Ämnet för denna uppsats är kommunikation inom textilslöjden med inriktning på instruktioner till elever i grundskolans senare år och vilken form av instruktioner eleverna vill ha. Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilket sätt elever i grundskolans senare år vill ha instruktioner i textilslöjd.    För att ringa in det valda problemområdet har jag använt mig av tre frågeställningar: Vilken form av instruktioner vill elever i grundskolans senare år få till hjälp i arbetet i textilslöjden? Vilka anledningar hittar jag till att eleverna i grundskolans senare år vill ha olika former av instruktioner i textilslöjden? Vilken syn har eleverna på instruktioner i textilslöjd? Undersökningen har en fenomenologisk ansats, materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och bearbetades genom kvalitativ analys.    Jag upptäckte följande: Informanternas lärare hade inverkan på hur eleverna uppfattade instruktionsformer, eftersom hon valde instruktionsformer till undervisningen. De vanligaste instruktionsformerna var muntliga och skriftliga instruktioner, men även digitala instruktionsvideos diskuterades. Informanterna ville ha olika instruktionsformer för att de skulle förstå dem och få slöjdalstren färdiga fort utan att vänta på läraren. Alla informanterna hade samma uppfattning om skriftliga instruktioner: man skulle använda dem självständigt så att läraren fick mer tid till att hjälpa dem som behövde få hjälp. Jag kom genom min undersökning fram till att de tillfrågade informanterna ville ha en ganska traditionell slöjdundervisning med mycket muntlig handledning. Detta bör jag som slöjdlärare ha i åtanke när jag lägger upp min slöjdundervisning så att mina kommande elever får en slöjdundervisning som de förstår och trivs med.

Abstract Sverige ligger i topp bland EU-länderna när det gäller ungdomar med psykosomatiska besvär. Detta medför frågan om vilka stödinsatser som finns tillgängliga för eleverna i den svenska skolan, samt hur skolkuratorerna arbetar med frågor som psykisk ohälsa och stressrelaterade problem. Skolkuratorns fokus är inställt på ett socialt arbete med individ, grupp och organisation, och förutsättningarna för skolkuratorns arbetsuppgifter är beroende av skollagen, som reglerar skolans verksamhet. Syftet med denna studie är att söka kunskap och förståelse för hur skolkuratorer arbetar med högstadieelevers psykiska hälsa i skolorganisationen. Vi har även som målsättning att finna lösningsförslag på den problematik som studien finner inom det specificerade området. I den nya skollagen, som börjar gälla från och med 1 juli, 2011, står det att det ska finnas "tillgång" till en elevhälsa för eleverna, vilket även innefattar bland annat skolkuratorer. Innebörden i ordet tillgång är däremot inte specificerat. Studien visar att det kan uppstå krockar mellan skolkuratorn och lärare då spelplanen inom skolan är pedagogernas arena. Detta kan ofta betyda att det är deras synsätt som är rådande i vad som är de bästa åtgärderna för eleven. Problemlösningsprocessen i skolkuratorns arbete pekar på att samverkan mellan socialtjänsten är problematisk. Det handlar ofta om svårigheter kring att bestämma möten, att veta vem eller vilka som är inkopplade i ärenden som rör elever. De tematiserade områden där vi fokuserat vår studie är arbetsmetoder, organisation och samverkan. Vi använder oss av en kvalitativ metod då vi intervjuat fem skolkuratorer i Stockholm. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och vi har tolkat samspel mellan individer och grupper utifrån i första hand rollteorin. Studien har kommit fram till att skolkuratorernas arbete i många sammanhang är underställd skolorganisationens styre och att de själva måste utveckla och definiera sitt uppdrag utifrån detta. Denna studie har funnit att skolkuratorns otydliga organisatoriska position och ställning bör omorganiseras och tydliggöras. Skola och kommun bör ta ett större ansvar i att definiera skolkuratorns formella uppdrag och praktiska arbetsuppgifter. Studien avslutas med lösningsförslag och åtgärder som kan öka förutsättningarna för att barn och unga som har behov av det behov får del av det stöd som lagen säger att de har rätt till.

Det gemensamma syftet med skrivandet av detta examensarbete har varit att identifiera myndighetsdirektiv där beslut har förändrat och påverkat aktiva studie- och yrkesvägledare inom matchningsverksamheter. Med nya direktiv och beslut tillkommer även förändring och detta är en utveckling som har förändrat arbetsbeskrivningen för många yrkesamma vägledare i arbetsfältet. I takt med samhällets förändringsmönster där språkutmaningar, nya jobbmöjligheter och myndigheters grunduppdrag som utvecklas i snabb takt så ställer det nya krav hos vägledare som är verksamma inom matchning. Studiens resultat visar på att studie- och yrkesvägledare är inom en föränderlig roll som ställer krav på flexibilitet, anpassningsbarhet och effektivitet inom olika organisationer. Olika matchningsleverantörer väljer att nyttja studie- och yrkesvägledares kompetens på olika sätt och inom olika områden. I detta examensarbete och det område som vi har valt belysa så presenteras aktiva vägledares eget perspektiv av sin arbetsbeskrivning och hur detta har förändrat deras sätt att arbeta på. Det är även viktigt att introduceras som läsare i de direktiv som har förändrat den svenska matchningen av arbetssökande inom tjänsterna via Arbetsförmedlingen hos leverantörer.

