på Bild och textilslöjd, som i samhället kan motsvaras av konst och hantverk, står inför en förändring och får en ny plats i en samtida kulturkontext.
8

”Som man frågar får man svar”, eller…? : Reflektioners funktion i textilslöjden

Fredriksson Blixt, Natalja, Jakobsson, Anna-Karin January 2012 (has links)
Vår studie har som syfte att belysa slöjdlärares arbete med elevreflektioner i textilslöjdsundervisning. Fyra lärare har intervjuats kring hur de definierar begreppet reflektion, vad de anser att reflektioner har för funktion, vad deras intention med reflektionsarbetet är, vilka arbetsredskap de använder samt hur de arbetar med återkoppling gentemot eleverna. Vidare har de reflektionsdokument de fyra lärarna använder i sin undervisning studerats. Lärarnas intentioner, deras formuleringar i dokumenten och de svar som eleverna givit har sedan jämförts i en trekomponentsanalys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där språkets betydelse för lärandet understryks. När språket ses som det redskap människan använder för att förstå sin omvärld blir ordval och formuleringar viktiga. Resultatet visar att: •Varje lärare tolkar och motiverar själv sitt reflektionsarbete och skapar egna reflektionsdokument. •Det finns ingen nationell, regional eller lokal samordning av praktiskt reflektionsarbete. •Lärarna efterfrågor till stor del reflektioner i aspekterna formgivning &amp; framställning samt analysering och värdering av… •Elevreflektionerna stämmer ibland överens med lärarens intention och formuleringar, ibland inte. Betydelsen av lärarens återkoppling till elevtexter har i studien framträtt som en viktig del av reflektionsarbetet. Resultatet visar dock att den återkoppling som ges främst är av uppmuntrande karaktär och saknar relation till själva reflektionen.
9

Motivation till lärande : En studie om lärares olika arbetssätt med att motivera elever i årskurs nio till lärande i ämnena idrott och hälsa samt textilslöjd.

Nilsson, Robert, Bolmgren, Elin January 2011 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur lärare motiverar elever i årskurs nio till lärande i ämnena idrott och hälsa samt textilslöjd på en grundskola i Mellansverige. I studien används metoderna intervjuer och observationer. Totalt intervjuas 20 personer. Två lärare i ämnet idrott och hälsa och två lärare i textilslöjd. Åtta elever i åk 9 intervjuas två gånger, en gång med fokus på idrott och hälsa samt en gång med fokus på textilslöjd. Till studien genomförs också fyra observationer, två stycken i respektive ämne idrott och hälsa samt textilslöjd. I intervjuerna med lärarna framkom att det är väsentligt med en positiv inställning som genomsyrar undervisningen. Lärarna anser också att motivation hos eleverna är drivkraften för ett lärande. Olika strategier används för att öka motivationen till lärande hos eleverna. Betyg och att eleverna får välja fritt mellan olika moment är bidragande faktorer för att få eleverna att prestera och lära enligt lärarna.   Elevernas inställning till ämnena är olika beroende på ämne och lärare men generellt för studien anser samtliga elever att lärarnas försök att väcka intresse hos dem inte är någon avgörande faktor för deras motivation till att prestera.   En viktig slutsats som vi kan dra utifrån diskussionen är att yttre faktorer som betyg och resurser som modern teknik påverkar motivationen till lärandet hos eleverna. Inre faktorer som att lärandet stärker självkänslan och samtidigt driver eleven till lärande för egen vinning skull anses vara något som kommer i andra hand. Resultaten visar att lärarnas sätt att undervisa skapar negativa effekter på elevernas lärande om eleverna får valmöjligheter utan ramar och riktlinjer. Elevernas rädsla för att misslyckas blir större än strävan att lyckas på grund av denna inställning hos lärarna.
10

Gör så här : En studie av elevers uppfattning om instruktioner inom textilslöjden på högstadiet / Do like this : A study of students' preception of instructions in the textile handicrafts in secondary school

Hanzon, Sandra January 2012 (has links)
Ämnet för denna uppsats är kommunikation inom textilslöjden med inriktning på instruktioner till elever i grundskolans senare år och vilken form av instruktioner eleverna vill ha. Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilket sätt elever i grundskolans senare år vill ha instruktioner i textilslöjd.    För att ringa in det valda problemområdet har jag använt mig av tre frågeställningar: Vilken form av instruktioner vill elever i grundskolans senare år få till hjälp i arbetet i textilslöjden? Vilka anledningar hittar jag till att eleverna i grundskolans senare år vill ha olika former av instruktioner i textilslöjden? Vilken syn har eleverna på instruktioner i textilslöjd? Undersökningen har en fenomenologisk ansats, materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och bearbetades genom kvalitativ analys.    Jag upptäckte följande: Informanternas lärare hade inverkan på hur eleverna uppfattade instruktionsformer, eftersom hon valde instruktionsformer till undervisningen. De vanligaste instruktionsformerna var muntliga och skriftliga instruktioner, men även digitala instruktionsvideos diskuterades. Informanterna ville ha olika instruktionsformer för att de skulle förstå dem och få slöjdalstren färdiga fort utan att vänta på läraren. Alla informanterna hade samma uppfattning om skriftliga instruktioner: man skulle använda dem självständigt så att läraren fick mer tid till att hjälpa dem som behövde få hjälp. Jag kom genom min undersökning fram till att de tillfrågade informanterna ville ha en ganska traditionell slöjdundervisning med mycket muntlig handledning. Detta bör jag som slöjdlärare ha i åtanke när jag lägger upp min slöjdundervisning så att mina kommande elever får en slöjdundervisning som de förstår och trivs med.

Page generated in 0.0451 seconds