<p>Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahålla en överskådlig arbetsbeskrivning av tillvägagångssätt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet är således utformat som två separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrån intervjuer med tre lärare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingår i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lärarna gått till väga i upplägget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktären av ett arbetshäfte där olika tekniker och material som kan användas inom arbetet med glas tas upp. Resultaten från mina intervjuer visade hur lärarna valt att lägga upp undervisningen i glas och hur innehåll och utformning av undervisningen i stor utsträckning var beroende av lärarens personliga intresse och kunskaper inom materialet. Det framkom även att arbetet med glas i den estetiska undervisningen i stor utsträckning motiverades med hänvisning till materialets karaktär och elevernas slutgiltiga produkter.</p>

Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahålla en överskådlig arbetsbeskrivning av tillvägagångssätt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet är således utformat som två separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrån intervjuer med tre lärare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingår i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lärarna gått till väga i upplägget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktären av ett arbetshäfte där olika tekniker och material som kan användas inom arbetet med glas tas upp. Resultaten från mina intervjuer visade hur lärarna valt att lägga upp undervisningen i glas och hur innehåll och utformning av undervisningen i stor utsträckning var beroende av lärarens personliga intresse och kunskaper inom materialet. Det framkom även att arbetet med glas i den estetiska undervisningen i stor utsträckning motiverades med hänvisning till materialets karaktär och elevernas slutgiltiga produkter.

Syftet med rapporten är att kartlägga en platschefs arbetsdag samt att se vilka faktorer som påverkar detta. Undersökningens mål är att se hur mycket tid som en platschef spenderar på uppgifter som inte ingår i dennes arbetsbeskrivning.  För att undersöka detta användes två olika metoder. Den första var observationer i form av skuggning, där forskarna går jämte en platschef under en arbetsdag och antecknar vilka uppgifter som utförs och hur lång tid dessa tar. Den andra metoden är i form av en intervju som hölls med den observerade platschefen i slutet av dagen.  I resultatet redogörs empirin som har samlats in i undersökningen och presenteras i form av olika faktorer som är tagna från den sammansatta arbetsbeskrivningen och intervjufrågor som gav relevanta svar.  I slutsatsen redogörs det att en betydande del av platschefens arbetsdag ägnas åt uppgifter som inte ingår i dennes formella arbetsbeskrivning. Därutöver presenteras de faktorer som har en påtaglig inverkan på hur mycket tid som faktiskt läggs på dessa uppgifter. / The purpose of this report is to map out a site manager's workday and to identify factors that influence it. The aim of the investigation is to determine how much time a site manager spends on tasks that are not included in their job description. To examine this, observations in the form of shadowing are used, where the researchers accompany a site manager during a workday and takes notes of the preformed tasks along with the needed time. The second method is in the form of an interview which is held with the observed site manager at the end of the day.  The report presents the empirical evidence collected during the investigation and identifies various factors from the compiled job description and the interview questions that yielded relevant answers. To conclude the report, it is noted that a significant portion of the site manager's workday is devoted to tasks that are not formally included in their job description. Additionally, the factors that have a significant impact on how much time is spent on these tasks are presented.

This study is based on interviews with five unit managers working in the functional disabilities business. The purpose of this paper is to examine how these unit managers see their roles and their leadership, and to give the reader an insight into what it might entail to be a manager in social work. Theories applied are the role theory and three leadership theories. The previous research this study made ​​use of affects “leadership in social work" and "manager's role and leadership style." Being a unit manager of the functional disabilities business means having a so-called middle management position, which entails expectations being directed upon them from various avenues. The results show that managers in this study specifically identify that their guidance is being directly affected by the absence of a job description, which according to the managers means they are forced to rely on themselves to construct a framework for their own professional capacity. The interviewed managers say that the lack of a job description causes a number of negative consequences, not only on their personal roles but for the business as a whole. Examples of such negative consequences have shown that the unit managers are not always certain of what is included in their role and how to prioritize between different tasks. According to the managers, the absence of a job description is ultimately driving large variations between different units in terms of how managers work. However, the results also show that the lack of a job description is affecting the managers performance in their ability to make confident, executive decisions. Factors affecting management and leadership in social work highlighted as important include education, social skills, ability to understand individuals in a group, self-awareness and humility. An important point to be emphasized is that education does not automatically make a person a good manager and leader, the personal qualities are essential.

<p>The main purpose of this qualitative study was to describe clients’ descriptions of the professional role case manager and how it relates to the job description provided from a project in which both case managers and clients were participating. Both what case managers do and are expected to do were explored. The project involved case management in the purpose to strengthen and enhance the care and quality of life for clients who are dually diagnosed. Interviews were conducted with five clients and the result was analyzed with theoretical concepts from role theory. The clients’ descriptions of the case manager corresponded fairly well to the job description and former studies that have captured client descriptions. The role of the case manager was described as being available, flexible, outreach oriented, motivating, supportive, committed, giving immediate assistance and doing a lot of tasks. Furthermore as someone who activates the clients, goes by car, represents, clarifies, co-ordinates and should work professionally and individual-based.</p>

The main purpose of this qualitative study was to describe clients’ descriptions of the professional role case manager and how it relates to the job description provided from a project in which both case managers and clients were participating. Both what case managers do and are expected to do were explored. The project involved case management in the purpose to strengthen and enhance the care and quality of life for clients who are dually diagnosed. Interviews were conducted with five clients and the result was analyzed with theoretical concepts from role theory. The clients’ descriptions of the case manager corresponded fairly well to the job description and former studies that have captured client descriptions. The role of the case manager was described as being available, flexible, outreach oriented, motivating, supportive, committed, giving immediate assistance and doing a lot of tasks. Furthermore as someone who activates the clients, goes by car, represents, clarifies, co-ordinates and should work professionally and individual-based.

Through a thorough analysis of the current situation, we have highlighted differences in working methods for the various workshops and drew up proposals for improvements in combination with a practical work description that can be implemented in the company.